2016-03-11 06:00

2016-03-11 06:00

"Enskilda i vägen för samarbete"

BANDY: Insändare

Som förälder har jag följt ungdomsbandyn i Värmland under många år och förundrats över att några enstaka ungdomsledare skall få styra barn, ungdomar och föräldrar utifrån sin egen målsättning.

Det förvånar mig att det får fortgå, utan att medlemmar och styrelsen i den egna föreningen och moderföreningen ifrågasätter målsättningen och resultatet av den.

Skridskokul startades upp som ett samarbetsprojekt mellan alla föreningar i Karlstad med omnejd. Syftet var (är) att ge barn och ungdomar möjligheten att lära sig åka skridskor och för att sedan få prova på att spela bandy så kanske intresset för sporten ökar.

Samarbetet fallerade redan det första året. Enskilda ungdomsledare, som inte kan se helheten, utan bara vill värva barnen till ”sin” förening, gynnar inte ett samarbete

Trots handledning och medling står nu enskilda ledares förening som ensam ansvarig för Skridskokul för orken tar slut, även för den mest engagerade, om man hela tiden måste kompromissa till den andres fördel.

Målsättningen med ett samarbete i Skridskokul var att alla föreningar skulle ges möjligheten att bilda knattebandylag för att få igång poolspelen i Värmland. Resultatet i dag är att en förening ensam bildar lag ur Skridskokul och har inga andra lag att möta. Den gemensamma målsättningen fick ge vika för några enskildas.

Ledare inom bandyn samlas och diskuterar bandyns framtid, antalet aktiva ungdomsspelare i åldern 14-16 år är oroväckande få. Man uppskattar att det finns 15-20 aktiva bandyspelare i P/F14 och P/F16 i Karlstad med omnejd.

Föreningarna får svårt att få ihop lag var för sig, det är också svårt att rekrytera och behålla spelare i den åldern.

Idén att samla alla dessa aktiva bandyspelare i en ren ungdomsförening kläcks av en rutinerad ledare, ungdomsföreningen skall inrikta sig på åldern 14-20 år. Åren innan och efter spelar de i sin moderklubb.

Idén diskuteras, den gillas och antas av alla föreningar – men inte av de enskilda ledarna. Så trots att deras egen moderförening är för ett samarbete, så sätter sig de sig själva emot. Ett samarbete stämmer inte överens med de enskildas målsättning. Övriga ungdomsledare, föräldrar och spelare i deras förening får inte information eller möjlighet att påverka.

Till en början sker samarbetet mellan övriga föreningar och enstaka spelare från de enskildas förening. Med tiden blir de enskilda övertalade av sin förening att gå med på ett samarbete, men det sker med vissa förbehåll. Som att spelarna är kvar som medlemmar i moderklubben samt att laget måste byta namn och byta matchställ, (det är lätt att ställa krav när man inte är med och betalar kostnaderna).

Spelarna från de enskildas förening blir kallade på träningar, poolspel och andra aktiviteter, samtidigt som de är aktiva i det gemensamma ungdomslaget, förvirrande och splittrande. Spelare, föräldrar och övriga ledare får ingen information och drar sina egna slutsatser och en del av dem slutar.

Förvirrande och onödigt.

De enskildas målsättning står i vägen för ett samarbete som nu fallerar igen.

I Karlstad finns det tre A-lag i tre föreningar. Om vi inte kan samarbeta kommer vi inte kunna rekrytera A-lagsspelare i tillräcklig omfattning.

Om de enskildas förening ska gå sin egen väg, utifrån sin egen målsättning, ska ingen inbilla mig att de gör det för ungdomarnas skull, eller för att de vill att bandyn som sport skall finnas kvar i Karlstad. Min bestämda uppfattning är att de gör det för sin egen skull, vilket innebär att de undergräver bandyns utveckling och därmed riskerar bandyn att dö ut i Karlstad i stället.

”Förälder och åskådare”

 

Det förvånar mig att det får fortgå, utan att medlemmar och styrelsen i den egna föreningen och moderföreningen ifrågasätter målsättningen och resultatet av den.

Skridskokul startades upp som ett samarbetsprojekt mellan alla föreningar i Karlstad med omnejd. Syftet var (är) att ge barn och ungdomar möjligheten att lära sig åka skridskor och för att sedan få prova på att spela bandy så kanske intresset för sporten ökar.

Samarbetet fallerade redan det första året. Enskilda ungdomsledare, som inte kan se helheten, utan bara vill värva barnen till ”sin” förening, gynnar inte ett samarbete

Trots handledning och medling står nu enskilda ledares förening som ensam ansvarig för Skridskokul för orken tar slut, även för den mest engagerade, om man hela tiden måste kompromissa till den andres fördel.

Målsättningen med ett samarbete i Skridskokul var att alla föreningar skulle ges möjligheten att bilda knattebandylag för att få igång poolspelen i Värmland. Resultatet i dag är att en förening ensam bildar lag ur Skridskokul och har inga andra lag att möta. Den gemensamma målsättningen fick ge vika för några enskildas.

Ledare inom bandyn samlas och diskuterar bandyns framtid, antalet aktiva ungdomsspelare i åldern 14-16 år är oroväckande få. Man uppskattar att det finns 15-20 aktiva bandyspelare i P/F14 och P/F16 i Karlstad med omnejd.

Föreningarna får svårt att få ihop lag var för sig, det är också svårt att rekrytera och behålla spelare i den åldern.

Idén att samla alla dessa aktiva bandyspelare i en ren ungdomsförening kläcks av en rutinerad ledare, ungdomsföreningen skall inrikta sig på åldern 14-20 år. Åren innan och efter spelar de i sin moderklubb.

Idén diskuteras, den gillas och antas av alla föreningar – men inte av de enskilda ledarna. Så trots att deras egen moderförening är för ett samarbete, så sätter sig de sig själva emot. Ett samarbete stämmer inte överens med de enskildas målsättning. Övriga ungdomsledare, föräldrar och spelare i deras förening får inte information eller möjlighet att påverka.

Till en början sker samarbetet mellan övriga föreningar och enstaka spelare från de enskildas förening. Med tiden blir de enskilda övertalade av sin förening att gå med på ett samarbete, men det sker med vissa förbehåll. Som att spelarna är kvar som medlemmar i moderklubben samt att laget måste byta namn och byta matchställ, (det är lätt att ställa krav när man inte är med och betalar kostnaderna).

Spelarna från de enskildas förening blir kallade på träningar, poolspel och andra aktiviteter, samtidigt som de är aktiva i det gemensamma ungdomslaget, förvirrande och splittrande. Spelare, föräldrar och övriga ledare får ingen information och drar sina egna slutsatser och en del av dem slutar.

Förvirrande och onödigt.

De enskildas målsättning står i vägen för ett samarbete som nu fallerar igen.

I Karlstad finns det tre A-lag i tre föreningar. Om vi inte kan samarbeta kommer vi inte kunna rekrytera A-lagsspelare i tillräcklig omfattning.

Om de enskildas förening ska gå sin egen väg, utifrån sin egen målsättning, ska ingen inbilla mig att de gör det för ungdomarnas skull, eller för att de vill att bandyn som sport skall finnas kvar i Karlstad. Min bestämda uppfattning är att de gör det för sin egen skull, vilket innebär att de undergräver bandyns utveckling och därmed riskerar bandyn att dö ut i Karlstad i stället.

”Förälder och åskådare”

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.