2018-10-10 06:00

2018-10-10 06:00

Handlingsförlamning råder inför för nästa jobbkris

Debatt: Lågkonjunktur

Nästa regering måste bryta handlingsförlamningen och genomföra omfattande reformer för att stärka arbetstagarna och svensk konkurrenskraft, skriver Martin Linder och Magnus Hildebrand.

Vi befinner oss i en högkonjunktur, med stark jobbtillväxt och sjunkande arbetslöshet. Men även om mycket just nu talar till Sveriges fördel så finns det starka skäl till oro. Vi står inför en konjunkturnedgång samtidigt som automatiseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden och ställer helt nya krav på möjligheterna till omställning. Nästa regering måste bryta handlingsförlamningen och genomföra omfattande reformer för att stärka arbetstagarna och svensk konkurrenskraft.

Unionen är Sveriges största fackförbund. Vi organiserar 650 000 tjänstemän i privat sektor varav många befinner i sig i frontlinjen av den tekniska utvecklingen och verkar på en global arena. För oss är det centralt att förstå hur omvärlden påverkar företagens villkor och vad som ligger i korten framöver.

För att svensk ekonomi ska kunna utvecklas väl är det angeläget och brådskande att ta itu med de problem som hämmar den ekonomiska utvecklingen och ökar riskerna vid en konjunkturnedgång. Automatiseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden, en utveckling som lär accelerera i takt med att konjunkturen försämras och prispressen ökar.

Den svenska partsmodellen är den främsta garanten för stabilitet och tillväxt. Via ansvarstagande parter har arbetsgivare och arbetstagare i decennier lagt grunden till det samhällsbygge som gjort Sverige till ledande kunskapsnation.

Unionen kommer att ta vårt ansvar för att möta utvecklingen, men det krävs också att politikerna tar sitt. Unionen har identifierat ett antal åtgärder som vi anser att nästa regering bör vidta omgående.

• Underlätta inträdet på arbetsmarknaden

Arbetslösheten bland inrikes födda har i praktiken nått botten samtidigt som utrikes födda med utomeuropeisk bakgrund har stora svårigheter.

Fack och arbetsgivare har en lång historia av att via förhandlingslösningar stärka svensk konkurrenskraft. Etableringsjobben är ytterligare ett exempel på det.

Etableringsjobben kommer att göra det lättare för nyanlända och långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden under schyssta villkor. Mycket återstår dock innan de kan bli verklighet och den nya regeringen måste fortsätta arbetet.

• Säkra kompetensförsörjningen

Närmare hälften av landets privata tjänstemän behöver vidareutbildning som den inte kan få från sin arbetsgivare.

Men hindren är många. Det måste bli fler utbildningsplatser på högskolor och universitet som är anpassade till yrkesverksammas villkor och behov. Högskolan behöver också få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens och studiemedelssystemet måste reformeras.

• Underlätta omställningen

Turordningsreglerna beskylls ofta för att leda till en stelbent arbetsmarknad där kompetens inte spelar någon roll. Det är en myt.

Via kollektivavtalen har företagen goda möjligheter att behålla nödvändig kompetens vid neddragningar. Det bygger dock på att turordningsreglerna finns där som grund till förhandling.

Att via lagstiftning förändra turordningsreglerna skulle drastiskt ändra spelreglerna på svensk arbetsmarknad och därigenom riskera att omkullkasta mycket av det som gjort arbetet framgångsrikt. Nästa regering bör istället tillsammans med parterna sätta sig ner och diskutera hur vi på bästa sätt kan samverka för att rusta arbetskraften inför framtiden.

Det är i goda tider som vi bör planera för de sämre och mycket talar för att det inte blir bättre än så här. Och det vilar på nästa regering att stärka Sverige för morgondagens arbetsmarknad.

Martin Linder

Ordförande, Unionen

Magnus Hildebrand

Regionchef, Unionen Värmland

Vi befinner oss i en högkonjunktur, med stark jobbtillväxt och sjunkande arbetslöshet. Men även om mycket just nu talar till Sveriges fördel så finns det starka skäl till oro. Vi står inför en konjunkturnedgång samtidigt som automatiseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden och ställer helt nya krav på möjligheterna till omställning. Nästa regering måste bryta handlingsförlamningen och genomföra omfattande reformer för att stärka arbetstagarna och svensk konkurrenskraft.

Unionen är Sveriges största fackförbund. Vi organiserar 650 000 tjänstemän i privat sektor varav många befinner i sig i frontlinjen av den tekniska utvecklingen och verkar på en global arena. För oss är det centralt att förstå hur omvärlden påverkar företagens villkor och vad som ligger i korten framöver.

För att svensk ekonomi ska kunna utvecklas väl är det angeläget och brådskande att ta itu med de problem som hämmar den ekonomiska utvecklingen och ökar riskerna vid en konjunkturnedgång. Automatiseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden, en utveckling som lär accelerera i takt med att konjunkturen försämras och prispressen ökar.

Den svenska partsmodellen är den främsta garanten för stabilitet och tillväxt. Via ansvarstagande parter har arbetsgivare och arbetstagare i decennier lagt grunden till det samhällsbygge som gjort Sverige till ledande kunskapsnation.

Unionen kommer att ta vårt ansvar för att möta utvecklingen, men det krävs också att politikerna tar sitt. Unionen har identifierat ett antal åtgärder som vi anser att nästa regering bör vidta omgående.

• Underlätta inträdet på arbetsmarknaden

Arbetslösheten bland inrikes födda har i praktiken nått botten samtidigt som utrikes födda med utomeuropeisk bakgrund har stora svårigheter.

Fack och arbetsgivare har en lång historia av att via förhandlingslösningar stärka svensk konkurrenskraft. Etableringsjobben är ytterligare ett exempel på det.

Etableringsjobben kommer att göra det lättare för nyanlända och långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden under schyssta villkor. Mycket återstår dock innan de kan bli verklighet och den nya regeringen måste fortsätta arbetet.

• Säkra kompetensförsörjningen

Närmare hälften av landets privata tjänstemän behöver vidareutbildning som den inte kan få från sin arbetsgivare.

Men hindren är många. Det måste bli fler utbildningsplatser på högskolor och universitet som är anpassade till yrkesverksammas villkor och behov. Högskolan behöver också få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens och studiemedelssystemet måste reformeras.

• Underlätta omställningen

Turordningsreglerna beskylls ofta för att leda till en stelbent arbetsmarknad där kompetens inte spelar någon roll. Det är en myt.

Via kollektivavtalen har företagen goda möjligheter att behålla nödvändig kompetens vid neddragningar. Det bygger dock på att turordningsreglerna finns där som grund till förhandling.

Att via lagstiftning förändra turordningsreglerna skulle drastiskt ändra spelreglerna på svensk arbetsmarknad och därigenom riskera att omkullkasta mycket av det som gjort arbetet framgångsrikt. Nästa regering bör istället tillsammans med parterna sätta sig ner och diskutera hur vi på bästa sätt kan samverka för att rusta arbetskraften inför framtiden.

Det är i goda tider som vi bör planera för de sämre och mycket talar för att det inte blir bättre än så här. Och det vilar på nästa regering att stärka Sverige för morgondagens arbetsmarknad.

Martin Linder

Ordförande, Unionen

Magnus Hildebrand

Regionchef, Unionen Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.