2016-04-22 06:00

2016-04-22 06:00

Turbulensen kring Kaplan

POLITIK: Arma fosterland...

Jag har accepterat bostadsminister Kaplans avgångsbeslut. Så ungefär sade statsminister Löfven när svenska folket hade väntat sig att han i klartext skulle ha sagt att ministern fått sparken eftersom man inte ens i vårt land kan ha förtroende för en regeringsmedlem som intimt har kamperat ihop med militanta extremister på den islamistiska högerkanten.

Fegt och mesigt – men inte helt oväntat, tyvärr!

Miljöpartistiska politiker ute i distrikten uppgav att de stödde sin partibroder och partiet torde därmed ha tagit ytterligare ett steg mot den politiska ytterdörren.

Utrikesminister Wallström låg till en början lågt och hoppades väl att det hela skulle blåsa över, men fördömde till slut Kaplans agerande när domen redan hade fallit i regeringen. Hon insåg väl att det faktiskt är av utrikespolitiskt intresse att Sverige inte har rumsrena ministrar.

Måhända kommer det inträffade att något inverka på Sveriges ansträngningar att kandidera till en plats i FN:s säkerhetsråd. I de planerna ingår nu också generösa inbjudningar till ett antal statschefer från diverse småstater i akt och mening att värva proselyter, alla stater har ju i sammanhanget varsin röst. Det hela sköts litet hemlighetsfullt och med biståndspengar avsedda för andra ändamål – det börjar faktiskt något påminna om Fifas mutaffärer!

Sverige har av någon anledning ofta uppvisat en scoutmässig alltid-redo-inställning till FN, med en nypa övertro till vad säkerhetsrådet där kan åstadkomma. I praktiken har de ständiga rådsmedlemmarna vetorätt och nästan alltid utnyttjar någon av de stora pojkarna den möjligheten – främst Ryssland, Kina och USA.

Nåja, vägen till en taburett i säkerhetsrådet är lång och det finns förstås andra hugade spekulanter. Säkerligen har länder som Israel, som Wallström har retat upp, och Västsahara, som vi grundligt svikit , åsikter i detta ärende.

Martin Söderlund

Lärar'n på Väls

Jag har accepterat bostadsminister Kaplans avgångsbeslut. Så ungefär sade statsminister Löfven när svenska folket hade väntat sig att han i klartext skulle ha sagt att ministern fått sparken eftersom man inte ens i vårt land kan ha förtroende för en regeringsmedlem som intimt har kamperat ihop med militanta extremister på den islamistiska högerkanten.

Fegt och mesigt – men inte helt oväntat, tyvärr!

Miljöpartistiska politiker ute i distrikten uppgav att de stödde sin partibroder och partiet torde därmed ha tagit ytterligare ett steg mot den politiska ytterdörren.

Utrikesminister Wallström låg till en början lågt och hoppades väl att det hela skulle blåsa över, men fördömde till slut Kaplans agerande när domen redan hade fallit i regeringen. Hon insåg väl att det faktiskt är av utrikespolitiskt intresse att Sverige inte har rumsrena ministrar.

Måhända kommer det inträffade att något inverka på Sveriges ansträngningar att kandidera till en plats i FN:s säkerhetsråd. I de planerna ingår nu också generösa inbjudningar till ett antal statschefer från diverse småstater i akt och mening att värva proselyter, alla stater har ju i sammanhanget varsin röst. Det hela sköts litet hemlighetsfullt och med biståndspengar avsedda för andra ändamål – det börjar faktiskt något påminna om Fifas mutaffärer!

Sverige har av någon anledning ofta uppvisat en scoutmässig alltid-redo-inställning till FN, med en nypa övertro till vad säkerhetsrådet där kan åstadkomma. I praktiken har de ständiga rådsmedlemmarna vetorätt och nästan alltid utnyttjar någon av de stora pojkarna den möjligheten – främst Ryssland, Kina och USA.

Nåja, vägen till en taburett i säkerhetsrådet är lång och det finns förstås andra hugade spekulanter. Säkerligen har länder som Israel, som Wallström har retat upp, och Västsahara, som vi grundligt svikit , åsikter i detta ärende.

Martin Söderlund

Lärar'n på Väls

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.