2018-10-12 06:00

2018-10-12 06:00

Ta tag i digitaliseringen av skolan

Debatt: Utbildning

Skolans digitalisering är en långsiktig förändringsprocess. Fastna inte i att bara räkna datorer, schemalägga tid för ”kollegial samverkan” och pricka av enstaka insatser för kompetensutveckling, skriver Åke Grönlund och Matilda Wiklund.

Skolans digitalisering har länge varit en stor utmaning både när det gäller bristen på kunskap och otydlig fördelning av ansvar. SKL är nu igång med att ta fram den nationella handlingsplan som behövs för att nå IT-strategins mål. Att Sveriges skolhuvudmän och skolledare behöver en kraftfull handlingsplan är det få som tvistar om. Men att vänta på handlingsplanen som ska presenteras för regeringen i mars 2019 går inte. Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor måste börja omgående.

Under tre år har vi följt utvecklingen hos fem högstadieskolor i projektet ”Det digitala lärandets möjligheter”. Skolorna har fått tillgång till teknik, läromedel och kompetensutveckling och syftet med projektet har varit att öka kunskapen om effekterna på lärande när digitala verktyg införs i skolan. Samt att se hur skolorna utvecklas under tre år när de grundläggande komponenterna för digitalisering finns på plats.

Det är tydligt att vissa grundförutsättningar krävs för att skolan ska utvecklas bra. Skolhuvudmannen måste bygga upp en funktionell digital infrastruktur med samordnade tekniska system och effektiv gemensam informationshantering. Datorer, lärplattor och digitala läromedel innebär dessutom alltför stora kostnader för enskilda skolor. Det krävs att skolhuvudmannen har en övergripande plan för de inköp som görs.

Skolans digitalisering är en långsiktig förändringsprocess. Fastna inte i att bara räkna datorer, schemalägga tid för ”kollegial samverkan” och pricka av enstaka insatser för kompetensutveckling. Endast den skolhuvudman som kan definiera och förankra mål för hur digitaliseringen ska utveckla verksamheten kan åstadkomma en bättre skola.

Alla svenska skolor går nu i olika grad igenom samma förändring som skolorna i ”Det digitala lärandets möjligheter”. För projektets skolor har det tagit tre år att gå från att säkra fundamentala behov till att verksamhetsutveckla. De har dessutom valt att samarbeta med privata aktörer inom utbildning och digitalisering för att komma snabbare framåt. Vilket har varit bra på många sätt, men alla skolor har inte den möjligheten.

Sveriges skolhuvudmän måste därför redan i dag börja skapa förutsättningar för digitalisering. Säkerställ en gemensam infrastruktur, ta fram en övergripande plan för kostnader och sätt tydliga mål för hur era skolor ska utvecklas med hjälp av digitaliseringen. Vänta inte på handlingsplanen.

Åke Grönlund

Professor i informatik vid Örebro universitet

Matilda Wiklund

Lektor i pedagogik vid Örebro universitet

Skolans digitalisering har länge varit en stor utmaning både när det gäller bristen på kunskap och otydlig fördelning av ansvar. SKL är nu igång med att ta fram den nationella handlingsplan som behövs för att nå IT-strategins mål. Att Sveriges skolhuvudmän och skolledare behöver en kraftfull handlingsplan är det få som tvistar om. Men att vänta på handlingsplanen som ska presenteras för regeringen i mars 2019 går inte. Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor måste börja omgående.

Under tre år har vi följt utvecklingen hos fem högstadieskolor i projektet ”Det digitala lärandets möjligheter”. Skolorna har fått tillgång till teknik, läromedel och kompetensutveckling och syftet med projektet har varit att öka kunskapen om effekterna på lärande när digitala verktyg införs i skolan. Samt att se hur skolorna utvecklas under tre år när de grundläggande komponenterna för digitalisering finns på plats.

Det är tydligt att vissa grundförutsättningar krävs för att skolan ska utvecklas bra. Skolhuvudmannen måste bygga upp en funktionell digital infrastruktur med samordnade tekniska system och effektiv gemensam informationshantering. Datorer, lärplattor och digitala läromedel innebär dessutom alltför stora kostnader för enskilda skolor. Det krävs att skolhuvudmannen har en övergripande plan för de inköp som görs.

Skolans digitalisering är en långsiktig förändringsprocess. Fastna inte i att bara räkna datorer, schemalägga tid för ”kollegial samverkan” och pricka av enstaka insatser för kompetensutveckling. Endast den skolhuvudman som kan definiera och förankra mål för hur digitaliseringen ska utveckla verksamheten kan åstadkomma en bättre skola.

Alla svenska skolor går nu i olika grad igenom samma förändring som skolorna i ”Det digitala lärandets möjligheter”. För projektets skolor har det tagit tre år att gå från att säkra fundamentala behov till att verksamhetsutveckla. De har dessutom valt att samarbeta med privata aktörer inom utbildning och digitalisering för att komma snabbare framåt. Vilket har varit bra på många sätt, men alla skolor har inte den möjligheten.

Sveriges skolhuvudmän måste därför redan i dag börja skapa förutsättningar för digitalisering. Säkerställ en gemensam infrastruktur, ta fram en övergripande plan för kostnader och sätt tydliga mål för hur era skolor ska utvecklas med hjälp av digitaliseringen. Vänta inte på handlingsplanen.

Åke Grönlund

Professor i informatik vid Örebro universitet

Matilda Wiklund

Lektor i pedagogik vid Örebro universitet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.