2017-03-21 06:00

2017-03-21 06:00

Samhället sviker våldsutsatta

SVERIGE: Kvinnor och deras barn

Hur kommer det sig att en man som misshandlar får bo kvar i sina invanda kvarter, ha kvar sina kompisar, sin familj? Visst, för en del ska det till en fängelsevistelse först men sedan är det bara ut igen till sitt gamla liv.

Kvinnan och barnen lever gömda på annan ort. Barnen får inte ha kontakt med mor- och farföräldrar, de får inga kompisar för de måste flytta hela tiden, de får inte vara med på skolkort. Och kvinnan kan inte arbeta eftersom hon då kan bli upptäckt av sin plågoande; inte ha kontakt med sina föräldrar eller vänner.

De har ingenting. Varför är det kvinnan och barnen som ska straffas när det är mannen som är förövaren? Hade det sett likadant ut om det hade varit ombytta roller? Förmodligen inte.

Skäms på er, ni som har makt att förändra men ändå inte gör det! Skäms på er, ni som jobbar inom socialtjänsten och inte följer lagen! Skäms på er, ni som stiftar lagar och som inte har sett till att ändra lagen så att kvinnorna och deras barn fredas medan männen får betala priset för sitt beteende; de ska dömas till långa fängelsestraff!

Samhället ska ha lagar som skyddar dessa kvinnor. Det ska finnas en ansvarig som följer kvinnan oavsett vilken kommun hon tvingas flytta till. Det kan vara ursprungskommunens socialtjänst, eller ännu hellre en nationell myndighet som ser till att de lagar som finns efterlevs av respektive kommun, så att hjälp med långsiktigt stöd och boende ges.

Man kan fråga sig var barnperspektivet är. Barnen tvingas hatta runt utan egen bostad, och den enda vårdnadshavare de har kvar bryts ner av oro för att hon själv måste leta efter bostad på varje ny ort hon kommer till – annars hänger hotet över henne från socialtjänsten att de tar hennes barn ifrån henne... I detta läge är det många som går tillbaka till sin plågoande, för då får de behålla sina barn.

Att hon inte får arbeta för hon måste hålla sig under radarn och därmed inte får en inkomst gör att hon dessutom kan se fram mot ett liv som fattigpensionär, en effekt som inte heller ska glömmas bort. Fast det gäller förstås bara om kvinnan överlever så länge...

S R

Hur kommer det sig att en man som misshandlar får bo kvar i sina invanda kvarter, ha kvar sina kompisar, sin familj? Visst, för en del ska det till en fängelsevistelse först men sedan är det bara ut igen till sitt gamla liv.

Kvinnan och barnen lever gömda på annan ort. Barnen får inte ha kontakt med mor- och farföräldrar, de får inga kompisar för de måste flytta hela tiden, de får inte vara med på skolkort. Och kvinnan kan inte arbeta eftersom hon då kan bli upptäckt av sin plågoande; inte ha kontakt med sina föräldrar eller vänner.

De har ingenting. Varför är det kvinnan och barnen som ska straffas när det är mannen som är förövaren? Hade det sett likadant ut om det hade varit ombytta roller? Förmodligen inte.

Skäms på er, ni som har makt att förändra men ändå inte gör det! Skäms på er, ni som jobbar inom socialtjänsten och inte följer lagen! Skäms på er, ni som stiftar lagar och som inte har sett till att ändra lagen så att kvinnorna och deras barn fredas medan männen får betala priset för sitt beteende; de ska dömas till långa fängelsestraff!

Samhället ska ha lagar som skyddar dessa kvinnor. Det ska finnas en ansvarig som följer kvinnan oavsett vilken kommun hon tvingas flytta till. Det kan vara ursprungskommunens socialtjänst, eller ännu hellre en nationell myndighet som ser till att de lagar som finns efterlevs av respektive kommun, så att hjälp med långsiktigt stöd och boende ges.

Man kan fråga sig var barnperspektivet är. Barnen tvingas hatta runt utan egen bostad, och den enda vårdnadshavare de har kvar bryts ner av oro för att hon själv måste leta efter bostad på varje ny ort hon kommer till – annars hänger hotet över henne från socialtjänsten att de tar hennes barn ifrån henne... I detta läge är det många som går tillbaka till sin plågoande, för då får de behålla sina barn.

Att hon inte får arbeta för hon måste hålla sig under radarn och därmed inte får en inkomst gör att hon dessutom kan se fram mot ett liv som fattigpensionär, en effekt som inte heller ska glömmas bort. Fast det gäller förstås bara om kvinnan överlever så länge...

S R

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.