2015-01-29 06:00

2015-01-29 06:00

Folkpartiet pratar integration

LEDARE

Nu har även Folkpartiet tagit sig ut på den migrationspolitiska banan och det är förstås välkommet. Fast man kan ju undra vad de sysslade med under de åtta långa år då partiet i alliansregeringen var ansvariga för integrationspolitiken. Nu blir politiken lite av ett återbesök till den linje som gav valframgångarna år 2002.

Sent omsider har allianspartierna insett att de måste skaffa sig en egen politik på migrationsområdet och inte lämna fältet fritt åt extremerna i Miljöpartiet respektive Sverigedemokraterna, särskilt som det var borgerliga väljare som var missnöjda med den förda politiken som i protest röstade på SD även om de egentligen inte gillade partiet.

Först ut var Kristdemokraterna, vars partiledare Göran Hägglund vid två tillfällen presenterat en rad förslag för en ny och bättre migrationspolitik. Nu ger sig också Folkpartiet in i leken och tar då även ett antal gamla förslag till heders. Det handlar bland annat om språkkrav för att bli svensk medborgare, något som egentligen borde vara en självklarhet men som orsakade ett ramaskri i den trånga åsiktskorridoren redan för 13 år sedan och som de sedan legat lågt med, trots att de hårdare kraven var en stor del i förklaringen till valresultatet på 13 procent.


Ett annat förslag från
partiet, som presenterades av partiledaren Jan Björklund och FP:s integrationsgrupp på DN Debatt i går, är ett stärkt försörjningskrav för anhöriginvandring. Också det ett välkommet och självklart förslag. Regelbunden inkomst och bostad måste vara ett verkligt krav, men i dag är det nästan alltid ett undantag att kravet uppfylls och det är ohållbart.

Folkpartiet vill också att arbetslinjen skall gälla när det gäller uppehållstillstånd. Tillfälliga uppehållstillstånd skall kunna bli permanenta om personen det gäller kommer i arbete och egen försörjning. De kallar det för ett jobbincitament. Och visst, vi måste komma ifrån systemet där vi slentrianmässigt ger de flesta permanent uppehållstillstånd. PUT sägs visserligen förbättra integrationen, men varför tar det då så fasligt lång tid för flyktingar att komma i arbete?


Andra förslag kan man
sätta frågetecken kring. Det är ingen nyhet att FP ogillar vårdnadsbidraget och nu har de hittat ett annat argument mot – att oproportionerligt stor andel invandrarkvinnor använder det. Men skall valfriheten för alla andra bli lidande för det? Sedan föreslår de också en reformerad arbetsrätt, vilket i och för sig är önskvärt för att sänka trösklarna så att fler kommer i jobb, men det är en illusion att tro att det är något som är genomförbart under nästan vilken tidshorisont vi talar om.

Ännu har Moderaterna inte bekänt färg i migrationspolitiken, och de har också svävat en del på målet. Å andra sidan hade de en rätt vettig linje som sedan alliansens överenskommelse med Miljöpartiet tog död på. Det är fler partier än FP som har gamla idéer att återuppväcka. Och nu säger också riksdagsmannen Hanif Bali (M) att migrationsöverenskommelsen är överspelad, vilket inger visst hopp.


Centern går dock dessvärre
på tvärs och vill fortfarande ha en väldigt liberal invandringspolitik. De sågar de flesta av de nya och nygamla förslagen från KD och FP. Istället vill de att man redan i början av asylprocessen skall erbjuda svenskundervisning, utbildning och praktikplatser. Men det handlar om människor som är asylsökande och som kanske inte får sin ansökan beviljad. Skall vi då redan behandla dem som om de vore flyktingar vore det att underminera flyktingpolitiken. Det är istället asylprocessen som måste snabbas upp och inte stoppas upp av nya krav på ett redan överarbetat Migrationsverk.

Sent omsider har allianspartierna insett att de måste skaffa sig en egen politik på migrationsområdet och inte lämna fältet fritt åt extremerna i Miljöpartiet respektive Sverigedemokraterna, särskilt som det var borgerliga väljare som var missnöjda med den förda politiken som i protest röstade på SD även om de egentligen inte gillade partiet.

Först ut var Kristdemokraterna, vars partiledare Göran Hägglund vid två tillfällen presenterat en rad förslag för en ny och bättre migrationspolitik. Nu ger sig också Folkpartiet in i leken och tar då även ett antal gamla förslag till heders. Det handlar bland annat om språkkrav för att bli svensk medborgare, något som egentligen borde vara en självklarhet men som orsakade ett ramaskri i den trånga åsiktskorridoren redan för 13 år sedan och som de sedan legat lågt med, trots att de hårdare kraven var en stor del i förklaringen till valresultatet på 13 procent.


Ett annat förslag från
partiet, som presenterades av partiledaren Jan Björklund och FP:s integrationsgrupp på DN Debatt i går, är ett stärkt försörjningskrav för anhöriginvandring. Också det ett välkommet och självklart förslag. Regelbunden inkomst och bostad måste vara ett verkligt krav, men i dag är det nästan alltid ett undantag att kravet uppfylls och det är ohållbart.

Folkpartiet vill också att arbetslinjen skall gälla när det gäller uppehållstillstånd. Tillfälliga uppehållstillstånd skall kunna bli permanenta om personen det gäller kommer i arbete och egen försörjning. De kallar det för ett jobbincitament. Och visst, vi måste komma ifrån systemet där vi slentrianmässigt ger de flesta permanent uppehållstillstånd. PUT sägs visserligen förbättra integrationen, men varför tar det då så fasligt lång tid för flyktingar att komma i arbete?


Andra förslag kan man
sätta frågetecken kring. Det är ingen nyhet att FP ogillar vårdnadsbidraget och nu har de hittat ett annat argument mot – att oproportionerligt stor andel invandrarkvinnor använder det. Men skall valfriheten för alla andra bli lidande för det? Sedan föreslår de också en reformerad arbetsrätt, vilket i och för sig är önskvärt för att sänka trösklarna så att fler kommer i jobb, men det är en illusion att tro att det är något som är genomförbart under nästan vilken tidshorisont vi talar om.

Ännu har Moderaterna inte bekänt färg i migrationspolitiken, och de har också svävat en del på målet. Å andra sidan hade de en rätt vettig linje som sedan alliansens överenskommelse med Miljöpartiet tog död på. Det är fler partier än FP som har gamla idéer att återuppväcka. Och nu säger också riksdagsmannen Hanif Bali (M) att migrationsöverenskommelsen är överspelad, vilket inger visst hopp.


Centern går dock dessvärre
på tvärs och vill fortfarande ha en väldigt liberal invandringspolitik. De sågar de flesta av de nya och nygamla förslagen från KD och FP. Istället vill de att man redan i början av asylprocessen skall erbjuda svenskundervisning, utbildning och praktikplatser. Men det handlar om människor som är asylsökande och som kanske inte får sin ansökan beviljad. Skall vi då redan behandla dem som om de vore flyktingar vore det att underminera flyktingpolitiken. Det är istället asylprocessen som måste snabbas upp och inte stoppas upp av nya krav på ett redan överarbetat Migrationsverk.