2015-01-08 06:00

2015-01-20 23:14

Sluta att kränka barnens lek

LEK OCH ALLVAR: Sandlådan – en viktig kulturell mötesplats

I media och på webbsidor används sandlådan som en metafor för olösta konflikter eller brist på samarbete hos vuxna, till exempel om hur politiker anses ha en sandlådedebatt när de inte kan komma överens eller enas om ett beslut. I ledarkrönikor och insändare, på bloggar och webbsidor används barnens lek i sandlådan som ett nedvärderande uttryck för något som inte anses nå upp till den nivå som avses.

I anslutning till insändarna brukar det finnas bilder på barn som sitter och leker i en sandlåda, senast i NWT 3/1. Rubriken: ”Senaste nytt från sandlådan”. Och under bilden på ett lekande barn i en sandlåda: ”Sveriges riksdag har förvandlats till en sandlådeliknande tummelplats för folkvalda politiker.”

Som förskollärare med lång erfarenhet förstår jag inte vad det finns för föreställningar om barns lek i sandlådan och varför den liknelsen används; varför blir de yngsta barnens lek i sandlådan föremål för dessa kränkningar?

När jag i forskningssyfte har studerat de yngsta barnens lek har jag sett många exempel som visar att sandlådan framstår som en viktig kulturell mötesplats. Interaktionen mellan barnen och möjligheten att få möta barn med andra erfarenheter visar sig vara viktig för att bli inspirerad och kunna imitera andra sätt att leka, uppleva och förstå världen. Eftersom sandlådan har en begränsad yta och många barn vill vara där så måste barnen ta hänsyn, sätta gränser, värna om sin integritet samt respektera andra. När någons integritet utmanas protesterar barnet vilket gör att det sällan uppstår direkta konflikter eftersom barnen visar varandra hänsyn och respekt.

Pedagogerna i förskolan är viktiga och tillsammans med barnen skapar de en gemensam sandlådekultur. Förmågan att se det som sker mellan barnen och att vara närvarande i barnens lek är avgörande för de erfarenheter som barnen är med om. Stämningen i sandlådan smittar av sig och påverkar det som blir tillåtet att pröva och leka. Sandlådan är därför en viktig plats för barnens meningsskapande, utveckling och lärande. Barns lek i sandlådan borde därför värderas som viktig och respekteras av vuxna.

Inga-Lill Emilsson

Universitetsadjunkt och projektledare för Småbarnspedagogik vid Karlstads universitet

I media och på webbsidor används sandlådan som en metafor för olösta konflikter eller brist på samarbete hos vuxna, till exempel om hur politiker anses ha en sandlådedebatt när de inte kan komma överens eller enas om ett beslut. I ledarkrönikor och insändare, på bloggar och webbsidor används barnens lek i sandlådan som ett nedvärderande uttryck för något som inte anses nå upp till den nivå som avses.

I anslutning till insändarna brukar det finnas bilder på barn som sitter och leker i en sandlåda, senast i NWT 3/1. Rubriken: ”Senaste nytt från sandlådan”. Och under bilden på ett lekande barn i en sandlåda: ”Sveriges riksdag har förvandlats till en sandlådeliknande tummelplats för folkvalda politiker.”

Som förskollärare med lång erfarenhet förstår jag inte vad det finns för föreställningar om barns lek i sandlådan och varför den liknelsen används; varför blir de yngsta barnens lek i sandlådan föremål för dessa kränkningar?

När jag i forskningssyfte har studerat de yngsta barnens lek har jag sett många exempel som visar att sandlådan framstår som en viktig kulturell mötesplats. Interaktionen mellan barnen och möjligheten att få möta barn med andra erfarenheter visar sig vara viktig för att bli inspirerad och kunna imitera andra sätt att leka, uppleva och förstå världen. Eftersom sandlådan har en begränsad yta och många barn vill vara där så måste barnen ta hänsyn, sätta gränser, värna om sin integritet samt respektera andra. När någons integritet utmanas protesterar barnet vilket gör att det sällan uppstår direkta konflikter eftersom barnen visar varandra hänsyn och respekt.

Pedagogerna i förskolan är viktiga och tillsammans med barnen skapar de en gemensam sandlådekultur. Förmågan att se det som sker mellan barnen och att vara närvarande i barnens lek är avgörande för de erfarenheter som barnen är med om. Stämningen i sandlådan smittar av sig och påverkar det som blir tillåtet att pröva och leka. Sandlådan är därför en viktig plats för barnens meningsskapande, utveckling och lärande. Barns lek i sandlådan borde därför värderas som viktig och respekteras av vuxna.

Inga-Lill Emilsson

Universitetsadjunkt och projektledare för Småbarnspedagogik vid Karlstads universitet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.