2018-10-12 06:00

2018-10-12 06:00

Samarbete skulle skapa fler enkla jobb

Debatt: Arbetsmarknad

Dessa bidragstvätterier minskar tillväxtpotentialen för de professionella aktörerna och riskerar merkostnader för kommunerna, både på kort och lång sikt, skriver Jan Kluge och Tor-Björn Angin.

Som branschorganisation för auktoriserade tvätt- och textilserviceföretag välkomnar vi såväl landsting, stat, kommun, stora internationella koncerner som familjeägda verksamheter som medlemmar. Vi är positiva till satsningar på jobb som ger en inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Motsvarande ambition att erbjuda jobb till ungdomar, utlandsfödda och personer utan färdig utbildning finns hos våra medlemmar. Ungefär en tredjedel av de anställda i branschens dominerande yrkesgrupp har högst grundskoleutbildning, drygt hälften högst gymnasieutbildning, och ungefär 40 procent av de anställda i yrkesgruppen är födda utomlands.

Däremot är vi starkt kritiska till att konkurrensen snedvrids när kommuner startar egna tvätterier baserade på lönebidrag och halvt redovisade investeringar. Dessa bidragstvätterier minskar tillväxtpotentialen för de professionella aktörerna och riskerar merkostnader för kommunerna, både på kort och lång sikt. Att vända sig till professionella företag är bästa garantin för att kommunen får lägsta textilservicekostnad och slipper stå med investeringar som kanske inte går att realisera.

Hälften av branschens kostnader är lönekostnader och en ökad omsättning ger därmed utväxling i form av fler medarbetare. Potential finns, inte minst genom att fler anställda inom omsorgsverksamheter, av hygien- och rättviseskäl, får fria arbetskläder. En rationell och miljöeffektiv tvättprocess är kärnuppgiften för ett professionellt tvätt- och textilserviceföretag, men därutöver tillkommer olika kringtjänster som kan hanteras av företaget eller skötas av lokal aktör, exempelvis kommunen.

Här finns en potential för kommunerna att skapa mer sysselsättning. Hantering av så kallad brukartvätt innebär många arbetsintensiva uppgifter. Det handlar om många små volymer tvätt som ska hämtas, sorteras, lämnas och packas upp hemma hos många olika brukare.

Det som behövs och som kommunerna kan tillföra även i vanliga avtal för cirkulationstvätt är bland annat sortering av smutstvätt. Ett inköp som inkluderar färdigsorterat gods skulle möjliggöra effektivare hantering och därmed lägre pris.

Detsamma gäller genomsökning av smutstvätt. Onormal kassation av kläder på grund av kvarglömda föremål såsom bläckpennor och post-it-lappar är en potentiellt stor utgift och ger negativ miljöpåverkan. Genom att söka igenom kläder kan detta minimeras.

Enbart bulkleverans till kommunen skulle även möjliggöra effektivare hantering för tvätteri och därmed lägre pris. Ofta har kommunen en bättre översikt över sina egna leveranspunkter och kan samordna med annat gods som ska distribueras i kommunens verksamheter.

Ett samarbete kring detta skulle skapa ännu fler enkla jobb i kommunerna, en avlastning av personal inom hemtjänsten och besparingar både för beställaren och på miljön. Vi ser fram emot inbjudningar från Sveriges kommuner till branschföretagen för att gemensamt hitta bra lösningar baserade på den enskilda kommunens unika förutsättningar.

Jan Kluge

Ordförande, Sveriges Tvätteriförbund

Tor-Björn Angin

Vice ordförande, Sveriges Tvätteriförbund

Som branschorganisation för auktoriserade tvätt- och textilserviceföretag välkomnar vi såväl landsting, stat, kommun, stora internationella koncerner som familjeägda verksamheter som medlemmar. Vi är positiva till satsningar på jobb som ger en inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Motsvarande ambition att erbjuda jobb till ungdomar, utlandsfödda och personer utan färdig utbildning finns hos våra medlemmar. Ungefär en tredjedel av de anställda i branschens dominerande yrkesgrupp har högst grundskoleutbildning, drygt hälften högst gymnasieutbildning, och ungefär 40 procent av de anställda i yrkesgruppen är födda utomlands.

Däremot är vi starkt kritiska till att konkurrensen snedvrids när kommuner startar egna tvätterier baserade på lönebidrag och halvt redovisade investeringar. Dessa bidragstvätterier minskar tillväxtpotentialen för de professionella aktörerna och riskerar merkostnader för kommunerna, både på kort och lång sikt. Att vända sig till professionella företag är bästa garantin för att kommunen får lägsta textilservicekostnad och slipper stå med investeringar som kanske inte går att realisera.

Hälften av branschens kostnader är lönekostnader och en ökad omsättning ger därmed utväxling i form av fler medarbetare. Potential finns, inte minst genom att fler anställda inom omsorgsverksamheter, av hygien- och rättviseskäl, får fria arbetskläder. En rationell och miljöeffektiv tvättprocess är kärnuppgiften för ett professionellt tvätt- och textilserviceföretag, men därutöver tillkommer olika kringtjänster som kan hanteras av företaget eller skötas av lokal aktör, exempelvis kommunen.

Här finns en potential för kommunerna att skapa mer sysselsättning. Hantering av så kallad brukartvätt innebär många arbetsintensiva uppgifter. Det handlar om många små volymer tvätt som ska hämtas, sorteras, lämnas och packas upp hemma hos många olika brukare.

Det som behövs och som kommunerna kan tillföra även i vanliga avtal för cirkulationstvätt är bland annat sortering av smutstvätt. Ett inköp som inkluderar färdigsorterat gods skulle möjliggöra effektivare hantering och därmed lägre pris.

Detsamma gäller genomsökning av smutstvätt. Onormal kassation av kläder på grund av kvarglömda föremål såsom bläckpennor och post-it-lappar är en potentiellt stor utgift och ger negativ miljöpåverkan. Genom att söka igenom kläder kan detta minimeras.

Enbart bulkleverans till kommunen skulle även möjliggöra effektivare hantering för tvätteri och därmed lägre pris. Ofta har kommunen en bättre översikt över sina egna leveranspunkter och kan samordna med annat gods som ska distribueras i kommunens verksamheter.

Ett samarbete kring detta skulle skapa ännu fler enkla jobb i kommunerna, en avlastning av personal inom hemtjänsten och besparingar både för beställaren och på miljön. Vi ser fram emot inbjudningar från Sveriges kommuner till branschföretagen för att gemensamt hitta bra lösningar baserade på den enskilda kommunens unika förutsättningar.

Jan Kluge

Ordförande, Sveriges Tvätteriförbund

Tor-Björn Angin

Vice ordförande, Sveriges Tvätteriförbund

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.