2016-09-21 06:01

2016-09-21 06:01

Inget sparande i ladorna

Höjda skatter och lån finansierar en rad höjda bidrag och tio miljarder kronor till kommunerna, medan mindre görs för att skapa fler nya, riktiga jobb. Anmärkningsvärt nog får inte polisen de budgetförstärkningar de så väl behöver för att reda klara sina uppgifter.

För att kommande budgetar ska ha förutsättningar att gå ihop måste sysselsättningen öka och utanförskapet minska. Det handlar främst om att snabbt få in nyanlända på arbetsmarknaden. Det tar alldeles för lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden för dessa grupper. Mindre än hälften av de med låg utbildning har ett jobb efter sju år.

Åtgärder för att öka andelen så kallade enkla jobb är inget som intresserar regeringen. Finansminister Magdalena Andersson (S) berättade vad som gäller under budgetdebatten i riksdagen: ”Vi har inte låga löner i Sverige”. Rut-jobben som regeringen tidigare försämrat är tydligen inte en del av regeringens recept för att minska utanförskapet, fastän de gett många av de som står längst från arbetsmarknaden sina första riktiga jobb.

Om målet är EU:s lägsta arbetslöshet, ett mål som regeringen satte upp under valrörelsen och fortfarande håller fast vid, borde mer av budgeten handla om att förbättra förutsättningarna att skapa mer sysselsättning. Fyra av fem arbetstillfällen finns hos företag med färre än 50 anställda, så om jobben ska bli fler måste det bli lättare att anställa.

Tack och lov ser det i alla fall nu ut som om regeringens planer på att vältra över mer av sjuklönekostnaden på arbetsgivarna läggs på is.

Regeringen och Vänsterpartiet var under budgetdebatten mycket intresserade av att tala om sina välfärdssatsningar på tio miljarder kronor till kommunerna som väntas ge 30 000 nya jobb. Sveriges kommuner och landsting har pekat på att få av dessa miljarder kommer att gå till välfärden då de behövs för att täcka befintliga budgethål, så några 30 000 nyanställningar lär det inte bli tal om i praktiken.

Regeringen och Vänsterpartiet var dock mindre intresserade av att tala om hur budgeten ska finansieras. Att regeringen måste låna 16,3 miljarder kronor för att få råd med utgifterna, i en högkonjunktur, och att 150 000 inkomsttagare blir höginkomsttagare som får betala statlig inkomstskatt är det inte lika roligt att berätta om.

Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson påpekade att regeringens skattehöjningar hittills kostat en genomsnittlig barnfamilj cirka 19 000 kronor per år. Men regeringen verkar inte särskilt orolig för att höjda skatter ska påverka viljan att arbeta.

Trots att regeringen och V är glada åt att få presentera en budget med reformer för hela 23,6 miljarder kronor får varken polis eller försvar den budgetförstärkning som så väl behövs. 100 miljoner kronor till polisen är en åttondel av vad polisens själv begärt, vilket måste sägas vara en mycket märklig prioritering med tanke på krisen inom polisen.

Regeringens budget handlar tyvärr mer om att höja bidrag och mindre om att skapa förutsättningar för nya jobb. Det är uppenbart att budgetpartnern V har haft mycket att säga till om. Att spara i ladorna är det inte tal om.

För att kommande budgetar ska ha förutsättningar att gå ihop måste sysselsättningen öka och utanförskapet minska. Det handlar främst om att snabbt få in nyanlända på arbetsmarknaden. Det tar alldeles för lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden för dessa grupper. Mindre än hälften av de med låg utbildning har ett jobb efter sju år.

Åtgärder för att öka andelen så kallade enkla jobb är inget som intresserar regeringen. Finansminister Magdalena Andersson (S) berättade vad som gäller under budgetdebatten i riksdagen: ”Vi har inte låga löner i Sverige”. Rut-jobben som regeringen tidigare försämrat är tydligen inte en del av regeringens recept för att minska utanförskapet, fastän de gett många av de som står längst från arbetsmarknaden sina första riktiga jobb.

Om målet är EU:s lägsta arbetslöshet, ett mål som regeringen satte upp under valrörelsen och fortfarande håller fast vid, borde mer av budgeten handla om att förbättra förutsättningarna att skapa mer sysselsättning. Fyra av fem arbetstillfällen finns hos företag med färre än 50 anställda, så om jobben ska bli fler måste det bli lättare att anställa.

Tack och lov ser det i alla fall nu ut som om regeringens planer på att vältra över mer av sjuklönekostnaden på arbetsgivarna läggs på is.

Regeringen och Vänsterpartiet var under budgetdebatten mycket intresserade av att tala om sina välfärdssatsningar på tio miljarder kronor till kommunerna som väntas ge 30 000 nya jobb. Sveriges kommuner och landsting har pekat på att få av dessa miljarder kommer att gå till välfärden då de behövs för att täcka befintliga budgethål, så några 30 000 nyanställningar lär det inte bli tal om i praktiken.

Regeringen och Vänsterpartiet var dock mindre intresserade av att tala om hur budgeten ska finansieras. Att regeringen måste låna 16,3 miljarder kronor för att få råd med utgifterna, i en högkonjunktur, och att 150 000 inkomsttagare blir höginkomsttagare som får betala statlig inkomstskatt är det inte lika roligt att berätta om.

Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson påpekade att regeringens skattehöjningar hittills kostat en genomsnittlig barnfamilj cirka 19 000 kronor per år. Men regeringen verkar inte särskilt orolig för att höjda skatter ska påverka viljan att arbeta.

Trots att regeringen och V är glada åt att få presentera en budget med reformer för hela 23,6 miljarder kronor får varken polis eller försvar den budgetförstärkning som så väl behövs. 100 miljoner kronor till polisen är en åttondel av vad polisens själv begärt, vilket måste sägas vara en mycket märklig prioritering med tanke på krisen inom polisen.

Regeringens budget handlar tyvärr mer om att höja bidrag och mindre om att skapa förutsättningar för nya jobb. Det är uppenbart att budgetpartnern V har haft mycket att säga till om. Att spara i ladorna är det inte tal om.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.