2018-03-12 12:14

2018-03-12 12:14

Anställda får allt svårare att utbilda sig i Värmland

Debatt:

Utbildningsutbudet för yrkesverksamma på högskolan behöver vara mer flexibelt och tillgängligt, skriver Magnus Hildebrand.

Jobben förändras i allt snabbare takt. Robotar sköter inte längre bara industriernas produktionslinjer, utan de skriver nyhetsartiklar, ger finansiell rådgivning och sköter handläggning av försörjningsstöd bland mycket annat. Förändringarna som den ökade digitaliseringen medför innebär allt större krav på kunskapsutveckling genom hela arbetslivet.

Utbildningsutbudet för yrkesverksamma på högskolan behöver vara mer flexibelt och tillgängligt. Fler fristående kurser och utbildning på distans-, deltid- och kvällstid skulle underlätta för fler yrkesverksamma att utbilda sig.

Hur möter då lärosäten i Sverige det växande behovet av utbildning i arbetslivet? Färska siffror som Unionen beställt från Statistiska centralbyrån visar att antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med hela 16 respektive 26 procent sedan läsåret 2009/10. Även antalet studenter som läser enbart på distans har minskat med 16 procent sedan läsåret 2010/11. För Karlstads universitet har antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med hela 26 respektive 37 procent mellan läsåren 2009/10 och 2015/16.

Det är allvarligt att universitet och högskolor inte möter yrkesverksammas behov av utbildning. En stor del av ansvaret faller på staten, som valt att prioritera programutbildningarna och gjort det mindre lönsamt att utbilda yrkesverksamma. Det nuvarande resurstilldelningssystemet som har funnits i över 25 år är inte anpassat till behoven i dagens och framtidens arbetsliv. Regeringen och den pågående statliga utredningen som ser över styr- och resurstilldelningen till universitet och högskolor har nu en unik möjlighet att forma den högre utbildningen under överskådlig framtid.

Det är framförallt tre områden som behöver stärkas för att modernisera utbildningssystemet.

1. Högskolan behöver få ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbildning som är relevant och tillgänglig för yrkesverksamma och det måste bli mer lönsamt att erbjuda kurser på distans, deltid och kvällstid.

2. Uppdraget att samverka med arbetslivet inom högskolans utbildningar behöver tydliggöras och det måste löna sig mer att samverka med arbetslivet.

3. Universitet och högskolor behöver få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens, så att utbildningstiden förkortas.

Näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som redan jobbar kan följa med i utvecklingen och möta de förändrade kompetenskrav som digitaliseringen och automatiseringen medför. Det årliga tillskottet av nyutbildade är helt enkelt otillräckligt. De länder som skapar fungerande system för yrkesverksammas återkommande utbildning och omställning har också störst möjligheter att möta och dra nytta av digitaliseringen.

Magnus Hildebrand

Regionchef, Unionen Värmland

Jobben förändras i allt snabbare takt. Robotar sköter inte längre bara industriernas produktionslinjer, utan de skriver nyhetsartiklar, ger finansiell rådgivning och sköter handläggning av försörjningsstöd bland mycket annat. Förändringarna som den ökade digitaliseringen medför innebär allt större krav på kunskapsutveckling genom hela arbetslivet.

Utbildningsutbudet för yrkesverksamma på högskolan behöver vara mer flexibelt och tillgängligt. Fler fristående kurser och utbildning på distans-, deltid- och kvällstid skulle underlätta för fler yrkesverksamma att utbilda sig.

Hur möter då lärosäten i Sverige det växande behovet av utbildning i arbetslivet? Färska siffror som Unionen beställt från Statistiska centralbyrån visar att antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med hela 16 respektive 26 procent sedan läsåret 2009/10. Även antalet studenter som läser enbart på distans har minskat med 16 procent sedan läsåret 2010/11. För Karlstads universitet har antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med hela 26 respektive 37 procent mellan läsåren 2009/10 och 2015/16.

Det är allvarligt att universitet och högskolor inte möter yrkesverksammas behov av utbildning. En stor del av ansvaret faller på staten, som valt att prioritera programutbildningarna och gjort det mindre lönsamt att utbilda yrkesverksamma. Det nuvarande resurstilldelningssystemet som har funnits i över 25 år är inte anpassat till behoven i dagens och framtidens arbetsliv. Regeringen och den pågående statliga utredningen som ser över styr- och resurstilldelningen till universitet och högskolor har nu en unik möjlighet att forma den högre utbildningen under överskådlig framtid.

Det är framförallt tre områden som behöver stärkas för att modernisera utbildningssystemet.

1. Högskolan behöver få ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbildning som är relevant och tillgänglig för yrkesverksamma och det måste bli mer lönsamt att erbjuda kurser på distans, deltid och kvällstid.

2. Uppdraget att samverka med arbetslivet inom högskolans utbildningar behöver tydliggöras och det måste löna sig mer att samverka med arbetslivet.

3. Universitet och högskolor behöver få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens, så att utbildningstiden förkortas.

Näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som redan jobbar kan följa med i utvecklingen och möta de förändrade kompetenskrav som digitaliseringen och automatiseringen medför. Det årliga tillskottet av nyutbildade är helt enkelt otillräckligt. De länder som skapar fungerande system för yrkesverksammas återkommande utbildning och omställning har också störst möjligheter att möta och dra nytta av digitaliseringen.

Magnus Hildebrand

Regionchef, Unionen Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.