2015-07-10 06:00

2015-07-10 06:00

Utan snurr på bostadsmarknaden

Den rödgröna regeringen sänker Rot-avdraget och höjer sedan byggsubventionerna. Men det kommer bara att snedvrida marknaden utan att det för den skull kommer att bli fler bostäder.

I en barack i det nybyggda området Norra Djurgårdsstaden i Stockholm släppte den rödgröna regeringen i våras bomben att Rot-avdraget skulle sänkas. Detta trots att Socialdemokraterna i valrörelsen sagt att man inte skulle röra Rot. Ljuset ville ministrarna rikta mot sin nyhet om statliga bostadssubventioner till byggbolagen för att de skall bygga ”billiga” hyres- och studentbostäder. 3,2 miljarder kronor per år beräknas leda till omkring 15 000 sådana lägenheter varje år, i framförallt student- och storstäder.

I dagarna skickade regeringen ut en promemoria om byggsubventionerna, även kallade investeringsstöd, på remiss. Svarstiden går ut den 5 oktober. Kritik mot subventionerna har emellertid redan hörts från flera håll. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson kallade regeringens förslag för ett dubbelfel: ”Man tar bort något som fungerar och lägger pengar på något man vet inte fungerar” (SVT Nyheter 25/3).

Även företrädare i byggbranschen tvivlar på subventioner som lösning på bostadsbristen. ”Under 1980-talet byggdes många lägenheter med subventioner och våra erfarenheter är inte särskilt goda. Risken finns att produktionen utformas efter subventionerna och inte efter behovet”, uttalade Skanskas vice vd Anders Danielsson i SvD Näringsliv (26/3).

Regeringen väljer alltså att slopa en del av det framgångsrika Rot-avdraget som inte minst har bidragit till att minska svartjobben i byggbranschen. Förutom att Socialdemokraterna går emot vad de lovat väljarna riskerar regeringen att överskatta vinningen av att sänka avdraget, eftersom det är just ett skatteavdrag kopplat till att en tjänst över huvud taget utförs. Om färre väljer att anlita en hantverkare på grund av den minskade möjligheten till Rot-avdrag blir det färre arbetade timmar och således färre jobb som genererar skatteintäkter. Med regeringens förslag flyttas dessutom fler jobb från hela landet till storstäderna.

Därtill snedvrider de föreslagna subventionerna marknaden på flera sätt. Konkurrensverket konstaterade i början av 2000-talet, när liknande så kallade investeringsstöd var på tapeten under dåvarande S-regering, att subventioner riskerar att försämra konkurrensen och dynamiken på den redan då dysfunktionella marknaden. Konkurrensverket underströk faktumet att det på grund av att prisbildningen på hyresbostäder är reglerad inte lönar sig för byggföretagen att bygga hyresrätter.

Trots att bostadsfrågan inte bara är viktig i sig, utan är avgörande för såväl en fungerande arbetsmarknad som integration, är det i princip enda förslag regeringen har kommit med på området ännu en statlig reglering som dömts ut både en och två gånger. Att dessutom vilja införa subventionerna till priset av försämrade villkor för småföretagarna i Rot-branschen är inte särskilt konstruktivt. Dessvärre lär bostadsbristen bara förvärras, så länge politikerna inte lyssnar till förslag som bygger på förbättrad konkurrens, omreglering av hyresmarknaden och förenklade byggregler.

I en barack i det nybyggda området Norra Djurgårdsstaden i Stockholm släppte den rödgröna regeringen i våras bomben att Rot-avdraget skulle sänkas. Detta trots att Socialdemokraterna i valrörelsen sagt att man inte skulle röra Rot. Ljuset ville ministrarna rikta mot sin nyhet om statliga bostadssubventioner till byggbolagen för att de skall bygga ”billiga” hyres- och studentbostäder. 3,2 miljarder kronor per år beräknas leda till omkring 15 000 sådana lägenheter varje år, i framförallt student- och storstäder.

I dagarna skickade regeringen ut en promemoria om byggsubventionerna, även kallade investeringsstöd, på remiss. Svarstiden går ut den 5 oktober. Kritik mot subventionerna har emellertid redan hörts från flera håll. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson kallade regeringens förslag för ett dubbelfel: ”Man tar bort något som fungerar och lägger pengar på något man vet inte fungerar” (SVT Nyheter 25/3).

Även företrädare i byggbranschen tvivlar på subventioner som lösning på bostadsbristen. ”Under 1980-talet byggdes många lägenheter med subventioner och våra erfarenheter är inte särskilt goda. Risken finns att produktionen utformas efter subventionerna och inte efter behovet”, uttalade Skanskas vice vd Anders Danielsson i SvD Näringsliv (26/3).

Regeringen väljer alltså att slopa en del av det framgångsrika Rot-avdraget som inte minst har bidragit till att minska svartjobben i byggbranschen. Förutom att Socialdemokraterna går emot vad de lovat väljarna riskerar regeringen att överskatta vinningen av att sänka avdraget, eftersom det är just ett skatteavdrag kopplat till att en tjänst över huvud taget utförs. Om färre väljer att anlita en hantverkare på grund av den minskade möjligheten till Rot-avdrag blir det färre arbetade timmar och således färre jobb som genererar skatteintäkter. Med regeringens förslag flyttas dessutom fler jobb från hela landet till storstäderna.

Därtill snedvrider de föreslagna subventionerna marknaden på flera sätt. Konkurrensverket konstaterade i början av 2000-talet, när liknande så kallade investeringsstöd var på tapeten under dåvarande S-regering, att subventioner riskerar att försämra konkurrensen och dynamiken på den redan då dysfunktionella marknaden. Konkurrensverket underströk faktumet att det på grund av att prisbildningen på hyresbostäder är reglerad inte lönar sig för byggföretagen att bygga hyresrätter.

Trots att bostadsfrågan inte bara är viktig i sig, utan är avgörande för såväl en fungerande arbetsmarknad som integration, är det i princip enda förslag regeringen har kommit med på området ännu en statlig reglering som dömts ut både en och två gånger. Att dessutom vilja införa subventionerna till priset av försämrade villkor för småföretagarna i Rot-branschen är inte särskilt konstruktivt. Dessvärre lär bostadsbristen bara förvärras, så länge politikerna inte lyssnar till förslag som bygger på förbättrad konkurrens, omreglering av hyresmarknaden och förenklade byggregler.