2018-05-15 06:00

2018-05-15 14:37

Därför vill vi samtala om det fria ordet

Debatt: Media

Källkritik är svårt för både vuxna och barn- och allt viktigare i en digitaliserad medievärld där debatten är polariserad. Det är viktigt att barn och ungdomar så tidigt som möjligt lär sig att vara uppmärksamma på information de tar del av. Därför har vi idag bjudit in Karlstads sjätteklassare för att diskutera källkritik, skriver de ansvariga utgivarna för SVT Nyheter Värmland, P4 Värmland, Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad.

I år är det valår, och sociala medier fylls av innehåll om de politiska partierna och deras förslag. En del av materialet kommer från medier som följer pressetiska regler och har en ansvarig utgivare. Annat kommer från anonyma opinionsbildare, bloggar eller privatpersoner. För ett otränat öga är det ibland svårt att veta vad man kan lita på, och vilka frågor man bör ställa sig innan man till exempel delar en artikel i sina sociala medier.

Sociala medier är samtidigt en naturlig del av en sjätteklassares vardag och ett sätt att umgås med vänner. Men näthat, sexuella trakasserier och nedsättande kommentarer är tyvärr också en del av umgänget online. Friends nätrapport 2017 visade att mer än varannan ung (10 - 16 år) har sett en vuxen bete sig illa online, och att var tredje ung blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året. Här kan vi som mediehus föregå med gott exempel och ta ansvar för våra kommentarsfält och publiceringar. Vi kan förklara hur yttrandefrihet fungerar och vad man kan göra om man blir utsatt för kränkningar. Att kommunikationen digitaliseras och att det numera är lätt att förmedla sina åsikter är i grunden något positivt och vi behöver alla hjälpas åt för att hålla undan hot och hat på nätet.

Enligt en undersökning från Tidningsutgivarna (TU) anser åtta av tio vuxna svenskar att falska nyheter i hög utsträckning påverkar deras uppfattningar om grundläggande fakta, och var tredje person är osäker på sin egen förmåga att upptäcka en påhittad nyhet.

Vi behöver därför prata om vilka frågor man kan ställa när man ser ett påstående spridas på internet. Vem är avsändaren, vad har avsändaren för agenda och hur kan jag dubbelkolla att detta stämmer?

Vi behöver också vara tydliga med hur vi som medier arbetar. Vad berättar vi om och varför? Vi bör ställa krav på oss själva att bli ännu mer transparenta och förklara varför vi till exempel ibland namnpublicerar och ibland inte, och vilka principer som styr nyhetsvärderingen. På så sätt ökar vi förtroendet för oss och även medborgarnas kunskaper om journalistik.

Vi vill hjälpa våra lyssnare, läsare och tittare att navigera i all den information som finns tillgänglig. Vi kan och vill förklara vad källkritik innebär och vad yttrandefriheten betyder, och vi kan vara föredömen som visar hur man kan använda sin yttrandefrihet utan att kränka eller begränsa andra och utan att sprida rykten eller desinformation.

Ett sätt att göra detta är dagens träff, där SVT Nyheter Värmland, P4 Värmland, NWT och VF tillsammans med Karlstads kommun har bjudit in alla sjätteklassare i Karlstad till en heldag. Under dagen, som vi kallat ”Är det sant?”, kommer eleverna få chansen att diskutera med oss och ställa frågor kring just dessa teman. Vi hoppas att diskussionerna sedan fortsätter hemma vid middagsbordet, på skolgården och i sociala medier.

Här är några frågor du gärna får testa att ställa till en sjätteklassare – eller andra – i din närhet:

• Är det någon skillnad mellan hur man uttrycker sig på internet och hur man uttrycker sig när man ses? Varför? Borde det vara det?

• När du delar en artikel eller bild, ställer du frågor och undersöker källan? Kommer informationen från en anonym sida eller finns en tydlig avsändare? Har avsändaren en agenda?

Gör du det är du en bit på väg och just detta vill vi berätta för alla Karlstads sjätteklassare idag.

