2015-01-27 06:00

2015-01-27 06:00

Läraryrkets status har gått i botten

SKOLA:

En erfaren lärare, Birgitta Åkerman, har på DN debatt pläderat för att de bästa studenterna ska ges gratis utbildning till lärare. Skolans kris inrymmer många problem. Orsakerna är flera. Kommunaliseringen förhindrar en tydligt styrd skolpolitik, inte betyg i årskurs fyra. Det fria skolvalet och privatiseringen har skapat ökad segregation som leder till allt större skillnader i skolresultat mellan olika samhällsgrupper.

Alltifrån att Åstorpar'n Brodin (S) på 80-talet hävdade att lärarkåren var en parasitär yrkesgrupp har läraryrkets status gått i botten. Han hävdade att lärarna arbetade för lite, hade för höga löner och alldeles för långa ledigheter. Göran Persson följde upp och kommunaliserade skolan. En av hans motiveringar till detta var att lärarna var en omotiverat gynnad kategori bland de offentliganställda.

I dag har vi facit. Intresset för utbildningen har rasat. Det kommer inom några år att saknas 30 000 lärare i vårt land. Detta är en kris vida värre än det säkerhetspolitiska läget som diskuterats på konferensen Folk och Försvar i Åre. Ett land utan lärarkår kan inte ens skaka fram personer som kan utbilda sig till soldater och officerare.

Officersutbildning har under alla tider bekostats av staten. De studerande har uppburit lön och fritt vivre. Trots farhågorna i Åre är inte det största behovet pengar till försvarsutgifter i form av utbildning, övning och materiel. Vårt lands stora behov är en tydlig statlig politik för att återskapa en skola av hög kvalitet. Riksdagen bör fatta beslut om att göra kraftig satsning på avlönad lärarutbildning. Antagningsproven till utbildningen ska vara krävande. Efter genomförd utbildning ska en lärarlön vara jämbördig med andra yrkesgrupper med lika lång studietid.

Hans Skagerlind

Lärare i 40 år

En erfaren lärare, Birgitta Åkerman, har på DN debatt pläderat för att de bästa studenterna ska ges gratis utbildning till lärare. Skolans kris inrymmer många problem. Orsakerna är flera. Kommunaliseringen förhindrar en tydligt styrd skolpolitik, inte betyg i årskurs fyra. Det fria skolvalet och privatiseringen har skapat ökad segregation som leder till allt större skillnader i skolresultat mellan olika samhällsgrupper.

Alltifrån att Åstorpar'n Brodin (S) på 80-talet hävdade att lärarkåren var en parasitär yrkesgrupp har läraryrkets status gått i botten. Han hävdade att lärarna arbetade för lite, hade för höga löner och alldeles för långa ledigheter. Göran Persson följde upp och kommunaliserade skolan. En av hans motiveringar till detta var att lärarna var en omotiverat gynnad kategori bland de offentliganställda.

I dag har vi facit. Intresset för utbildningen har rasat. Det kommer inom några år att saknas 30 000 lärare i vårt land. Detta är en kris vida värre än det säkerhetspolitiska läget som diskuterats på konferensen Folk och Försvar i Åre. Ett land utan lärarkår kan inte ens skaka fram personer som kan utbilda sig till soldater och officerare.

Officersutbildning har under alla tider bekostats av staten. De studerande har uppburit lön och fritt vivre. Trots farhågorna i Åre är inte det största behovet pengar till försvarsutgifter i form av utbildning, övning och materiel. Vårt lands stora behov är en tydlig statlig politik för att återskapa en skola av hög kvalitet. Riksdagen bör fatta beslut om att göra kraftig satsning på avlönad lärarutbildning. Antagningsproven till utbildningen ska vara krävande. Efter genomförd utbildning ska en lärarlön vara jämbördig med andra yrkesgrupper med lika lång studietid.

Hans Skagerlind

Lärare i 40 år

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.