2018-05-18 06:01

2018-05-18 14:27

Gör om Rut-succén till hemavdrag

Debatt: Hushållsnära tjänster

Nu föreslår vi ett hemavdrag som gäller för alla tjänster som utförs i eller i nära anslutning till hemmet, utan att politiker på förhand ska bestämma exakt vilka tjänster som ska vara berättigade till avdrag, skriver Anna-Karin Hatt.

Under 2017 gjorde 890000 svenskar skatteavdrag för Rut-tjänster och tillväxten ökar i hela landet. Avdraget används av människor i alla inkomstnivåer och inte bara, som vissa hävdar, av höginkomsttagare. Nu är det dags att gå vidare och utveckla Rut till att bli ett heltäckande hemavdrag. Om det görs skulle drygt 15 000 jobb kunna skapas, och många av dem skulle sannolikt gå till människor som idag står mycket långt från arbetsmarknaden.

Rut-avdraget infördes 2007 och har under sina första tio år inneburit att 30 000 nya jobb skapats. Tre fjärdedelar av de jobben har gått till människor som kom direkt från arbetslöshet. Från att ha börjat som en debatt om ”pigor” och ”putsning av matsilver” är det i dag uppenbart för alla att Rut-avdraget i verkligheten är en mycket framgångsrik arbetsmarknadsreform, och en verklig integrationsmotor.

Under 2017 la svenskarna mer än 10 miljarder kronor på att köpa Rut-tjänster, i hela landet. Efterfrågan fortsätter att öka och marknaden är långt ifrån mättad. Nu är det dags att ta nästa steg, och utveckla Rut-reformen. Det är hög tid att människor själva, och inte våra politiker, får bestämma vilken typ av tjänster de behöver få hjälp med i hemmet. Rut-avdraget behöver förenklas och utvecklas till ett bredare hemavdrag.

I dag finns många konstiga exempel på onödigt krångel i reglerna kring Rut: avdrag kan göras för läxläsning i samband med barnpassning, men inte om läxläsningen överstiger sex minuter per barnpassningstimme. Rut-avdrag kan göras för tvätt av gardiner, men inte för ångtvätt av en soffkudde. Rut-avdrag kan göras för att fälla ett träd och för att rensa sly i en trädgård, men inte för att få grenarna och veden bortforslad.

Almega tillhörde dem som bidrog med förslag när Rut-avdraget utformades. Nu föreslår vi ett hemavdrag som gäller för alla tjänster som utförs i eller i nära anslutning till hemmet, utan att politiker på förhand ska bestämma exakt vilka tjänster som ska vara berättigade till avdrag. Dessutom föreslår vi att avdragsgränsen ska höjas till 100 000 kronor per år, för att skapa utrymme för hushållen att kunna köpa de tjänster man behöver få hjälp med, och därmed skapa så många nya jobb som möjligt.

Våra beräkningar visar att hemavdraget skulle leda till en ökad efterfrågan på tjänster i hemmen, och leda till fler nya jobb för människor som idag saknar arbete, särskilt personer med kort utbildning. Med hemavdraget skulle Rut-branschen kunna växa och ha drygt 50 000 sysselsatta år 2020. Det är drygt 15 000 fler än om reformen inte görs.

Sverige har i dag många människor som står långt från arbetsmarknaden. Jobben som de kan ta är alltför få. Det är dags att, genom hemavdraget, inte bara förenkla vardagen för ännu fler, utan också ge många av dem som står allra längst från arbetsmarknaden chansen att få ett riktigt jobb.

Anna-Karin Hatt

Vd, Almega

Under 2017 gjorde 890000 svenskar skatteavdrag för Rut-tjänster och tillväxten ökar i hela landet. Avdraget används av människor i alla inkomstnivåer och inte bara, som vissa hävdar, av höginkomsttagare. Nu är det dags att gå vidare och utveckla Rut till att bli ett heltäckande hemavdrag. Om det görs skulle drygt 15 000 jobb kunna skapas, och många av dem skulle sannolikt gå till människor som idag står mycket långt från arbetsmarknaden.

Rut-avdraget infördes 2007 och har under sina första tio år inneburit att 30 000 nya jobb skapats. Tre fjärdedelar av de jobben har gått till människor som kom direkt från arbetslöshet. Från att ha börjat som en debatt om ”pigor” och ”putsning av matsilver” är det i dag uppenbart för alla att Rut-avdraget i verkligheten är en mycket framgångsrik arbetsmarknadsreform, och en verklig integrationsmotor.

Under 2017 la svenskarna mer än 10 miljarder kronor på att köpa Rut-tjänster, i hela landet. Efterfrågan fortsätter att öka och marknaden är långt ifrån mättad. Nu är det dags att ta nästa steg, och utveckla Rut-reformen. Det är hög tid att människor själva, och inte våra politiker, får bestämma vilken typ av tjänster de behöver få hjälp med i hemmet. Rut-avdraget behöver förenklas och utvecklas till ett bredare hemavdrag.

I dag finns många konstiga exempel på onödigt krångel i reglerna kring Rut: avdrag kan göras för läxläsning i samband med barnpassning, men inte om läxläsningen överstiger sex minuter per barnpassningstimme. Rut-avdrag kan göras för tvätt av gardiner, men inte för ångtvätt av en soffkudde. Rut-avdrag kan göras för att fälla ett träd och för att rensa sly i en trädgård, men inte för att få grenarna och veden bortforslad.

Almega tillhörde dem som bidrog med förslag när Rut-avdraget utformades. Nu föreslår vi ett hemavdrag som gäller för alla tjänster som utförs i eller i nära anslutning till hemmet, utan att politiker på förhand ska bestämma exakt vilka tjänster som ska vara berättigade till avdrag. Dessutom föreslår vi att avdragsgränsen ska höjas till 100 000 kronor per år, för att skapa utrymme för hushållen att kunna köpa de tjänster man behöver få hjälp med, och därmed skapa så många nya jobb som möjligt.

Våra beräkningar visar att hemavdraget skulle leda till en ökad efterfrågan på tjänster i hemmen, och leda till fler nya jobb för människor som idag saknar arbete, särskilt personer med kort utbildning. Med hemavdraget skulle Rut-branschen kunna växa och ha drygt 50 000 sysselsatta år 2020. Det är drygt 15 000 fler än om reformen inte görs.

Sverige har i dag många människor som står långt från arbetsmarknaden. Jobben som de kan ta är alltför få. Det är dags att, genom hemavdraget, inte bara förenkla vardagen för ännu fler, utan också ge många av dem som står allra längst från arbetsmarknaden chansen att få ett riktigt jobb.

Anna-Karin Hatt

Vd, Almega

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.