2018-05-18 06:00

2018-05-18 06:00

Adhd-diagnos hinder i vuxenlivet

Insändare:

Neuropsykiatriska diagnoser kan både hjälpa och stjälpa.

Sveriges Television i Värmland (4/5) rapporterar att det inte är ovanligt att föräldrar eller ungdomar med adhd-diagnos själva vänder sig till Barn- och ungdomspsykiatrin för att få diagnosen återkallad.

En diagnos kan nämligen utgöra ett hinder i vuxenlivet. Exempelvis har både polisen eller militären sin tydliga skepsis att anställa personer med adhd.

Påståendet är intressant på flera sätt. De som var kritiska till den tilltagande diagnosticeringen under 1980-talet då diagnosen introducerades i Sverige kan säga; vad var det vi sa?

Vi som har följt debatten kan även säga; de som ifrågasatte den då påbörjade diagnosticeringen fick rätt: en utbredd diagnosticering och en ständigt stigande utskrivning av centralstimulerande medel med alla dess avigsidor.

En psykiatrisk diagnos kan vara tillfällig och till hjälp för personen, men den kan också vara till nackdel. Vad nyttar den till att ge om riktig bot saknas (i fallet adhd)? Den kan vidare fungera som en negativ stämpel och med dagens arbetssätt inom vården blir stämpeln ofta blir långvarig eller livslång.

L Andersson

Sveriges Television i Värmland (4/5) rapporterar att det inte är ovanligt att föräldrar eller ungdomar med adhd-diagnos själva vänder sig till Barn- och ungdomspsykiatrin för att få diagnosen återkallad.

En diagnos kan nämligen utgöra ett hinder i vuxenlivet. Exempelvis har både polisen eller militären sin tydliga skepsis att anställa personer med adhd.

Påståendet är intressant på flera sätt. De som var kritiska till den tilltagande diagnosticeringen under 1980-talet då diagnosen introducerades i Sverige kan säga; vad var det vi sa?

Vi som har följt debatten kan även säga; de som ifrågasatte den då påbörjade diagnosticeringen fick rätt: en utbredd diagnosticering och en ständigt stigande utskrivning av centralstimulerande medel med alla dess avigsidor.

En psykiatrisk diagnos kan vara tillfällig och till hjälp för personen, men den kan också vara till nackdel. Vad nyttar den till att ge om riktig bot saknas (i fallet adhd)? Den kan vidare fungera som en negativ stämpel och med dagens arbetssätt inom vården blir stämpeln ofta blir långvarig eller livslång.

L Andersson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.