2015-02-14 06:00

2015-02-14 06:00

Gråzoner leder till missnöjespartier

POLITIK:

Visst har det dykt upp missnöjespartier under årens lopp och viss framgång hos väljarna har väl dessa i sanningens namn haft, men de har också försvunnit efterhand och i takt med att deras mer vidlyftiga inslag, men i annan form, sugits upp av de övriga partierna. De har kunnat ta upp frågor som väckt upprörd debatt eller kanske till och med orsakat ett och annat ramaskri och som oftast effektivt sablats ner av de mer etablerade partierna. Den som ger ett missnöjesparti sin röst är ofta en väljare som inte vill avslöja sin identitet, men som har en bestämd åsikt i någon riktning, en uppfattning som inte vinner gehör hos något av de mer rumsrena partierna. Om dessa anonyma röster inte ens genom att ansluta sig till missnöjespartier ges möjligheter att få framföra sina åsikter, så finns risken att detta i förlängningen leder till icke demokratiska yttringar.

Högst sannolikt finns väljare, vars innersta åsikter på grund av dess karaktär nödgas befinna sig i ett ingenmansland. Dessa väljare kan tänkas hysa förhoppningar att andra, vilka genom att ansluta sig till missnöjespartier, skall kunna föra deras talan och föra en känslig fråga vidare. Visar det sig att det tänkta målet inte nås och om det eventuellt upplevs så att de demokratiska spelreglerna sätts ur spel så kan detta i sin tur leda till irritation och till ännu mer omfattande taktikröstningar.

Skulle mot all förmodan det hända att ett missnöjesparti växer sig så starkt att det når riksdagsmajoritet, vilket Gud förbjude, så kommer vi att beröras av och vara så goda att ta ställning till betydligt fler punkter i deras partiprogram än eljest. Av denna anledning, när nu våra politiska partier så smått börjat glänta på dörrarna till hittills svårhanterliga frågeställningar, så kan det vara av stort värde att dessa ärenden verkligen blir placerade högt på dagordningarna, och inte bara utgöra tomma gester för att vinna tillbaka förlorade röster.

Han på glasberget

Visst har det dykt upp missnöjespartier under årens lopp och viss framgång hos väljarna har väl dessa i sanningens namn haft, men de har också försvunnit efterhand och i takt med att deras mer vidlyftiga inslag, men i annan form, sugits upp av de övriga partierna. De har kunnat ta upp frågor som väckt upprörd debatt eller kanske till och med orsakat ett och annat ramaskri och som oftast effektivt sablats ner av de mer etablerade partierna. Den som ger ett missnöjesparti sin röst är ofta en väljare som inte vill avslöja sin identitet, men som har en bestämd åsikt i någon riktning, en uppfattning som inte vinner gehör hos något av de mer rumsrena partierna. Om dessa anonyma röster inte ens genom att ansluta sig till missnöjespartier ges möjligheter att få framföra sina åsikter, så finns risken att detta i förlängningen leder till icke demokratiska yttringar.

Högst sannolikt finns väljare, vars innersta åsikter på grund av dess karaktär nödgas befinna sig i ett ingenmansland. Dessa väljare kan tänkas hysa förhoppningar att andra, vilka genom att ansluta sig till missnöjespartier, skall kunna föra deras talan och föra en känslig fråga vidare. Visar det sig att det tänkta målet inte nås och om det eventuellt upplevs så att de demokratiska spelreglerna sätts ur spel så kan detta i sin tur leda till irritation och till ännu mer omfattande taktikröstningar.

Skulle mot all förmodan det hända att ett missnöjesparti växer sig så starkt att det når riksdagsmajoritet, vilket Gud förbjude, så kommer vi att beröras av och vara så goda att ta ställning till betydligt fler punkter i deras partiprogram än eljest. Av denna anledning, när nu våra politiska partier så smått börjat glänta på dörrarna till hittills svårhanterliga frågeställningar, så kan det vara av stort värde att dessa ärenden verkligen blir placerade högt på dagordningarna, och inte bara utgöra tomma gester för att vinna tillbaka förlorade röster.

Han på glasberget

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.