2015-06-29 06:01

2015-06-29 08:28

Tålamodet har tagit slut

Det ser ut som om Grekland är på väg att lämna eurozonen till slut. Landets vänsterpopulistiska regering har spelat ett högt spel som de nu med all sannolikhet kommer att förlora. I morgon förfaller en skuld på 1,55 miljarder euro till IMF.

Den senaste veckan har varit farsartad. Toppmötena har avlöst varandra utan framgång. I lördags tog dock kreditgivarnas tålamod definitivt slut.

Efter att Greklands vänsterpopulistiska premiärminister Alexis Tsipras retat upp eurozonens finansministrar och Internationella valutafonden (IMF) genom att lämna förhandlingarna för att låta det grekiska folket ta ställning till de reformer kreditgivarna ställt som krav för förnyade lån. En folkomröstning är nu planerad till den 5 juli.

Efter folkomröstningsutspelet har kreditgivarna meddelat att det inte längre finns något förhandlingsbud, så det är oklart vad grekerna ska ta ställning till på söndag.

Tsipras och hans Syriza-parti har i sann populistisk anda lovat sina väljare att det ska bli ett slut på åtstramningspolitiken. Uppenbarligen har Tsipras levt i villfarelsen att man kan komma med krav på nya lån, samtidigt som man vill få gamla avskrivna och vägrar gå långivarnas krav tillmötes. När utpressningen mot långivarna inte fungerar väljer Tsipras att vältra över beslutet på den egna befolkningen. Detta efter att ha förbrukat det lilla förtroendekapital Grekland haft.

För att få förnyade lån har den så kallade trojkan IMF, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen ställt krav på grekiska reformer och skattehöjningar. Det här spelet har man hållit på med i fem år, utan att Grekland visat sig särskilt intresserade av de grundläggande ekonomiska reformer och besparingar som krävs för att nå budgetöverskott.

Rädslan för den ekonomiska oro som kan bli resultatet av att Grekland lämnar euron, och den politiska prestigeförlust för euroområdet det skulle innebära, har hittills varit grekernas trumfkort. Efter varje krismöte har nya lån betalats ut. Reformerna av Greklands ekonomi har det varit sämre med.

Därmed inte sagt att det inte går att tjäna pengar i Grekland. Den brittiska tidningen The Guardian rapporterar att den grekiska hemelektronikkedjan Kostsovolos har gått med vinst under våren. Försäljningen under våren ökade med åtta procent tack vare att grekiska staten givit bidrag på upp till 230 euro till personer med socialhjälp för att köpa en läsplatta eller laptop. 290 000 personer har haft rätt till det här stödet.

Greklands totala lån på 320 miljarder euro har man lyckat samla ihop utan att genomföra alla de reformer som varit förenade med krediterna. Nu ser det ut som att det är slut på lånekarusellen – på grekernas egen begäran. Långivarna var beredda att förhandla till dess Tsipras slog till med en folkomröstning. Samtidigt förklarade han att Grekland inte ska tillåtas bli en ”skuldkoloni”. Om nu så är fallet är det märkligt att Tsipras ägnat så mycket tid åt att försöka låna ännu mer pengar.

Det är uppenbart att Syriza-regeringen inte har haft för avsikt att betala tillbaka de lån de hoppats få beviljade. De har lovat sina väljare mindre besparingar och mer välfärdssatsningar, som Syriza hade tänkt finansiera genom att pressa övriga euroländer på mer pengar. Inte undra på att förtroendet för den grekiska regeringen i dag är närmast obefintligt.

Den senaste veckan har varit farsartad. Toppmötena har avlöst varandra utan framgång. I lördags tog dock kreditgivarnas tålamod definitivt slut.

Efter att Greklands vänsterpopulistiska premiärminister Alexis Tsipras retat upp eurozonens finansministrar och Internationella valutafonden (IMF) genom att lämna förhandlingarna för att låta det grekiska folket ta ställning till de reformer kreditgivarna ställt som krav för förnyade lån. En folkomröstning är nu planerad till den 5 juli.

Efter folkomröstningsutspelet har kreditgivarna meddelat att det inte längre finns något förhandlingsbud, så det är oklart vad grekerna ska ta ställning till på söndag.

Tsipras och hans Syriza-parti har i sann populistisk anda lovat sina väljare att det ska bli ett slut på åtstramningspolitiken. Uppenbarligen har Tsipras levt i villfarelsen att man kan komma med krav på nya lån, samtidigt som man vill få gamla avskrivna och vägrar gå långivarnas krav tillmötes. När utpressningen mot långivarna inte fungerar väljer Tsipras att vältra över beslutet på den egna befolkningen. Detta efter att ha förbrukat det lilla förtroendekapital Grekland haft.

För att få förnyade lån har den så kallade trojkan IMF, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen ställt krav på grekiska reformer och skattehöjningar. Det här spelet har man hållit på med i fem år, utan att Grekland visat sig särskilt intresserade av de grundläggande ekonomiska reformer och besparingar som krävs för att nå budgetöverskott.

Rädslan för den ekonomiska oro som kan bli resultatet av att Grekland lämnar euron, och den politiska prestigeförlust för euroområdet det skulle innebära, har hittills varit grekernas trumfkort. Efter varje krismöte har nya lån betalats ut. Reformerna av Greklands ekonomi har det varit sämre med.

Därmed inte sagt att det inte går att tjäna pengar i Grekland. Den brittiska tidningen The Guardian rapporterar att den grekiska hemelektronikkedjan Kostsovolos har gått med vinst under våren. Försäljningen under våren ökade med åtta procent tack vare att grekiska staten givit bidrag på upp till 230 euro till personer med socialhjälp för att köpa en läsplatta eller laptop. 290 000 personer har haft rätt till det här stödet.

Greklands totala lån på 320 miljarder euro har man lyckat samla ihop utan att genomföra alla de reformer som varit förenade med krediterna. Nu ser det ut som att det är slut på lånekarusellen – på grekernas egen begäran. Långivarna var beredda att förhandla till dess Tsipras slog till med en folkomröstning. Samtidigt förklarade han att Grekland inte ska tillåtas bli en ”skuldkoloni”. Om nu så är fallet är det märkligt att Tsipras ägnat så mycket tid åt att försöka låna ännu mer pengar.

Det är uppenbart att Syriza-regeringen inte har haft för avsikt att betala tillbaka de lån de hoppats få beviljade. De har lovat sina väljare mindre besparingar och mer välfärdssatsningar, som Syriza hade tänkt finansiera genom att pressa övriga euroländer på mer pengar. Inte undra på att förtroendet för den grekiska regeringen i dag är närmast obefintligt.