2015-07-09 06:00

2015-07-09 06:00

En ny kanal för Vänern

En ny lågbro över Göta älv i Göteborg och gamla slussar i Trollhättan hotar framtiden för den viktiga Vänersjöfarten. Därför behövs det nya grepp och ett snabbt agerande. I Almedalen förra veckan presenterades ett intressant förslag om en helt ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla som i ett slag skulle lösa upp många knutar.

I höst kommer domstolsavgörandet om den nya bron över Göta älv och sannolikheten är stor att det blir en lågbro där den segelfria höjden sänks från 19 till 11 meter. Vänersjöfartens behov skulle tillgodoses med broöppningar, men i framtiden lär kraven från göteborgarna på färre störande öppningar öka i takt med att staden växer. Fler broar kommer också sannolikt att byggas under det kommande århundradet. År 2030 faller också slussystemet i Trollhättan för åldersstrecket och måste ersättas innan dess. Avgörande om det kommer också i närtid. I Värmland har regionen fokuserat just på nya slussar och det är begripligt eftersom tiden är knapp. Mindre begripligt är dess accepterande av en lågbro, som i och för sig nu ser ut att bli av.

På uppdrag av Fastighetsägarna i Göteborg och runt Vänern har det nu tagits fram ett förslag som helt skulle kringgå alla dessa problem. Geologen Hans Lindquist från Deje har utvecklat en idé om en helt ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla, som skulle bli omkring 26 kilometer lång, 20 meter bred och 6 meter djup. Det skulle möjliggöra betydligt större och tyngre fartyg än i dag och under överskådlig framtid trygga Vänersjöfarten, vars volymer skulle kunna öka kraftigt, kanske med det dubbla. Kostnaden beräknas till 8-10 miljarder kronor.

Kanalidén är på intet sätt ny. Redan 1658 lät kung Karl XI tillsätta en utredning. Fler har följt sedan dess och den senaste kom i slutet av 1950-talet. Nu är det hög tid igen. En kanal skulle också ha extra fördelar som exempelvis att kunna reglera vattenståndet i Vänern. Det har talats om en tunnel till Västerhavet för att minska framtida översvämningsrisker. Med en kanal kan man lösa avtappningen den vägen istället.

En kanal skulle också minska skredrisken i Göta älv, som är påtaglig och som allvarligt skulle hota fastigheter och sjöfart vid ett riktigt stort ras. Turistbåttrafiken skulle underlättas med det kortare avståndet mellan Västerhavet och Vänern. Bergmassor från kanalbygget skulle kunna användas till bygg- och anläggningsarbeten, till exempel till erosionsskydd i Göta älvdalen. Göteborgarna skulle även kunna bygga en massa nya broar för att knyta ihop sin stad, och frigöra mark. Det finns också många intressenter, privata och offentliga, som skulle vara beredda att investera i ett kanalprojekt.

Påfallande många av åhörarna var entusiastiska vid presentationen i Almedalen och idén är spännande på många sätt. Problemet är tidsmässigt. Beslut måste komma snart och slussarna i Trollhättan är det som det fokuseras på. Slussar eller kanal eller både ock? Det gäller att agera så att Vänern inte står utan bra infrastruktur.

I höst kommer domstolsavgörandet om den nya bron över Göta älv och sannolikheten är stor att det blir en lågbro där den segelfria höjden sänks från 19 till 11 meter. Vänersjöfartens behov skulle tillgodoses med broöppningar, men i framtiden lär kraven från göteborgarna på färre störande öppningar öka i takt med att staden växer. Fler broar kommer också sannolikt att byggas under det kommande århundradet. År 2030 faller också slussystemet i Trollhättan för åldersstrecket och måste ersättas innan dess. Avgörande om det kommer också i närtid. I Värmland har regionen fokuserat just på nya slussar och det är begripligt eftersom tiden är knapp. Mindre begripligt är dess accepterande av en lågbro, som i och för sig nu ser ut att bli av.

På uppdrag av Fastighetsägarna i Göteborg och runt Vänern har det nu tagits fram ett förslag som helt skulle kringgå alla dessa problem. Geologen Hans Lindquist från Deje har utvecklat en idé om en helt ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla, som skulle bli omkring 26 kilometer lång, 20 meter bred och 6 meter djup. Det skulle möjliggöra betydligt större och tyngre fartyg än i dag och under överskådlig framtid trygga Vänersjöfarten, vars volymer skulle kunna öka kraftigt, kanske med det dubbla. Kostnaden beräknas till 8-10 miljarder kronor.

Kanalidén är på intet sätt ny. Redan 1658 lät kung Karl XI tillsätta en utredning. Fler har följt sedan dess och den senaste kom i slutet av 1950-talet. Nu är det hög tid igen. En kanal skulle också ha extra fördelar som exempelvis att kunna reglera vattenståndet i Vänern. Det har talats om en tunnel till Västerhavet för att minska framtida översvämningsrisker. Med en kanal kan man lösa avtappningen den vägen istället.

En kanal skulle också minska skredrisken i Göta älv, som är påtaglig och som allvarligt skulle hota fastigheter och sjöfart vid ett riktigt stort ras. Turistbåttrafiken skulle underlättas med det kortare avståndet mellan Västerhavet och Vänern. Bergmassor från kanalbygget skulle kunna användas till bygg- och anläggningsarbeten, till exempel till erosionsskydd i Göta älvdalen. Göteborgarna skulle även kunna bygga en massa nya broar för att knyta ihop sin stad, och frigöra mark. Det finns också många intressenter, privata och offentliga, som skulle vara beredda att investera i ett kanalprojekt.

Påfallande många av åhörarna var entusiastiska vid presentationen i Almedalen och idén är spännande på många sätt. Problemet är tidsmässigt. Beslut måste komma snart och slussarna i Trollhättan är det som det fokuseras på. Slussar eller kanal eller både ock? Det gäller att agera så att Vänern inte står utan bra infrastruktur.