2015-01-10 06:00

2015-01-20 23:18

En kamp i skymningslandet

LEDARE

Kampen mot den islamiska terrorismen har ibland liknats vid ett utdraget krig i skymningslandet, och det är nog en rätt träffande bild. Både innan, men särskilt efter den 11 september 2001, har vi fått uppleva en mängd terrorattacker. Och bara för att terroristerna från attackerna mot Charlie Hebdo i Frankrike nu av allt att döma är över så innebär det inte att den vidare kampen är över. Tvärtom är det tyvärr på det viset att vi nog kan vänta oss fler attacker i framtiden.

I går tog det i alla fall slut för terrorbröderna Said och Cherif Kouachi i samhället Dammartin-en-Goële utanför Paris, där de sköts ihjäl av franska gendarmeriets specialstyrkor. Samtidigt så slog polisen till mot och sköt ihjäl terroristen Amedy Coulibaly som tagit gisslan, där sorgligt nog några också dödades, i en judisk kosherbutik i Porte de Vincennes i östra Paris. Coulibaly hade lärt känna en av Kouachibröderna när de båda satt i fängelse och försökte nu stödja dem. Slutet för terroristerna var väntat – det brukar gå så när de försatt sig i sådana situationer.

Huruvida de hade egna erfarenheter av terrorkrig i Mellanöstern får vidare utredningar ge besked om, liksom om och hur de hade ett vidare stöd. Det problematiska med att bekämpa den här sortens terrorism är att det många gånger handlar om folk som självradikaliserat sig, eller kanske ingår i snäva celler där det inte finns mycket kunskap om det vidare terrornätverket. Icke desto mindre är detta människor och grupper som behöver hållas under bättre uppsikt, och där kommer fransk säkerhets- och underrättelsetjänst, annars ansedd som några av världens bästa, att få kritik.

Även i Sverige måste vi vakna upp. Den sortens personer finns också här. Tänk bara på dem som planerade en liknande attack mot Jyllands-Posten för fyra år sedan. Regeringen snabbutreder nu en ny lag mot så kallade terrorresor. Säkerhetspolisen bedömer att mellan 150–200 fall där personer åkt ned för att ansluta sig till al Qaida-inspirerade grupper som Islamiska Staten i Syrien och Irak. Det av stor vikt att vi försvårar och motverkar sådan terrorrekrytering.

Annars har tyvärr västvärldens uthållighet i denna kamp i skymningslandet inte varit den bästa, inte ens i Förenta Staterna efter 11 september-attackerna. Nu har man lämnat Afghanistan och Irak efter ofullbordat värv, med känt resultat. Dyrköpta segrar har slarvats bort. Troligen kommer detsamma att ske i Frankrike när det hela lagts sig efter veckans händelser. På sätt och vis är det en naturlig reaktion, en vilja och strävan efter att återgå till det normala. Men då är risken överhängande att man för snabbt sänker garden och beredskapen inför nästa attack, och att den viktiga kampen mot terroristerna blir lidande.

För ytterst kan bara den här sortens terrorism bara bekämpas med polisiära och militära medel. Att tro annat är att hemfalla åt önsketänkande.

I går tog det i alla fall slut för terrorbröderna Said och Cherif Kouachi i samhället Dammartin-en-Goële utanför Paris, där de sköts ihjäl av franska gendarmeriets specialstyrkor. Samtidigt så slog polisen till mot och sköt ihjäl terroristen Amedy Coulibaly som tagit gisslan, där sorgligt nog några också dödades, i en judisk kosherbutik i Porte de Vincennes i östra Paris. Coulibaly hade lärt känna en av Kouachibröderna när de båda satt i fängelse och försökte nu stödja dem. Slutet för terroristerna var väntat – det brukar gå så när de försatt sig i sådana situationer.

Huruvida de hade egna erfarenheter av terrorkrig i Mellanöstern får vidare utredningar ge besked om, liksom om och hur de hade ett vidare stöd. Det problematiska med att bekämpa den här sortens terrorism är att det många gånger handlar om folk som självradikaliserat sig, eller kanske ingår i snäva celler där det inte finns mycket kunskap om det vidare terrornätverket. Icke desto mindre är detta människor och grupper som behöver hållas under bättre uppsikt, och där kommer fransk säkerhets- och underrättelsetjänst, annars ansedd som några av världens bästa, att få kritik.

Även i Sverige måste vi vakna upp. Den sortens personer finns också här. Tänk bara på dem som planerade en liknande attack mot Jyllands-Posten för fyra år sedan. Regeringen snabbutreder nu en ny lag mot så kallade terrorresor. Säkerhetspolisen bedömer att mellan 150–200 fall där personer åkt ned för att ansluta sig till al Qaida-inspirerade grupper som Islamiska Staten i Syrien och Irak. Det av stor vikt att vi försvårar och motverkar sådan terrorrekrytering.

Annars har tyvärr västvärldens uthållighet i denna kamp i skymningslandet inte varit den bästa, inte ens i Förenta Staterna efter 11 september-attackerna. Nu har man lämnat Afghanistan och Irak efter ofullbordat värv, med känt resultat. Dyrköpta segrar har slarvats bort. Troligen kommer detsamma att ske i Frankrike när det hela lagts sig efter veckans händelser. På sätt och vis är det en naturlig reaktion, en vilja och strävan efter att återgå till det normala. Men då är risken överhängande att man för snabbt sänker garden och beredskapen inför nästa attack, och att den viktiga kampen mot terroristerna blir lidande.

För ytterst kan bara den här sortens terrorism bara bekämpas med polisiära och militära medel. Att tro annat är att hemfalla åt önsketänkande.