2015-10-05 06:00

2015-10-05 06:00

Skilj på egoism och rasism

VÄRMLAND/VÄRLDEN: Rapport från vardagen

Vi människor upplever mycket av det som sker i vardagen på helt olika sätt. I torsdagsnumret av NWT fanns en av de otaliga rapporterna från vardagen av det i media allt mer vanliga slaget; andra människor med en annan uppfattning göre sig icke besvär.

Jag är född och uppvuxen i värmländsk skogsarbetarby efter andra världskriget. Snart kom det dit finska och baltiska flyktingar. De hade det svårt och fick börja arbeta direkt för att klara sin försörjning. Många av dessa blev lekkamrater till mig och vänner för livet. Ett blivande finskt par blev till och med marskalk och tärna på mitt bröllop.

På 1950-talet kom det en massa krigströtta ungrare. En av dessa ungerska pojkar var under många år min bästa vän. Efter murens fall besökta jag och hans familj Budapest och såg då att kulhålen vid hans påbörjade flykt fortfarande satt kvar i husen i kvarteret där han bodde. Då grät vi båda en skvätt i varandras armar. Han var absolut ingen egoist och jag var absolut ingen rasist. Han är numera tyvärr död, men jag träffar fortfarande delar av hans familj och jag har absolut inte haft en tanke på att bli rasist.

Men jag är heller ingen egoist. Allt mer av det som i dag presenteras av media är tyvärr alltför vinklat och populistiskt. Medias brist på en helt oberoende skildring av ens de mest triviala sakerna i vår grå vardag, allt för att väcka opinion, gör att jag inte har allt för stort hopp att denna min enkla syn på tillvaron skulle komma i tryck.

Avskaffa egoismen, så har du avskaffat de företeelser som i dag felaktigt kallas rasism!

R S

Vi människor upplever mycket av det som sker i vardagen på helt olika sätt. I torsdagsnumret av NWT fanns en av de otaliga rapporterna från vardagen av det i media allt mer vanliga slaget; andra människor med en annan uppfattning göre sig icke besvär.

Jag är född och uppvuxen i värmländsk skogsarbetarby efter andra världskriget. Snart kom det dit finska och baltiska flyktingar. De hade det svårt och fick börja arbeta direkt för att klara sin försörjning. Många av dessa blev lekkamrater till mig och vänner för livet. Ett blivande finskt par blev till och med marskalk och tärna på mitt bröllop.

På 1950-talet kom det en massa krigströtta ungrare. En av dessa ungerska pojkar var under många år min bästa vän. Efter murens fall besökta jag och hans familj Budapest och såg då att kulhålen vid hans påbörjade flykt fortfarande satt kvar i husen i kvarteret där han bodde. Då grät vi båda en skvätt i varandras armar. Han var absolut ingen egoist och jag var absolut ingen rasist. Han är numera tyvärr död, men jag träffar fortfarande delar av hans familj och jag har absolut inte haft en tanke på att bli rasist.

Men jag är heller ingen egoist. Allt mer av det som i dag presenteras av media är tyvärr alltför vinklat och populistiskt. Medias brist på en helt oberoende skildring av ens de mest triviala sakerna i vår grå vardag, allt för att väcka opinion, gör att jag inte har allt för stort hopp att denna min enkla syn på tillvaron skulle komma i tryck.

Avskaffa egoismen, så har du avskaffat de företeelser som i dag felaktigt kallas rasism!

R S

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.