Mikael Rothsten

Redaktionschef, Nya Wermlands-Tidningen

Morgan Schmidt

Chefredaktör, Värmlands Folkblad

Tomas Skoglund

Redaktionschef, SVT Nyheter Värmland

Jenny Norberg

Tf kanalchef, P4 Värmland

I år är det valår, och sociala medier fylls av innehåll om de politiska partierna och deras förslag. En del av materialet kommer från medier som följer pressetiska regler och har en ansvarig utgivare. Annat kommer från anonyma opinionsbildare, bloggar eller privatpersoner. För ett otränat öga är det ibland svårt att veta vad man kan lita på, och vilka frågor man bör ställa sig innan man till exempel delar en artikel i sina sociala medier.

Sociala medier är samtidigt en naturlig del av en sjätteklassares vardag och ett sätt att umgås med vänner. Men näthat, sexuella trakasserier och nedsättande kommentarer är tyvärr också en del av umgänget online. Friends nätrapport 2017 visade att mer än varannan ung (10 - 16 år) har sett en vuxen bete sig illa online, och att var tredje ung blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året. Här kan vi som mediehus föregå med gott exempel och ta ansvar för våra kommentarsfält och publiceringar. Vi kan förklara hur yttrandefrihet fungerar och vad man kan göra om man blir utsatt för kränkningar. Att kommunikationen digitaliseras och att det numera är lätt att förmedla sina åsikter är i grunden något positivt och vi behöver alla hjälpas åt för att hålla undan hot och hat på nätet.

Enligt en undersökning från Tidningsutgivarna (TU) anser åtta av tio vuxna svenskar att falska nyheter i hög utsträckning påverkar deras uppfattningar om grundläggande fakta, och var tredje person är osäker på sin egen förmåga att upptäcka en påhittad nyhet.

Vi behöver därför prata om vilka frågor man kan ställa när man ser ett påstående spridas på internet. Vem är avsändaren, vad har avsändaren för agenda och hur kan jag dubbelkolla att detta stämmer?

Vi behöver också vara tydliga med hur vi som medier arbetar. Vad berättar vi om och varför? Vi bör ställa krav på oss själva att bli ännu mer transparenta och förklara varför vi till exempel ibland namnpublicerar och ibland inte, och vilka principer som styr nyhetsvärderingen. På så sätt ökar vi förtroendet för oss och även medborgarnas kunskaper om journalistik.

Vi vill hjälpa våra lyssnare, läsare och tittare att navigera i all den information som finns tillgänglig. Vi kan och vill förklara vad källkritik innebär och vad yttrandefriheten betyder, och vi kan vara föredömen som visar hur man kan använda sin yttrandefrihet utan att kränka eller begränsa andra och utan att sprida rykten eller desinformation.

Ett sätt att göra detta är dagens träff, där SVT Nyheter Värmland, P4 Värmland, NWT och VF tillsammans med Karlstads kommun har bjudit in alla sjätteklassare i Karlstad till en heldag. Under dagen, som vi kallat ”Är det sant?”, kommer eleverna få chansen att diskutera med oss och ställa frågor kring just dessa teman. Vi hoppas att diskussionerna sedan fortsätter hemma vid middagsbordet, på skolgården och i sociala medier.

Här är några frågor du gärna får testa att ställa till en sjätteklassare – eller andra – i din närhet:

• Är det någon skillnad mellan hur man uttrycker sig på internet och hur man uttrycker sig när man ses? Varför? Borde det vara det?

• När du delar en artikel eller bild, ställer du frågor och undersöker källan? Kommer informationen från en anonym sida eller finns en tydlig avsändare? Har avsändaren en agenda?

Gör du det är du en bit på väg och just detta vill vi berätta för alla Karlstads sjätteklassare idag.

Mikael Rothsten

Redaktionschef, Nya Wermlands-Tidningen

Morgan Schmidt

Chefredaktör, Värmlands Folkblad

Tomas Skoglund

Redaktionschef, SVT Nyheter Värmland

Jenny Norberg

Tf kanalchef, P4 Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.