2018-05-17 06:01

2018-05-17 06:01

Ta ansvar gentemot våldet mot hbtq-personer

Debatt: IDAHOT-dagen

Vi måste utmana och diskutera bilden vi har av Sverige som det land där vi är jämställda, där varje människa får älska vem den vill. För siffrorna och dess fakta ljuger inte, skriver Karin Brorson och Evelina Immonen.

Att älska vem en vill och vara som en vill borde vara en självklarhet. I vissa fall är det så, men inte alltid. I dag, den 17 maj, är det IDAHOT-dagen; den internationella dagen mot homo-, trans- samt bifobi. En dag där vi uppmärksammar det våld och den diskrimineringen som hbtq-personer får i dag uppleva.

Enligt RFSL är det i dag 72 stater i världen som menar att homosexualitet är olagligt. I några länder kan straffet för att älska en annan människa innebära tortyr och dödstraff. Det är enkelt att tänka att det är den här formen av våld och diskriminering som hbtq-personer i dag får utstå. Rädslan för deras liv – men i andra delar av världen och inte hemma i Sverige.

Men faktum är att våld och hot mot transpersoner ökar i Sverige. Brottsförebyggande rådet (Brå) visar i deras rapport angående hatbrott under 2016 gjordes det 76 anmälningar med transfobiska motiv. Det är en ökning med 85 procent sedan 2012. Andra anmälningar, med motiv av sexuell läggning, minskar men inte tillräckligt fort. Under 2016 kom det in 553 anmälningar varav 20 procent inom kategorin våldsbrott, det vill säga misshandel, dråp, mord och våld mot tjänsteman. Enligt Brå så läggs 48 procent av anmälningar gällande hatbrott ner direkt efter en utredning och 47 procent direktavskrevs, utan att en utredning har inletts. Vi kan bara anta att siffrorna skulle vara betydligt högre om vi tog hänsyn till det mörkertal som finns.

Vi måste utmana och diskutera bilden vi har av Sverige som det land där vi är jämställda, där varje människa får älska vem den vill. För siffrorna och dess fakta ljuger inte. Det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Årets tema för IDAHOT är allians och solidaritet. Vi måste tillsammans ta vårt ansvar. Det här är ingen fråga om som vi kan lösa på egen hand. Vi behöver att alla hjälpas åt. Att göra det vi kan och faktiskt visa den respekt som människor förtjänar och behöver. Under den senaste tiden har det kommit fram hur nyanlända fått avslag och tvingas tillbaka till deras ursprungsländer; trots medvetenheten om att dessa människor troligtvis kommer fängslas och till om med dödas på grund av deras sexuella läggning, så fort de återvänder. Att markeras som inte tillräckligt homosexuell och utvisas till vad som kan bli en säker död. Det är inte att ta sitt ansvar. Vi måste höja våra röster för de som inte kan.

För oss på Karlstads Tjejjour är det en självklarhet att en får älska vem en vill. När vi är ute på skolor och fritidsgårdar och när vi chattar och mejlar med ungdomar är detta dock inte en självklarhet. Rädslan för hur familjen och omgivningen ska reagera när en berättar att en är homosexuell, bisexuell och/eller transsexuell är stor. Vi vill att alla unga personer ska våga visa vem de älskar, och vem de är, och för att vi ska nå det här målet är det viktigt att IDAHOT-dagen inte blir den enda dagen då vi uppmärksammar våldet och diskrimineringen mot hbtq-personer.

Vi måste lyssna, uppmärksamma och kämpa för att alla människor, oavsett vem en är eller vem en älskar, ska ha samma rättigheter och inte vara rädda för omgivningens reaktioner. Det är en självklarhet för att Sverige ska kunna kallas ett jämställt land.

Karin Brorson

Evelina Immonen

Karlstads Tjejjour

Att älska vem en vill och vara som en vill borde vara en självklarhet. I vissa fall är det så, men inte alltid. I dag, den 17 maj, är det IDAHOT-dagen; den internationella dagen mot homo-, trans- samt bifobi. En dag där vi uppmärksammar det våld och den diskrimineringen som hbtq-personer får i dag uppleva.

Enligt RFSL är det i dag 72 stater i världen som menar att homosexualitet är olagligt. I några länder kan straffet för att älska en annan människa innebära tortyr och dödstraff. Det är enkelt att tänka att det är den här formen av våld och diskriminering som hbtq-personer i dag får utstå. Rädslan för deras liv – men i andra delar av världen och inte hemma i Sverige.

Men faktum är att våld och hot mot transpersoner ökar i Sverige. Brottsförebyggande rådet (Brå) visar i deras rapport angående hatbrott under 2016 gjordes det 76 anmälningar med transfobiska motiv. Det är en ökning med 85 procent sedan 2012. Andra anmälningar, med motiv av sexuell läggning, minskar men inte tillräckligt fort. Under 2016 kom det in 553 anmälningar varav 20 procent inom kategorin våldsbrott, det vill säga misshandel, dråp, mord och våld mot tjänsteman. Enligt Brå så läggs 48 procent av anmälningar gällande hatbrott ner direkt efter en utredning och 47 procent direktavskrevs, utan att en utredning har inletts. Vi kan bara anta att siffrorna skulle vara betydligt högre om vi tog hänsyn till det mörkertal som finns.

Vi måste utmana och diskutera bilden vi har av Sverige som det land där vi är jämställda, där varje människa får älska vem den vill. För siffrorna och dess fakta ljuger inte. Det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Årets tema för IDAHOT är allians och solidaritet. Vi måste tillsammans ta vårt ansvar. Det här är ingen fråga om som vi kan lösa på egen hand. Vi behöver att alla hjälpas åt. Att göra det vi kan och faktiskt visa den respekt som människor förtjänar och behöver. Under den senaste tiden har det kommit fram hur nyanlända fått avslag och tvingas tillbaka till deras ursprungsländer; trots medvetenheten om att dessa människor troligtvis kommer fängslas och till om med dödas på grund av deras sexuella läggning, så fort de återvänder. Att markeras som inte tillräckligt homosexuell och utvisas till vad som kan bli en säker död. Det är inte att ta sitt ansvar. Vi måste höja våra röster för de som inte kan.

För oss på Karlstads Tjejjour är det en självklarhet att en får älska vem en vill. När vi är ute på skolor och fritidsgårdar och när vi chattar och mejlar med ungdomar är detta dock inte en självklarhet. Rädslan för hur familjen och omgivningen ska reagera när en berättar att en är homosexuell, bisexuell och/eller transsexuell är stor. Vi vill att alla unga personer ska våga visa vem de älskar, och vem de är, och för att vi ska nå det här målet är det viktigt att IDAHOT-dagen inte blir den enda dagen då vi uppmärksammar våldet och diskrimineringen mot hbtq-personer.

Vi måste lyssna, uppmärksamma och kämpa för att alla människor, oavsett vem en är eller vem en älskar, ska ha samma rättigheter och inte vara rädda för omgivningens reaktioner. Det är en självklarhet för att Sverige ska kunna kallas ett jämställt land.

Karin Brorson

Evelina Immonen

Karlstads Tjejjour

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.