2017-12-07 06:00

2017-12-07 06:00

Vad handlar folkomröstningen om?

Replik: Hammarö kommun

En åsikt som jag har svårt att acceptera är att det är för sent att öka likvärdigheten på högstadiet eftersom barnen på Hammarö inte varit blandade tidigare. Vad har man för samhällssyn om man tycker så, skriver Lars Westling.

När man följer debatten på nätet och i media kan man få intrycket av att den handlar om hur stor en bra skola kan vara, om de ekonomiska beräkningarna är korrekta, underlag är diarieförda i tid, vad man kan läsa ut ur statistik, vad forskningen säger och om det är försent att göra något åt likvärdigheten i skolan under högstadiet. Jag skall kort gå in i debatten.

Storleken på en skola är inte det avgörande. Det är atmosfären, samspelet mellan lärare och elever, lärarnas kompetens och att elever med olika bakgrund blandas. När det gäller ekonomin måste det vara betydligt dyrare att bygga ytterligare en F-6-skola som linje två innebär. Summan 150 miljoner kronor är rimlig.

Många vill inte acceptera statistiken som visar hur stor segregationen är. Jag har anklagats för att komma med felaktig statistik. Jag har tagit den från Skolverket. Bara för att den inte stämmer överens med hur en del ser på saken är den inte felaktig. När det gäller forskning tycker jag att Mats Ekholm redogjorde på ett tydligt sätt för forskningsläget. Jag noterar att många som är motståndare till ett högstadium inte kommenterar hans två öppna föreläsningar. Var ni inte där eller passade inte hans redovisning med era uppfattningar?

En åsikt som jag har svårt att acceptera är att det är för sent att öka likvärdigheten på högstadiet eftersom barnen på Hammarö inte varit blandade tidigare. Vad har man för samhällssyn om man tycker så?

Några har förfasat sig över att pedagogerna inte tillfrågats. Det är viktigt att synpunkter från personalen kommer fram oavsett uppfattning. Men det skulle inte förvåna mig om många skolanställda håller en låg profil på grund av det mycket höga tonläget. De kanske minns föräldrastormen när det gällde vilka böcker som är lämpliga på högstadiet? Man kanske inte vill bli kallad ”tvivelaktig” av självutnämnda ”realister” som vi politiker får acceptera. Däremot är det inget tvivel om hur lärarfacken centralt ser på saken.

Kommunerna måste se till att skolan i Sverige blir mera likvärdig. De har varit drivande i frågan. Jag har tagit stort intryck av deras argumentation. Därför kan det vara lämpligt att avsluta med ett citat av ordförande i Lärarförbundet.” Var du är född, när du är född och av vilka föräldrar får aldrig avgöra dina möjligheter att lyckas i skolan.”

Det är det som folkomröstningen handlar om!

Lars Westling (S)

Hammarö

När man följer debatten på nätet och i media kan man få intrycket av att den handlar om hur stor en bra skola kan vara, om de ekonomiska beräkningarna är korrekta, underlag är diarieförda i tid, vad man kan läsa ut ur statistik, vad forskningen säger och om det är försent att göra något åt likvärdigheten i skolan under högstadiet. Jag skall kort gå in i debatten.

Storleken på en skola är inte det avgörande. Det är atmosfären, samspelet mellan lärare och elever, lärarnas kompetens och att elever med olika bakgrund blandas. När det gäller ekonomin måste det vara betydligt dyrare att bygga ytterligare en F-6-skola som linje två innebär. Summan 150 miljoner kronor är rimlig.

Många vill inte acceptera statistiken som visar hur stor segregationen är. Jag har anklagats för att komma med felaktig statistik. Jag har tagit den från Skolverket. Bara för att den inte stämmer överens med hur en del ser på saken är den inte felaktig. När det gäller forskning tycker jag att Mats Ekholm redogjorde på ett tydligt sätt för forskningsläget. Jag noterar att många som är motståndare till ett högstadium inte kommenterar hans två öppna föreläsningar. Var ni inte där eller passade inte hans redovisning med era uppfattningar?

En åsikt som jag har svårt att acceptera är att det är för sent att öka likvärdigheten på högstadiet eftersom barnen på Hammarö inte varit blandade tidigare. Vad har man för samhällssyn om man tycker så?

Några har förfasat sig över att pedagogerna inte tillfrågats. Det är viktigt att synpunkter från personalen kommer fram oavsett uppfattning. Men det skulle inte förvåna mig om många skolanställda håller en låg profil på grund av det mycket höga tonläget. De kanske minns föräldrastormen när det gällde vilka böcker som är lämpliga på högstadiet? Man kanske inte vill bli kallad ”tvivelaktig” av självutnämnda ”realister” som vi politiker får acceptera. Däremot är det inget tvivel om hur lärarfacken centralt ser på saken.

Kommunerna måste se till att skolan i Sverige blir mera likvärdig. De har varit drivande i frågan. Jag har tagit stort intryck av deras argumentation. Därför kan det vara lämpligt att avsluta med ett citat av ordförande i Lärarförbundet.” Var du är född, när du är född och av vilka föräldrar får aldrig avgöra dina möjligheter att lyckas i skolan.”

Det är det som folkomröstningen handlar om!

Lars Westling (S)

Hammarö

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.