2015-01-12 06:00

2015-01-20 22:41

Råd till elevers föräldrar

SKOLA:

Är du förälder och upprörd över läxornas vara eller icke-vara? Fortsätt då läsa.

Prioritering av tid: vi skjutsar runt till barnens träningar, hejar på, säljer korv med bröd på matcher, säljer strumpor där vinsten går till föreningen, fixar och donar flera timmar i veckan säkerligen. Men motsvarande tid kan vi inte lägga på att hjälpa barnen med skolans läxor. Någonting är vridet här kan jag tycka. Jag är så vansinnigt trött på läxdebatten.

Visa vägen: jag köper att man som förälder kanske inte förstår sig på till exempel matten på gymnasiet eller högstadiet och att det leder till bråk och tandagnisslan. Men det finns många uppgifter föräldrar förstår sig på! Till exempel hjälpa till med att träna ord på ett nytt språk, hjälpa barnen komma på idéer till sin muntliga redovisning, förhöra, uppmuntra, strukturera upp, mana till ansvar osv. Visa vägen till ett ansvarstagande liv, helt enkelt.

Kolla upp: många skolor erbjuder dessutom läxhjälp, anpassningar och stödundervisning, åtminstone på högstadiet. Vi ska inte heller avskriva vikten av barnets eget ansvar. Har du som förälder kollat upp vad skolan erbjuder för sorts stöd och anpassningar mellan klockan 8 och 16? Har du frågat din son eller dotter om hen utnyttjar detta, innan du klagar på läxors vara eller icke vara?

Vad är egentligen en läxa? Om ditt barn har fått tre timmar i veckan under tre veckors tid på sig att förbereda en muntlig redovisning, men inte lyckas – är det då skolans ansvar att lägga till ytterligare timmar? Är det rimligt att barnet ska kunna leverera en presentation om hen fått nio timmars förberedelsetid? Ja, det kan jag som lärare tycka, om vi talar om normalfungerande barn. Tyvärr nyttjar inte alla barn lektionstiden som den ska nyttjas och då blir det så kallad läxa – man måste ta hem för att jobba ikapp. Vet du som förälder vad som är vad när barnet klagar på att det är mycket i skolan?

”Men vissa barn har svårigheter!” Ja, vissa barn är inte ”studiesmarta”. De får plugga extra mycket för att nå samma resultat som en del andra. Det går trögt och det är kämpigt. Men det finns tyvärr inga genvägar. Det finns inga genvägar till att bli hyfsad hockeyspelare heller. Det är träning, ansvar och uppmuntran som gäller. Och givetvis att pedagoger och tränare visar respekt och är professionella.

Så nästa gång du skjutsar barnen till träningen eller säljer korv i föreningens namn – lägg lika mycket tid på barnets skolarbete. Nästa gång du klagar på den där läsläxan som barnet fått, erinra dig när du senast läste godnattsagor. Jaså du gör det inte längre för att ditt barn kan läsa själv? Jamen vad gör du i stället för den där obligatoriska godnattsagan? Tittar på mobilen? Vad gör barnet istället för läsläxan? Tittar på mobilen? Skatta dig lycklig om du har ett barn med läshuvud och som klarar skolan geschwint. Bit i det sura äpplet om du fick ett barn som inte har det lika lätt. Barn tar tid och barn måste få ta tid, varför annars skaffa dem. Ta ditt föräldraansvar och hjälp barnet och påpeka även barnets eget ansvar.

Avslutningsvis: cirka 60 miljoner barn saknar tillgång till grundskola i dag. Att få tillgång till kunskap är ju någonting fantastiskt! I Sverige tycks dock skolan ha blivit någon sorts skräpkorg som man kan slänga vad skit man vill på. Vad sänder det för signaler till barnen?

Denna text vänder sig inte till föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. För dessa barn finns ytterligare stöd som erbjuds inom skolans ramar. Denna text vänder sig inte heller till föräldrar som är fysiskt eller psykiskt sjuka eller som på annat sätt har svårt att hinna med annat än sig själva.

