2018-09-12 06:01

2018-09-12 06:01

Statligt stöd kan ge jämlik rehab

Debatt: Rehabiliteringsstöd

Det säger sig självt att det delade ansvaret kan leda till att människor faller mellan stolarna och att rehabiliteringen kan haverera när en person är i behov av olika former av rehabilitering samtidigt, skriver Vidar Sandell och Lotta Håkansson.

Varannan riksdagskandidat är positiv till ett statligt rehabiliteringsstöd, som skulle kunna öka tillgången till god rehabilitering oavsett bostadsort. I dag varierar möjligheten att få rehabilitering mellan olika landsting och regioner.

Reumatikerförbundet har låtit undersöka om riksdagskandidaterna stödjer ett statligt rehabiliteringsstöd, som landsting och kommuner skulle kunna söka medel från. Nästan varannan kandidat på valbar plats till riksdagen har visat sig vara positiv till förslaget genom att svara ”Ja, absolut” eller ”Ja, kanske” (11,6 respektive 37,9 procent). Cirka 35 procent svarar att de inte vet och övriga säger nej till förslaget.

Bakgrunden till Reumatikerförbundets idé om ett statligt stöd är den ojämlikhet som råder när det gäller möjligheten att få rehabilitering i Sverige. Ansvaret för rehabilitering är fördelat på olika aktörer, där den medicinska rehabiliteringen är hälso- och sjukvårdens ansvar, den sociala är kommunernas ansvar och den arbetslivsinriktade är arbetsgivarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ansvar.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst, men det praktiska samordningsansvaret ligger på de självständiga kommunerna och landstingen som utarbetar egna rutiner och principer för verksamheten. Det säger sig självt att det delade ansvaret kan leda till att människor faller mellan stolarna och att rehabiliteringen kan haverera när en person är i behov av olika former av rehabilitering samtidigt. Det resulterar också i olikheter när det gäller vilken rehabilitering som erbjuds den enskilde individen.

Människor med reumatisk sjukdom tillhör dem som har störst behov av rehabilitering och fysioterapeutiska insatser. Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare tvåhundra olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Totalt har över en miljon människor i Sverige någon form av reumatisk sjukdom. Många av dem lever med smärta, svår trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och risk för allvarliga följdsjukdomar, med ökad dödlighet som följd. Sjukdomarna drabbar människor i alla åldrar, har varierande förlopp och kräver därför individuell behandling.

Nya mediciner har lett till att sjukdomsutvecklingen i vissa fall kan bromsas. Men för att få en bättre funktionsförmåga och för att minska sjukdomsbesvären krävs även fysisk träning och rehabilitering, ibland i varmvattenbassäng eller genom teamrehabilitering på sjukhus eller i varmt klimat. En tredjedel av alla personer med reumatisk sjukdom blir heller inte hjälpta av de nya biologiska läkemedlen och för dem är rehabilitering extra viktigt. Men tyvärr prioriterar landsting och regioner rehabilitering och klimatvård olika, och ibland inte alls. På flera håll har möjligheten till klimatvård helt tagits bort.

Det är inte rimligt att bostadsorten ska avgöra vilken rehabilitering som människor får tillgång till och vi hoppas därför att ett statligt rehabiliteringsstöd förverkligas oavsett vilka partier som regerar i höst. Vi uppmanar landets politiker att inte glömma bort de kroniskt sjuka. Det är människor som kanske aldrig kommer att kunna bockas av som färdigbehandlade i statistiken, men som med rätt stöd kan arbeta, bidra till samhällsutvecklingen och få en god livskvalitet.

Vidar Sandell

Ordförande, Reumatikerförbundet Värmland

Lotta Håkansson

Ordförande, Reumatikerförbundet

Varannan riksdagskandidat är positiv till ett statligt rehabiliteringsstöd, som skulle kunna öka tillgången till god rehabilitering oavsett bostadsort. I dag varierar möjligheten att få rehabilitering mellan olika landsting och regioner.

Reumatikerförbundet har låtit undersöka om riksdagskandidaterna stödjer ett statligt rehabiliteringsstöd, som landsting och kommuner skulle kunna söka medel från. Nästan varannan kandidat på valbar plats till riksdagen har visat sig vara positiv till förslaget genom att svara ”Ja, absolut” eller ”Ja, kanske” (11,6 respektive 37,9 procent). Cirka 35 procent svarar att de inte vet och övriga säger nej till förslaget.

Bakgrunden till Reumatikerförbundets idé om ett statligt stöd är den ojämlikhet som råder när det gäller möjligheten att få rehabilitering i Sverige. Ansvaret för rehabilitering är fördelat på olika aktörer, där den medicinska rehabiliteringen är hälso- och sjukvårdens ansvar, den sociala är kommunernas ansvar och den arbetslivsinriktade är arbetsgivarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ansvar.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst, men det praktiska samordningsansvaret ligger på de självständiga kommunerna och landstingen som utarbetar egna rutiner och principer för verksamheten. Det säger sig självt att det delade ansvaret kan leda till att människor faller mellan stolarna och att rehabiliteringen kan haverera när en person är i behov av olika former av rehabilitering samtidigt. Det resulterar också i olikheter när det gäller vilken rehabilitering som erbjuds den enskilde individen.

Människor med reumatisk sjukdom tillhör dem som har störst behov av rehabilitering och fysioterapeutiska insatser. Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare tvåhundra olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Totalt har över en miljon människor i Sverige någon form av reumatisk sjukdom. Många av dem lever med smärta, svår trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och risk för allvarliga följdsjukdomar, med ökad dödlighet som följd. Sjukdomarna drabbar människor i alla åldrar, har varierande förlopp och kräver därför individuell behandling.

Nya mediciner har lett till att sjukdomsutvecklingen i vissa fall kan bromsas. Men för att få en bättre funktionsförmåga och för att minska sjukdomsbesvären krävs även fysisk träning och rehabilitering, ibland i varmvattenbassäng eller genom teamrehabilitering på sjukhus eller i varmt klimat. En tredjedel av alla personer med reumatisk sjukdom blir heller inte hjälpta av de nya biologiska läkemedlen och för dem är rehabilitering extra viktigt. Men tyvärr prioriterar landsting och regioner rehabilitering och klimatvård olika, och ibland inte alls. På flera håll har möjligheten till klimatvård helt tagits bort.

Det är inte rimligt att bostadsorten ska avgöra vilken rehabilitering som människor får tillgång till och vi hoppas därför att ett statligt rehabiliteringsstöd förverkligas oavsett vilka partier som regerar i höst. Vi uppmanar landets politiker att inte glömma bort de kroniskt sjuka. Det är människor som kanske aldrig kommer att kunna bockas av som färdigbehandlade i statistiken, men som med rätt stöd kan arbeta, bidra till samhällsutvecklingen och få en god livskvalitet.

Vidar Sandell

Ordförande, Reumatikerförbundet Värmland

Lotta Håkansson

Ordförande, Reumatikerförbundet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.