2018-07-12 06:00

2018-07-12 06:00

IVPA fortfarande viktigt uppdrag för räddningstjänsten

Torsby:

Svar på Joe Bengtssons insändare i NWT 2018-06-22

Joe Bengtsson har skrivit en insändare i NWT där han uttrycker oro kring framtida verksamhet med IVPA (I väntan på ambulans) i kommunen.

För snabbt omhändertagandet vid livshotande tillstånd på landsbygden har landstinget valt att betala kommunen för hjälp från räddningstjänsten.

Det handlar om patienter där varje minut gör skillnad för liv eller död.

Den insats som räddningstjänsten gör kvalitetssäkras genom att landstinget utbildar räddningspersonalen i akuta omhändertaganden. Genom ett sådant arbetssätt kan de ansvariga inom ambulanssjukvården vara trygga i att patienten från början får en kvalificerad livräddande insats i det akuta skedet, innan ambulansen hunnit fram.

Räddningstjänsten i Torsby kommun åker alltid ut på den typen av larm (IVPA) i hela kommunen förutom tätorten – det är ingen skillnad mot förut.

Alla andra påståenden är vilseledande och saknar grund.

Landstinget har beslutat att den hjälp man tar av räddningstjänsten ska koncentreras på livshotande tillstånd.

Det handlar om ansvarsfrågan.

Det stämmer, som Joe skriver i sin insändare, att det funnits utrymme för kommunens räddningstjänst att rycka ut på mer trygghetsskapande åtgärder i många år men den situationen håller på att ändras.

Ett problem är rekrytering av personal.

En alltmer slimmad organisation gör att arbetsgivaren är beredd att avvara anställda endast för riktigt akuta uppdrag där brandmannens unika kompetens krävs.

Ett annat är den nya lagstiftning som ger kommunen ett helt nytt ansvar när det gäller totalförsvaret och det civila försvaret.

Räddningstjänsten kommer att involveras i det arbetet och ingen vet ännu vad det kommer att innebära för deras verksamhet.

Till detta kommer att räddningstjänsten just nu också jobbar hårt för att få till en organisation som kan klara av de ökade krav som länsstyrelsen ställer på räddningstjänsten mot bakgrund av att Branäs växer hela tiden.

För att återgå till Joes tankar så håller jag med om att en så stor kommun som vår, med många äldre på landsbygden, ändå borde ha någon form av trygghetsskapande insats även för de patienter som inte har livshotande skador i väntan på ambulans.

Jag tror att det är möjligt att ordna utan att belasta räddningstjänsten.

Det är svårt att uppnå exakt samma akutsjukvård på landsbygden som i tätorten men tillsammans med landstinget kan kommunen överbrygga många av dessa svårigheter om vi utnyttjar den våra gemensamma kompetenser på ett bra sätt. Kommunen kommer att fortsätta dialogen med landstinget för att hitta en lösning med kommuninnevånarnas trygghet i fokus.

Ann-Katrin Järåsen

Ordförande kommunstyrelsen (S)

Joe Bengtsson har skrivit en insändare i NWT där han uttrycker oro kring framtida verksamhet med IVPA (I väntan på ambulans) i kommunen.

För snabbt omhändertagandet vid livshotande tillstånd på landsbygden har landstinget valt att betala kommunen för hjälp från räddningstjänsten.

Det handlar om patienter där varje minut gör skillnad för liv eller död.

Den insats som räddningstjänsten gör kvalitetssäkras genom att landstinget utbildar räddningspersonalen i akuta omhändertaganden. Genom ett sådant arbetssätt kan de ansvariga inom ambulanssjukvården vara trygga i att patienten från början får en kvalificerad livräddande insats i det akuta skedet, innan ambulansen hunnit fram.

Räddningstjänsten i Torsby kommun åker alltid ut på den typen av larm (IVPA) i hela kommunen förutom tätorten – det är ingen skillnad mot förut.

Alla andra påståenden är vilseledande och saknar grund.

Landstinget har beslutat att den hjälp man tar av räddningstjänsten ska koncentreras på livshotande tillstånd.

Det handlar om ansvarsfrågan.

Det stämmer, som Joe skriver i sin insändare, att det funnits utrymme för kommunens räddningstjänst att rycka ut på mer trygghetsskapande åtgärder i många år men den situationen håller på att ändras.

Ett problem är rekrytering av personal.

En alltmer slimmad organisation gör att arbetsgivaren är beredd att avvara anställda endast för riktigt akuta uppdrag där brandmannens unika kompetens krävs.

Ett annat är den nya lagstiftning som ger kommunen ett helt nytt ansvar när det gäller totalförsvaret och det civila försvaret.

Räddningstjänsten kommer att involveras i det arbetet och ingen vet ännu vad det kommer att innebära för deras verksamhet.

Till detta kommer att räddningstjänsten just nu också jobbar hårt för att få till en organisation som kan klara av de ökade krav som länsstyrelsen ställer på räddningstjänsten mot bakgrund av att Branäs växer hela tiden.

För att återgå till Joes tankar så håller jag med om att en så stor kommun som vår, med många äldre på landsbygden, ändå borde ha någon form av trygghetsskapande insats även för de patienter som inte har livshotande skador i väntan på ambulans.

Jag tror att det är möjligt att ordna utan att belasta räddningstjänsten.

Det är svårt att uppnå exakt samma akutsjukvård på landsbygden som i tätorten men tillsammans med landstinget kan kommunen överbrygga många av dessa svårigheter om vi utnyttjar den våra gemensamma kompetenser på ett bra sätt. Kommunen kommer att fortsätta dialogen med landstinget för att hitta en lösning med kommuninnevånarnas trygghet i fokus.

Ann-Katrin Järåsen

Ordförande kommunstyrelsen (S)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.