2015-09-09 06:00

2015-09-09 06:00

En nedsmetande debatt

:

Det var väl bara en tidsfråga. I takt med att allt fler ledarskribenter och andra opinionsbildare börjat skriva nyanserat om migrations- och integrationspolitiken så har desperationen i motståndarlägret tilltagit. Sommarens debatt har därvidlag varit oerhört nedslående. Bara för att man inte (längre) skriver under på den egentligen rätt extrema politik som Miljöpartiet står för, eller noterar det faktum att det bland migranterna inte bara finns krigsflyktingar från Syrien utan också ekonomiska flyktingar från exempelvis Västafrika, så skall man fulas ut.

Därför har till och med liberala ledarsidor, som Expressen och Göteborgs-Posten, smetats ned med brun färg bara för att de velat problematisera och resonera nytert om asyl-, flykting- och migrationspolitiken. I ”bästa” fall så har det räckt med att säga att de låter som Sverigedemokraterna. Alla som inte håller med anklagas för att brista i humanitet och empati. Det är faktiskt en ganska stötande form av härskarteknik för att skrämma folk från att avvika från den beramade åsiktskorridoren. Det uppskruvade tonläget är inte ägnat åt att befrämja en sansad diskussion om de problem som uppstår i och med migrationskrisen, eller hur vi skall lösa den.

Nu gör chefredaktören Peter Franke på Värmlands Folkblad detta mot NWT:s ledarsida (8/9), och egentligen är det inte att förvåna. Det tycks inte föresväva honom och hans meningsfränder att det finns ett helt spektrum av åsikter mellan Miljöpartiets öppna gränser och SD:s stängda. Bara för att man avviker från det förra betyder inte att man anammat det senare.

Sedan kan man ju påminna om att det finns avvikande S-debattörer också, som till exempel Widar Andersson på Folkbladet i Norrköping och Johan Westerholm, som bloggar på Ledarsidorna.se. Tänker Franke & Co smeta ned dem med SD-epitet också?

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Det var väl bara en tidsfråga. I takt med att allt fler ledarskribenter och andra opinionsbildare börjat skriva nyanserat om migrations- och integrationspolitiken så har desperationen i motståndarlägret tilltagit. Sommarens debatt har därvidlag varit oerhört nedslående. Bara för att man inte (längre) skriver under på den egentligen rätt extrema politik som Miljöpartiet står för, eller noterar det faktum att det bland migranterna inte bara finns krigsflyktingar från Syrien utan också ekonomiska flyktingar från exempelvis Västafrika, så skall man fulas ut.

Därför har till och med liberala ledarsidor, som Expressen och Göteborgs-Posten, smetats ned med brun färg bara för att de velat problematisera och resonera nytert om asyl-, flykting- och migrationspolitiken. I ”bästa” fall så har det räckt med att säga att de låter som Sverigedemokraterna. Alla som inte håller med anklagas för att brista i humanitet och empati. Det är faktiskt en ganska stötande form av härskarteknik för att skrämma folk från att avvika från den beramade åsiktskorridoren. Det uppskruvade tonläget är inte ägnat åt att befrämja en sansad diskussion om de problem som uppstår i och med migrationskrisen, eller hur vi skall lösa den.

Nu gör chefredaktören Peter Franke på Värmlands Folkblad detta mot NWT:s ledarsida (8/9), och egentligen är det inte att förvåna. Det tycks inte föresväva honom och hans meningsfränder att det finns ett helt spektrum av åsikter mellan Miljöpartiets öppna gränser och SD:s stängda. Bara för att man avviker från det förra betyder inte att man anammat det senare.

Sedan kan man ju påminna om att det finns avvikande S-debattörer också, som till exempel Widar Andersson på Folkbladet i Norrköping och Johan Westerholm, som bloggar på Ledarsidorna.se. Tänker Franke & Co smeta ned dem med SD-epitet också?

Henrik L Barvå

Politisk redaktör