2018-02-12 06:01

2018-02-12 06:01

Dialog och samarbete bättre än Nato

Replik: Säkerhetspolitik

En bättre försäkring än ett medlemskap i Nato är därför att i första hand förbättra relationer och förbindelser på alla plan mellan Sverige och Ryssland, skriver Anders Andersson.

Svar till Hans Wallmark och Pål Jonson (NWT 31/1) och Kerstin Lundgren och Daniel Bäckström (NWT 3/2)

I debattartiklarna Natomedlemskap och ett starkare försvar (NWT 31/1) och Sverige kan inte vara en svag länk (NWT 3/2) argumenterar moderata respektive centerpartistiska riksdagsledamöter för ett svenskt medlemskap i Nato, men nämner inget om att ökad dialog, mer samarbete och ett större handelsutbyte med Ryssland minskar risken för konflikter.

Konflikter och aggressioner bygger oftast på missförstånd och bristfällig dialog människor emellan. En bättre försäkring än ett medlemskap i Nato är därför att i första hand förbättra relationer och förbindelser på alla plan mellan Sverige och Ryssland, som verkar ha uppenbara svårigheter att ta sig ur sin våldsamma historia med enväldiga tsarer, brutala diktatorer och maktfullkomliga ledare. Demokratiska traditioner saknas och korruption är utbrett. Industrin utvecklas långsamt och exporten utgörs till största delen av fossil energi.

Rysslands folk och inte minst dess ledare upplever sig kanske förorättade av landets degradering från sovjetisk militär stormakt till en marginaliserad rysk råvaruproducent den globala marknaden knappt räknar med. Möjligen känner sig ryssarna också hotade av Natos och EU:s närvaro i många tidigare sovjetallierade grannländer. Invasionen av Krim, stödet till separatisterna i östra Ukraina och den omotiverat kraftiga upprustningen kan möjligen ses som den åsidosattes sätt att hävda sig. Saknas dessutom konstruktiva utbyten på skilda nivåer mellan länder och folk uppkommer lätt missförstånd som kan leda till djupare konflikter.

Därför bör statsminister Stefan Löfven (S) inbjuda Vladimir Putin till åtminstone ett tredagarsbesök i Sverige. Förutom att visa upp typisk svensk industri och värdegrund via besök på skogs- och verkstadsföretag, myndigheter, kommuner och medieföretag bör ledarna ges tillfälle att fördjupa sin vänskap i vackra utpräglade svenska naturmiljöer.

De bör även diskutera hur den blygsamma och minskande handeln länderna emellan kan utvecklas. År 2016 exporterade Sverige för 16 miljarder kronor till Ryssland och importerade för 31 miljarder, varav olja utgjorde största andelen; 43 procent av den svenska råoljeimporten kom 2016 från Ryssland. Motsvarande export- och importsiffror med Tyskland 2016 var 126 respektive 227 miljarder kronor och med Finland 81 respektive 55 miljarder kronor (ekonomifakta.se).

Ryssland har oerhört mycket skog – 800 miljoner hektar jämfört med Sveriges 23. Sverige, och varför inte de värmländska Paper Province, Värmlandsmetanol och Karlstads universitet med sin pelletsforskning, kan bistå Ryssland med att etablera en biobaserad förnybar energiindustri för export. Ska Sverige och EU ersätta betong med trä och fossilt fordonsbränsle med biobränsle räcker de västeuropeiska skogarna inte långt.

Förmörkas relationen mellan Ryssland och Sverige är kanske ett provocerande medlemskap i Nato enda utvägen, vilket riskerar att ytterligare försämra relationerna. Allt bör emellertid göras för att minska risken för konflikter via utökade samarbeten, utbyten och handel så att vi istället för att missförstå varandra kan utveckla våra länder tillsammans.

