2018-02-09 06:00

2018-02-09 06:00

Dags att skrota skolpengen

Debatt: Friskolor

Det skulle ge större effekt att skrota dagens skolpeng istället för att begränsa vinstuttag för skolföretag, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand med anledning av Vänsterpartiets nu samlas till kongress.

Vänsterpartiet har under många år haft fokus på problemen med vinstdrivande aktörer inom välfärden. Partiet har förmått regeringen att lägga fram en proposition om begräsning av vinstuttag. Men Vänsterpartiet borde ta debatten längre än bara till begränsning av de privata bolagens vinster.

Lärarförbundet har tagit tydlig ställning för att de skattemedel som går till att finansiera skolan ska användas till verksamheten och inte plockas ut i vinst. Skattepengar som är tänkta att ge elever en utbildning med hög kvalitet och lärare rimliga löner och arbetsförutsättningar ska inte gå till vinster i privata bolag. Men även med en vinstbegränsning så kommer de som vill sko sig på skattemedel kunna hitta fiffiga vägar att göra det.

Sett ur ett skolperspektiv kan en begränsning av vinstuttag i bästa fall motverka att pengar försvinner från friskolor, men det löser inte problemet med varför vissa skolor kan göra överskott medan andra skolor underfinansieras. Vill de vänsterpartister som i dagarna samlas till kongress i Karlstad ändra på det, så måste de istället gå i klinch med skolpengens konstruktion.

Med dagens skolpengssystem är det väldigt enkelt för de stora skolkoncernerna att fylla en klass med fler elever för att öka sina intäkter utan att kostnaderna ökar. Den skola som däremot tappar elever förlorar intäkter, men har inte mindre kostnader. Effekten i dag blir att de stora koncernernas skolor har betydligt fler elever per lärare än de kommunala skolorna. Intressant är att övriga fristående skolor har minst antal elever per lärare.

Lösningen är att skrota skolpengssystemet och ersätta det med ett system baserat på de faktiska kostnaderna för varje barn och fördela dessa resurser utifrån socioekonomiska faktorer. Då blir det inte möjligt att göra vinst genom att hålla nere antalet lärare eller fylla klasserna till bristningsgränsen. Istället skulle likvärdigheten mellan skolor öka när resurserna kan styras dit behoven är som störst.

Regeringens förslag om vinstbegränsning kommer med stor sannolikhet inte att gå igenom riksdagen. Vänsterpartiet och regeringen borde därför som nästa steg lägga förslag om en ny modell att fördela resurser till skolan. Kanske kan det samla ett bredare stöd i riksdagen.

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande, Lärarförbundet

Vänsterpartiet har under många år haft fokus på problemen med vinstdrivande aktörer inom välfärden. Partiet har förmått regeringen att lägga fram en proposition om begräsning av vinstuttag. Men Vänsterpartiet borde ta debatten längre än bara till begränsning av de privata bolagens vinster.

Lärarförbundet har tagit tydlig ställning för att de skattemedel som går till att finansiera skolan ska användas till verksamheten och inte plockas ut i vinst. Skattepengar som är tänkta att ge elever en utbildning med hög kvalitet och lärare rimliga löner och arbetsförutsättningar ska inte gå till vinster i privata bolag. Men även med en vinstbegränsning så kommer de som vill sko sig på skattemedel kunna hitta fiffiga vägar att göra det.

Sett ur ett skolperspektiv kan en begränsning av vinstuttag i bästa fall motverka att pengar försvinner från friskolor, men det löser inte problemet med varför vissa skolor kan göra överskott medan andra skolor underfinansieras. Vill de vänsterpartister som i dagarna samlas till kongress i Karlstad ändra på det, så måste de istället gå i klinch med skolpengens konstruktion.

Med dagens skolpengssystem är det väldigt enkelt för de stora skolkoncernerna att fylla en klass med fler elever för att öka sina intäkter utan att kostnaderna ökar. Den skola som däremot tappar elever förlorar intäkter, men har inte mindre kostnader. Effekten i dag blir att de stora koncernernas skolor har betydligt fler elever per lärare än de kommunala skolorna. Intressant är att övriga fristående skolor har minst antal elever per lärare.

Lösningen är att skrota skolpengssystemet och ersätta det med ett system baserat på de faktiska kostnaderna för varje barn och fördela dessa resurser utifrån socioekonomiska faktorer. Då blir det inte möjligt att göra vinst genom att hålla nere antalet lärare eller fylla klasserna till bristningsgränsen. Istället skulle likvärdigheten mellan skolor öka när resurserna kan styras dit behoven är som störst.

Regeringens förslag om vinstbegränsning kommer med stor sannolikhet inte att gå igenom riksdagen. Vänsterpartiet och regeringen borde därför som nästa steg lägga förslag om en ny modell att fördela resurser till skolan. Kanske kan det samla ett bredare stöd i riksdagen.

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande, Lärarförbundet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.