2017-12-05 06:00

2017-12-05 06:00

Digitalisering skapar inte likvärdighet

Insändare: Svar till Christoffer Engkvist (C) (NWT 30/11)

Att datorer i skolan kan vara ett användbart verktyg i vissa ämnen och gynnsamt för vissa elever betyder inte att det är gynnsamt i alla ämnen eller för alla elever och definitivt inte hela tiden.

Därför behöver vi tänka till både en och två gånger om varför, hur, när och om vi ska använda dem. Som lärare märker man tydligt vilka metoder som är effektivast och i mina ämnen är det definitivt inte att använda dator, även om det fungerar som komplement.

Du anger ökad likvärdighet som argument för ökad digitalisering i skolan. För att få en likvärdig skola krävs att vi behandlar alla elever olika utifrån deras egna förutsättningar och behov och även om digitaliseringen kan ge möjligheter till ökad individualisering, så förmår den inte ersätta all annan form av undervisning.

Vill man eftersträva likvärdighet i skolan så är nivågruppering ett effektivt, välbeprövat och efterfrågat sätt att öka elevernas möjlighet att utvecklas efter egen förmåga. Hemläxor och tydliga krav är andra sätt att öka likvärdigheten och utjämna skillnader beroende på elevernas hemförhållanden.

Vi kan också se stora skillnader i attityderna till IT, där föräldrar med högre medvetenhet om risker och effekter av mobiltelefon- och datoranvändning, försöker begränsa och komplettera denna med andra aktiviteter, träning och fördjupning i ämnen som intresserar och engagerar barnen.

Satsningarna på skoldatorer riskerar också leda till att skolorna inte har råd att köpa in vanliga skolböcker. Redan idag sparas det in mycket på traditionella läromedel. Detta torde öka klyftorna än mer mellan elever som får gott om bredvidläsning, fördjupningsmaterial och utmaningar hemma och de som inte får det. Här kan ett välförsett skolbibliotek med kunnig skolbibliotekarie spela en stor roll för att kompensera för denna skillnad som ger stort utslag på elevernas studieresultat.

Det räcker inte heller att utbilda undervisande lärare i IT och tro att det löser alla problem. Man måste också ta hänsyn till den mänskliga hjärnan och dess förutsättningar och behov. Med tanke på att dagens elever använder IT i stor utsträckning på fritiden må det förvisso vara befogat med undervisning om och i detta ämne. Men än viktigare att skolan fortsätter att lyfta fram andra sätt att tillägna sig kunskap. Metoder som inte kräver digital uppkoppling utan går via våra egna kanaler.

Pennvässare

Därför behöver vi tänka till både en och två gånger om varför, hur, när och om vi ska använda dem. Som lärare märker man tydligt vilka metoder som är effektivast och i mina ämnen är det definitivt inte att använda dator, även om det fungerar som komplement.

Du anger ökad likvärdighet som argument för ökad digitalisering i skolan. För att få en likvärdig skola krävs att vi behandlar alla elever olika utifrån deras egna förutsättningar och behov och även om digitaliseringen kan ge möjligheter till ökad individualisering, så förmår den inte ersätta all annan form av undervisning.

Vill man eftersträva likvärdighet i skolan så är nivågruppering ett effektivt, välbeprövat och efterfrågat sätt att öka elevernas möjlighet att utvecklas efter egen förmåga. Hemläxor och tydliga krav är andra sätt att öka likvärdigheten och utjämna skillnader beroende på elevernas hemförhållanden.

Vi kan också se stora skillnader i attityderna till IT, där föräldrar med högre medvetenhet om risker och effekter av mobiltelefon- och datoranvändning, försöker begränsa och komplettera denna med andra aktiviteter, träning och fördjupning i ämnen som intresserar och engagerar barnen.

Satsningarna på skoldatorer riskerar också leda till att skolorna inte har råd att köpa in vanliga skolböcker. Redan idag sparas det in mycket på traditionella läromedel. Detta torde öka klyftorna än mer mellan elever som får gott om bredvidläsning, fördjupningsmaterial och utmaningar hemma och de som inte får det. Här kan ett välförsett skolbibliotek med kunnig skolbibliotekarie spela en stor roll för att kompensera för denna skillnad som ger stort utslag på elevernas studieresultat.

Det räcker inte heller att utbilda undervisande lärare i IT och tro att det löser alla problem. Man måste också ta hänsyn till den mänskliga hjärnan och dess förutsättningar och behov. Med tanke på att dagens elever använder IT i stor utsträckning på fritiden må det förvisso vara befogat med undervisning om och i detta ämne. Men än viktigare att skolan fortsätter att lyfta fram andra sätt att tillägna sig kunskap. Metoder som inte kräver digital uppkoppling utan går via våra egna kanaler.

Pennvässare

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.