På liknande sätt som EU (ursprungligen Europeiska kol- och stålgemenskapen) från början var ett fredsprojekt genom ökat ekonomiskt samarbetet länderna emellan, leder sannolikt också ett ökat ekonomiskt utbyte med Ryssland mot ett fredligare Europa. Detta är framtidsfrågor som i dagsläget är betydligt viktigare och intressantare att driva än att bara prata om ett svenskt Natomedlemskap.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Svar till Hans Wallmark och Pål Jonson (NWT 31/1) och Kerstin Lundgren och Daniel Bäckström (NWT 3/2)

I debattartiklarna Natomedlemskap och ett starkare försvar (NWT 31/1) och Sverige kan inte vara en svag länk (NWT 3/2) argumenterar moderata respektive centerpartistiska riksdagsledamöter för ett svenskt medlemskap i Nato, men nämner inget om att ökad dialog, mer samarbete och ett större handelsutbyte med Ryssland minskar risken för konflikter.

Konflikter och aggressioner bygger oftast på missförstånd och bristfällig dialog människor emellan. En bättre försäkring än ett medlemskap i Nato är därför att i första hand förbättra relationer och förbindelser på alla plan mellan Sverige och Ryssland, som verkar ha uppenbara svårigheter att ta sig ur sin våldsamma historia med enväldiga tsarer, brutala diktatorer och maktfullkomliga ledare. Demokratiska traditioner saknas och korruption är utbrett. Industrin utvecklas långsamt och exporten utgörs till största delen av fossil energi.

Rysslands folk och inte minst dess ledare upplever sig kanske förorättade av landets degradering från sovjetisk militär stormakt till en marginaliserad rysk råvaruproducent den globala marknaden knappt räknar med. Möjligen känner sig ryssarna också hotade av Natos och EU:s närvaro i många tidigare sovjetallierade grannländer. Invasionen av Krim, stödet till separatisterna i östra Ukraina och den omotiverat kraftiga upprustningen kan möjligen ses som den åsidosattes sätt att hävda sig. Saknas dessutom konstruktiva utbyten på skilda nivåer mellan länder och folk uppkommer lätt missförstånd som kan leda till djupare konflikter.

Därför bör statsminister Stefan Löfven (S) inbjuda Vladimir Putin till åtminstone ett tredagarsbesök i Sverige. Förutom att visa upp typisk svensk industri och värdegrund via besök på skogs- och verkstadsföretag, myndigheter, kommuner och medieföretag bör ledarna ges tillfälle att fördjupa sin vänskap i vackra utpräglade svenska naturmiljöer.

De bör även diskutera hur den blygsamma och minskande handeln länderna emellan kan utvecklas. År 2016 exporterade Sverige för 16 miljarder kronor till Ryssland och importerade för 31 miljarder, varav olja utgjorde största andelen; 43 procent av den svenska råoljeimporten kom 2016 från Ryssland. Motsvarande export- och importsiffror med Tyskland 2016 var 126 respektive 227 miljarder kronor och med Finland 81 respektive 55 miljarder kronor (ekonomifakta.se).

Ryssland har oerhört mycket skog – 800 miljoner hektar jämfört med Sveriges 23. Sverige, och varför inte de värmländska Paper Province, Värmlandsmetanol och Karlstads universitet med sin pelletsforskning, kan bistå Ryssland med att etablera en biobaserad förnybar energiindustri för export. Ska Sverige och EU ersätta betong med trä och fossilt fordonsbränsle med biobränsle räcker de västeuropeiska skogarna inte långt.

Förmörkas relationen mellan Ryssland och Sverige är kanske ett provocerande medlemskap i Nato enda utvägen, vilket riskerar att ytterligare försämra relationerna. Allt bör emellertid göras för att minska risken för konflikter via utökade samarbeten, utbyten och handel så att vi istället för att missförstå varandra kan utveckla våra länder tillsammans.

På liknande sätt som EU (ursprungligen Europeiska kol- och stålgemenskapen) från början var ett fredsprojekt genom ökat ekonomiskt samarbetet länderna emellan, leder sannolikt också ett ökat ekonomiskt utbyte med Ryssland mot ett fredligare Europa. Detta är framtidsfrågor som i dagsläget är betydligt viktigare och intressantare att driva än att bara prata om ett svenskt Natomedlemskap.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.