2015-01-11 20:28

2015-01-20 23:15

Överlämnad stafettpinne

LEDARE

Helt enligt planerna valdes så Anna Kinberg Batra till ny partiordförande för Moderata samlingspartiet på extrastämman i lördags. Manegen var ju krattad för henne ända sedan Fredrik Reinfeldt deklarerade sin avgång redan på valnatten.

Om hon kommer att följa i hans fotspår som statsminister återstår dock att se. Hon och hennes parti har många stora utmaningar framför sig, och flera av de problem som hon får tampas med är i hög grad självförvållade. För trots att vi nominellt har en av de största icke-socialistiska majoriteterna i Sveriges riksdag i modern tid så styrs landet ändå av en rödgrön koalitionsregering.

Slående på stämman var att det var svårt att märka någon överdriven entusiasm hos ombuden, även om alla givetvis stämde in i hyllningskören. Dock överraskade Stockholmsombudet Henry Sténson med att ta upp elefanten i rummet, nämligen den utbredda kritiken mot den så kallade decemberöverenskommelsen som Kinberg Batra och de övriga alliansledarna slöt med regeringen Löfven i mellandagarna. Hon kommer att få svårt att övertyga därvidlag.

Annars så var extrastämman ingen plats för debatt. Valärendena tog väl någon halvtimme och resten av tiden fylldes ut med långa tal av den avgående respektive nyvalde partiledaren. Annat blir det förhoppningsvis på den ordinarie partistämman i höst. En annan elefant i rummet som inte direkt berördes var migrationspolitiken, där det också finns en stor intern opinion som är obekväm med att Moderaterna nu står för samma rätt extrema linje som Miljöpartiet.

Några mer konkreta besked bjöd Anna Kinberg Batra dock på. Bland annat så vill man att det skall bli lättare att läsa in på Komvux och att större jobbskatteavdrag skall ske redan vid 64 års ålder. Båda är bra förslag, men inga kioskvältare direkt. Det senare skall dock ställas i kontrast till att den rödgröna regeringen tvärtom vill göra det skattemässigt ännu mer olönsamt att arbeta efter fyllda 65 år.

Lagom till Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, som inleddes i går, så sade hon också att partiet nu förespråkar en utredning om ett svenskt Nato-medlemskap. Bättre sent än aldrig och nu har alliansen en gemensam linje i frågan. Även om Moderaterna formellt varit för ett medlemskap, som ju är att gå ännu längre, så har företrädaren avstått från att bilda opinion i frågan. Vågar vi se ett mer aktivt moderat engagemang framöver?

Annars består Kinberg Batras stora utmaningar i hur hon skall kunna vända opinionstrenden och förändra Moderaterna. Dessvärre tyder inte mycket på att hon är beredd till de nödvändiga omprövningar av det nymoderata koncept hon både ärvt av Reinfeldt och som hon själv är en del av. Till det kommer som sagt den parlamentariskt och demokratiskt ytterst tvivelaktiga decemberöverenskommelsen liksom migrationsfrågan. Kommer hon att lyssna på den interna opinionen eller kommer hon att på traditionellt moderat toppstyrt manér kräva rättning i leden?

Svaren på detta bli avgörande för hur hon lyckas som partiledare och om hon kommer att få chansen att bli Sveriges första kvinnliga statsminister efter nästa val när det nu kommer att äga rum.

Om hon kommer att följa i hans fotspår som statsminister återstår dock att se. Hon och hennes parti har många stora utmaningar framför sig, och flera av de problem som hon får tampas med är i hög grad självförvållade. För trots att vi nominellt har en av de största icke-socialistiska majoriteterna i Sveriges riksdag i modern tid så styrs landet ändå av en rödgrön koalitionsregering.

Slående på stämman var att det var svårt att märka någon överdriven entusiasm hos ombuden, även om alla givetvis stämde in i hyllningskören. Dock överraskade Stockholmsombudet Henry Sténson med att ta upp elefanten i rummet, nämligen den utbredda kritiken mot den så kallade decemberöverenskommelsen som Kinberg Batra och de övriga alliansledarna slöt med regeringen Löfven i mellandagarna. Hon kommer att få svårt att övertyga därvidlag.

Annars så var extrastämman ingen plats för debatt. Valärendena tog väl någon halvtimme och resten av tiden fylldes ut med långa tal av den avgående respektive nyvalde partiledaren. Annat blir det förhoppningsvis på den ordinarie partistämman i höst. En annan elefant i rummet som inte direkt berördes var migrationspolitiken, där det också finns en stor intern opinion som är obekväm med att Moderaterna nu står för samma rätt extrema linje som Miljöpartiet.

Några mer konkreta besked bjöd Anna Kinberg Batra dock på. Bland annat så vill man att det skall bli lättare att läsa in på Komvux och att större jobbskatteavdrag skall ske redan vid 64 års ålder. Båda är bra förslag, men inga kioskvältare direkt. Det senare skall dock ställas i kontrast till att den rödgröna regeringen tvärtom vill göra det skattemässigt ännu mer olönsamt att arbeta efter fyllda 65 år.

Lagom till Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, som inleddes i går, så sade hon också att partiet nu förespråkar en utredning om ett svenskt Nato-medlemskap. Bättre sent än aldrig och nu har alliansen en gemensam linje i frågan. Även om Moderaterna formellt varit för ett medlemskap, som ju är att gå ännu längre, så har företrädaren avstått från att bilda opinion i frågan. Vågar vi se ett mer aktivt moderat engagemang framöver?

Annars består Kinberg Batras stora utmaningar i hur hon skall kunna vända opinionstrenden och förändra Moderaterna. Dessvärre tyder inte mycket på att hon är beredd till de nödvändiga omprövningar av det nymoderata koncept hon både ärvt av Reinfeldt och som hon själv är en del av. Till det kommer som sagt den parlamentariskt och demokratiskt ytterst tvivelaktiga decemberöverenskommelsen liksom migrationsfrågan. Kommer hon att lyssna på den interna opinionen eller kommer hon att på traditionellt moderat toppstyrt manér kräva rättning i leden?

Svaren på detta bli avgörande för hur hon lyckas som partiledare och om hon kommer att få chansen att bli Sveriges första kvinnliga statsminister efter nästa val när det nu kommer att äga rum.