Läraren

Är du förälder och upprörd över läxornas vara eller icke-vara? Fortsätt då läsa.

Prioritering av tid: vi skjutsar runt till barnens träningar, hejar på, säljer korv med bröd på matcher, säljer strumpor där vinsten går till föreningen, fixar och donar flera timmar i veckan säkerligen. Men motsvarande tid kan vi inte lägga på att hjälpa barnen med skolans läxor. Någonting är vridet här kan jag tycka. Jag är så vansinnigt trött på läxdebatten.

Visa vägen: jag köper att man som förälder kanske inte förstår sig på till exempel matten på gymnasiet eller högstadiet och att det leder till bråk och tandagnisslan. Men det finns många uppgifter föräldrar förstår sig på! Till exempel hjälpa till med att träna ord på ett nytt språk, hjälpa barnen komma på idéer till sin muntliga redovisning, förhöra, uppmuntra, strukturera upp, mana till ansvar osv. Visa vägen till ett ansvarstagande liv, helt enkelt.

Kolla upp: många skolor erbjuder dessutom läxhjälp, anpassningar och stödundervisning, åtminstone på högstadiet. Vi ska inte heller avskriva vikten av barnets eget ansvar. Har du som förälder kollat upp vad skolan erbjuder för sorts stöd och anpassningar mellan klockan 8 och 16? Har du frågat din son eller dotter om hen utnyttjar detta, innan du klagar på läxors vara eller icke vara?

Vad är egentligen en läxa? Om ditt barn har fått tre timmar i veckan under tre veckors tid på sig att förbereda en muntlig redovisning, men inte lyckas – är det då skolans ansvar att lägga till ytterligare timmar? Är det rimligt att barnet ska kunna leverera en presentation om hen fått nio timmars förberedelsetid? Ja, det kan jag som lärare tycka, om vi talar om normalfungerande barn. Tyvärr nyttjar inte alla barn lektionstiden som den ska nyttjas och då blir det så kallad läxa – man måste ta hem för att jobba ikapp. Vet du som förälder vad som är vad när barnet klagar på att det är mycket i skolan?

”Men vissa barn har svårigheter!” Ja, vissa barn är inte ”studiesmarta”. De får plugga extra mycket för att nå samma resultat som en del andra. Det går trögt och det är kämpigt. Men det finns tyvärr inga genvägar. Det finns inga genvägar till att bli hyfsad hockeyspelare heller. Det är träning, ansvar och uppmuntran som gäller. Och givetvis att pedagoger och tränare visar respekt och är professionella.

Så nästa gång du skjutsar barnen till träningen eller säljer korv i föreningens namn – lägg lika mycket tid på barnets skolarbete. Nästa gång du klagar på den där läsläxan som barnet fått, erinra dig när du senast läste godnattsagor. Jaså du gör det inte längre för att ditt barn kan läsa själv? Jamen vad gör du i stället för den där obligatoriska godnattsagan? Tittar på mobilen? Vad gör barnet istället för läsläxan? Tittar på mobilen? Skatta dig lycklig om du har ett barn med läshuvud och som klarar skolan geschwint. Bit i det sura äpplet om du fick ett barn som inte har det lika lätt. Barn tar tid och barn måste få ta tid, varför annars skaffa dem. Ta ditt föräldraansvar och hjälp barnet och påpeka även barnets eget ansvar.

Avslutningsvis: cirka 60 miljoner barn saknar tillgång till grundskola i dag. Att få tillgång till kunskap är ju någonting fantastiskt! I Sverige tycks dock skolan ha blivit någon sorts skräpkorg som man kan slänga vad skit man vill på. Vad sänder det för signaler till barnen?

Denna text vänder sig inte till föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. För dessa barn finns ytterligare stöd som erbjuds inom skolans ramar. Denna text vänder sig inte heller till föräldrar som är fysiskt eller psykiskt sjuka eller som på annat sätt har svårt att hinna med annat än sig själva.

Läraren

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.