2014-12-11 06:00

2015-01-20 22:43

Det stora felet med den svenska skolan

UNDERVISNING ARVIKA: Teoretiska busar – praktiska toppelever

Det stora felet med den svenska grundskolan är att de praktiskt begåvade eleverna försummasoch tvingas in i en teoretisk utbildning där de vantrivs och förstör arbetsron för de teoretiskt begåvade eleverna.

Vi människor har olika talanger. Om vi får chans att utveckla dem, att göra det som vi är bra på eller intresserade av, då trivs vi och har möjlighet att förbättra tillvaron runt omkring oss.

När jag började som högstadielärare i Centralskolan i Gunnarskog, numera Järvenskolan i Arvika kommun, höstterminen 1966, gällde fortfarande 1962 års läroplan för grundskolan. Då fanns 9tp, teknisk-praktisk linje, och 9 ht, hushållsteknisk linje, för de praktiskt begåvade eleverna.

„Toppenpojkarna” (tp) stortrivdes och fick idel beröm av sina lärare de dagar i veckan då de hade undervisning på Verkstadsskolan i Charlottenberg. Men de vantrivdes och var skolans värsta busar närde hade de vanliga teoretiska ämnena i „Centralfängelset” (Centralskolan) i Gunnarskog.

Sedan den tiden har min stora dröm varit att ge eleverna möjlighet att välja mellan en praktisk och en teoretisk linje från och med årskurs 8 i grundskolan. Årskurs 8 brukar vara den oroligaste på högstadiet. Då skulle de praktiskt begåvade eleverna få möjlighet att utveckla sina talanger och sin begåvning, samtidigt som de teoretiskt begåvade fick arbetsro och trivsel.

Då finge vi en skola där alla elever och alla lärare trivs.

Erik Torstensson

Det stora felet med den svenska grundskolan är att de praktiskt begåvade eleverna försummasoch tvingas in i en teoretisk utbildning där de vantrivs och förstör arbetsron för de teoretiskt begåvade eleverna.

Vi människor har olika talanger. Om vi får chans att utveckla dem, att göra det som vi är bra på eller intresserade av, då trivs vi och har möjlighet att förbättra tillvaron runt omkring oss.

När jag började som högstadielärare i Centralskolan i Gunnarskog, numera Järvenskolan i Arvika kommun, höstterminen 1966, gällde fortfarande 1962 års läroplan för grundskolan. Då fanns 9tp, teknisk-praktisk linje, och 9 ht, hushållsteknisk linje, för de praktiskt begåvade eleverna.

„Toppenpojkarna” (tp) stortrivdes och fick idel beröm av sina lärare de dagar i veckan då de hade undervisning på Verkstadsskolan i Charlottenberg. Men de vantrivdes och var skolans värsta busar närde hade de vanliga teoretiska ämnena i „Centralfängelset” (Centralskolan) i Gunnarskog.

Sedan den tiden har min stora dröm varit att ge eleverna möjlighet att välja mellan en praktisk och en teoretisk linje från och med årskurs 8 i grundskolan. Årskurs 8 brukar vara den oroligaste på högstadiet. Då skulle de praktiskt begåvade eleverna få möjlighet att utveckla sina talanger och sin begåvning, samtidigt som de teoretiskt begåvade fick arbetsro och trivsel.

Då finge vi en skola där alla elever och alla lärare trivs.

Erik Torstensson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.