2015-02-27 06:00

2015-02-27 06:00

Kamp mellan höger och vänster

LEDARE

Kampen om partiledarskapet i Kristdemokraterna hårdnade oväntat i går när partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson lät meddela att hon drar sig ur. Nu återstår bara två seriösa kandidater – Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed – en strid mellan högern och vänstern i partiet.

Det som annars talade för Acko Ankarberg Johansson var att hon var den samlande gestalten i mitten, men den profillösheten kan också ha legat henne i fatet när den betydligt mer profilerade, drivna och karismatiska Ebba Busch Thor knep oväntat många nomineringar. När nomineringstiden gick ut för distrikten i onsdags så hade Busch Thor, som är kommunalråd i Uppsala, fått 20 nomineringar, Ankarberg Johansson 12 och Jakob Forssmed 11. Nu har många distrikt i det här inledande skedet nominerat flera kandidater, men av de som enbart nominerat en så tog Busch Thor 7, medan Ankarberg Johansson 1 och Forssmed 2. Värmland har inte sagt sitt än, även om lokalavdelningar som Karlstad, Kristinehamn, Kil och Årjäng nominerat Busch Thor.

Därför kan det verka som om Busch Thor har en stor fördel, men så behöver det dessvärre inte vara. Många som tidigare höll på Ankarberg Johansson kan nu gå till Forssmed istället. Skillnaderna mellan huvudkandidaterna lär skärpas. Möjligen kan en joker i leken också dyka upp i form av Europaparlamentarikern Lars Adaktusson. Enligt SVT så har valberedningen legat på för att få honom att ställa upp, trots att han i ett tidigt skede avböjde. Men nu så vill han inte säga bu eller bä.


Att Ankarberg Johansson
hoppar av beror på att hon räknat med ett betydligt större stöd för att vilja fortsätta än det hon fick. På sätt och vis är det synd om det innebär att fler flockas till Jakob Forssmed, som även får sägas vara partietablissemangets kandidat. Han har jobbat nära avgående partiledaren Göran Hägglund länge, och var KD:s spindel i nätet i det mäktiga samordningskansliet under alliansregeringen. Det gör att han har gedigna kunskaper om rikspolitiken och maktutövningen, men är i stort sett okänd utanför partiet. Även om han kan vara en skarp debattör så saknar han tillräcklig karisma. ”En vetemjölspåse är färgstarkare”, som K-G Bergström uttryckte det i Expressen.

Den allvarligaste invändningen mot Forssmed är att han tillhör vänsterfalangen i partiet. I bästa fall blir det mer av att sitta still i båten med honom som partiledare, men det har ju inte varit något vidare framgångsrecept hittills. Han tillhör dock inte mittfåran i partiet, som en del vill låta påskina, utan mer den socialliberala, och där finns det redan stark konkurrens från andra partier. Man kan ju undra varför inte partietablissemanget har större självbevarelsedrift. Vad vore det för vits med att bli kapten på Titanic? Med Forssmed riskerar partiet att gå sotdöden till mötes.


Med Ebba Busch Thor skulle
det däremot bli en nödvändig förnyelse av Kristdemokraterna. Den mer konservativa högerflanken i svensk politik har lämnats öppen sedan den nymoderata mittenvandringen och det är där potentialen finns att växa. Och hon är en av de kristdemokrater som sedan flera år tydligt positionerat sig där. Det har också en växande del av partiets aktiva medlemmar, och särskilt de kommit upp genom ungdomsförbundet. Men märk väl att hon också har nominerats av seniorförbundet.

Att hon inte sitter i riksdagen är bara en smärre nackdel. Hon har erfarenhet av att styra Sveriges fjärde största stad, och är enormt populär på hemmaplan, men har också gjort sig positivt känd i övriga landet. Och hon klarar sig galant i debatterna. Allt borde tala för Ebba Busch Thor, men med KD vet man nu aldrig. De har en beklaglig förmåga att låta tillfällena gå om intet. Men det är nu det gäller!

Det som annars talade för Acko Ankarberg Johansson var att hon var den samlande gestalten i mitten, men den profillösheten kan också ha legat henne i fatet när den betydligt mer profilerade, drivna och karismatiska Ebba Busch Thor knep oväntat många nomineringar. När nomineringstiden gick ut för distrikten i onsdags så hade Busch Thor, som är kommunalråd i Uppsala, fått 20 nomineringar, Ankarberg Johansson 12 och Jakob Forssmed 11. Nu har många distrikt i det här inledande skedet nominerat flera kandidater, men av de som enbart nominerat en så tog Busch Thor 7, medan Ankarberg Johansson 1 och Forssmed 2. Värmland har inte sagt sitt än, även om lokalavdelningar som Karlstad, Kristinehamn, Kil och Årjäng nominerat Busch Thor.

Därför kan det verka som om Busch Thor har en stor fördel, men så behöver det dessvärre inte vara. Många som tidigare höll på Ankarberg Johansson kan nu gå till Forssmed istället. Skillnaderna mellan huvudkandidaterna lär skärpas. Möjligen kan en joker i leken också dyka upp i form av Europaparlamentarikern Lars Adaktusson. Enligt SVT så har valberedningen legat på för att få honom att ställa upp, trots att han i ett tidigt skede avböjde. Men nu så vill han inte säga bu eller bä.


Att Ankarberg Johansson
hoppar av beror på att hon räknat med ett betydligt större stöd för att vilja fortsätta än det hon fick. På sätt och vis är det synd om det innebär att fler flockas till Jakob Forssmed, som även får sägas vara partietablissemangets kandidat. Han har jobbat nära avgående partiledaren Göran Hägglund länge, och var KD:s spindel i nätet i det mäktiga samordningskansliet under alliansregeringen. Det gör att han har gedigna kunskaper om rikspolitiken och maktutövningen, men är i stort sett okänd utanför partiet. Även om han kan vara en skarp debattör så saknar han tillräcklig karisma. ”En vetemjölspåse är färgstarkare”, som K-G Bergström uttryckte det i Expressen.

Den allvarligaste invändningen mot Forssmed är att han tillhör vänsterfalangen i partiet. I bästa fall blir det mer av att sitta still i båten med honom som partiledare, men det har ju inte varit något vidare framgångsrecept hittills. Han tillhör dock inte mittfåran i partiet, som en del vill låta påskina, utan mer den socialliberala, och där finns det redan stark konkurrens från andra partier. Man kan ju undra varför inte partietablissemanget har större självbevarelsedrift. Vad vore det för vits med att bli kapten på Titanic? Med Forssmed riskerar partiet att gå sotdöden till mötes.


Med Ebba Busch Thor skulle
det däremot bli en nödvändig förnyelse av Kristdemokraterna. Den mer konservativa högerflanken i svensk politik har lämnats öppen sedan den nymoderata mittenvandringen och det är där potentialen finns att växa. Och hon är en av de kristdemokrater som sedan flera år tydligt positionerat sig där. Det har också en växande del av partiets aktiva medlemmar, och särskilt de kommit upp genom ungdomsförbundet. Men märk väl att hon också har nominerats av seniorförbundet.

Att hon inte sitter i riksdagen är bara en smärre nackdel. Hon har erfarenhet av att styra Sveriges fjärde största stad, och är enormt populär på hemmaplan, men har också gjort sig positivt känd i övriga landet. Och hon klarar sig galant i debatterna. Allt borde tala för Ebba Busch Thor, men med KD vet man nu aldrig. De har en beklaglig förmåga att låta tillfällena gå om intet. Men det är nu det gäller!