2018-06-12 06:00

2018-06-12 06:00

Stora skattehöjningar för bilister

Debatt: Fordon

Genom en automatisk uppräkning som inte ens behöver godkännas av våra folkvalda har regeringen alltså lyckats med konststycket att få till en årlig skattehöjning på bensin, skriver Christian Ekström.

Den 18 maj nådde bensinpriset nya rekordnivåer. Den magiska gränsen 16 kronor är passerad och en liter bensin kostar nu 16,16 kronor efter att ledande bensinbolag höjt priset med 20 öre. Prishöjningen motiverades med ett stigande råoljepris och den svaga kronkursen. Men det som driver bensinpriset är varken priset på olja eller den svaga kronan, utan de årliga skattehöjningarna på bensin. I år har bensinskatten höjts med 30 öre inklusive moms och sedan regeringen tillträdde 2014 har skatten höjts med 1,42 kronor per liter. Utan skatt kostar en liter bensin bara 6,50 kronor.

Tyvärr kan vi räkna med ännu högre bensinkostnader i framtiden. Regeringen verkar nämligen tycka att bilisterna kan beskattas hur många gånger som helst. I valrörelsen 2014 lovade Magdalena Andersson (S) att bensinskatten inte skulle höjas. Sedan dess har hon höjt skatten varje år sedan regeringen tillträdde – totalt med cirka 27 procent – och infört en årlig indexuppräkning som innebär att bensinskatten höjs varje år utan att riksdagen måste fatta beslut om det. Det är ett svek mot väljarna, inte minst dem som bor på landsbygden och inte har något alternativ till bilen.

Genom en automatisk uppräkning som inte ens behöver godkännas av våra folkvalda har regeringen alltså lyckats med konststycket att få till en årlig skattehöjning på bensin. Skattehöjningarna har hittills dolts av ett sjunkande råoljepris, men när oljepriset nu stiger kommer skattehöjningarna bli kännbara för allt fler.

Men det är faktiskt inte bara den höjda bensinskatten som kommer göra det dyrare för alla de som är beroende av bilen. För med det nya så kallade bonus-malussystemet som träder i kraft 1 juli tvingas den som köper en bil som inte är bensinsnål att betala en högre fordonsskatt. Detta motiveras med att den som smutsar ner ska betala. En förhöjd malus de tre första åren riskerar dock att bromsa förnyelsen av den svenska bilparken och därmed sänkningen av koldioxidutsläppen då attraktiviteten på en fyra år gammal bil ökar.

Den ständigt ökande beskattningen av landets bilister sker på minst sagt tveksamma grunder. Bilister betalar i dag in cirka 60 miljarder kronor i särskilda skatter, framförallt drivmedelsskatter och fordonsskatt. Personbilismen det enda transportslag som betalar sina egna samhällskostnader i form av exempelvis vägslitage, olyckor och miljöpåverkan och det med råge. Mot den bakgrunden är den återkommande höjningen av bensinskatten helt orimlig.

Givetvis är de stora förlorarna på en allt högre bensinskatt de med lägst inkomst och som är beroende av bilen för att få vardagen att fungera, exempelvis barnfamiljen på landsbygden som varken kan åka tunnelbana eller buss för att ta sig till dagis, skola och jobb. Därför har den allt högre bensinskatten också marginell effekt på miljön och klimatet. De som inte har något alternativ till bilen kommer nämligen inte att sluta köra. De kommer bara få djupare hål i plånboken. Men klirret i skattkistan verkar vara viktigare än orättvisor och löftesbrott.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Den 18 maj nådde bensinpriset nya rekordnivåer. Den magiska gränsen 16 kronor är passerad och en liter bensin kostar nu 16,16 kronor efter att ledande bensinbolag höjt priset med 20 öre. Prishöjningen motiverades med ett stigande råoljepris och den svaga kronkursen. Men det som driver bensinpriset är varken priset på olja eller den svaga kronan, utan de årliga skattehöjningarna på bensin. I år har bensinskatten höjts med 30 öre inklusive moms och sedan regeringen tillträdde 2014 har skatten höjts med 1,42 kronor per liter. Utan skatt kostar en liter bensin bara 6,50 kronor.

Tyvärr kan vi räkna med ännu högre bensinkostnader i framtiden. Regeringen verkar nämligen tycka att bilisterna kan beskattas hur många gånger som helst. I valrörelsen 2014 lovade Magdalena Andersson (S) att bensinskatten inte skulle höjas. Sedan dess har hon höjt skatten varje år sedan regeringen tillträdde – totalt med cirka 27 procent – och infört en årlig indexuppräkning som innebär att bensinskatten höjs varje år utan att riksdagen måste fatta beslut om det. Det är ett svek mot väljarna, inte minst dem som bor på landsbygden och inte har något alternativ till bilen.

Genom en automatisk uppräkning som inte ens behöver godkännas av våra folkvalda har regeringen alltså lyckats med konststycket att få till en årlig skattehöjning på bensin. Skattehöjningarna har hittills dolts av ett sjunkande råoljepris, men när oljepriset nu stiger kommer skattehöjningarna bli kännbara för allt fler.

Men det är faktiskt inte bara den höjda bensinskatten som kommer göra det dyrare för alla de som är beroende av bilen. För med det nya så kallade bonus-malussystemet som träder i kraft 1 juli tvingas den som köper en bil som inte är bensinsnål att betala en högre fordonsskatt. Detta motiveras med att den som smutsar ner ska betala. En förhöjd malus de tre första åren riskerar dock att bromsa förnyelsen av den svenska bilparken och därmed sänkningen av koldioxidutsläppen då attraktiviteten på en fyra år gammal bil ökar.

Den ständigt ökande beskattningen av landets bilister sker på minst sagt tveksamma grunder. Bilister betalar i dag in cirka 60 miljarder kronor i särskilda skatter, framförallt drivmedelsskatter och fordonsskatt. Personbilismen det enda transportslag som betalar sina egna samhällskostnader i form av exempelvis vägslitage, olyckor och miljöpåverkan och det med råge. Mot den bakgrunden är den återkommande höjningen av bensinskatten helt orimlig.

Givetvis är de stora förlorarna på en allt högre bensinskatt de med lägst inkomst och som är beroende av bilen för att få vardagen att fungera, exempelvis barnfamiljen på landsbygden som varken kan åka tunnelbana eller buss för att ta sig till dagis, skola och jobb. Därför har den allt högre bensinskatten också marginell effekt på miljön och klimatet. De som inte har något alternativ till bilen kommer nämligen inte att sluta köra. De kommer bara få djupare hål i plånboken. Men klirret i skattkistan verkar vara viktigare än orättvisor och löftesbrott.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.