2017-11-21 06:01

2017-11-21 06:01

Visst finns utrymme för större vargjakt

Debatt: Värmland

Utrymme för vargjakt finns, om licensgivande myndighet önskar använda det, det visar fjolårets HFD-dom. EU-direktiven la inga hinder i vägen då, de gör det inte nu heller, skriver Britt Marie Nordquist och Lennart Johannesson.

Sex vargar på licens i Värmland och länsstyrelsen skyller på direktiv, bristande underlag och gemensamt förvaltningsområde. Man tar sig för pannan!

Svensk rovdjursförvaltning, läs i första hand varg, vilar på ett antal ingångna avtal med andra länder. Ofta används EU som skäl till varför Sverige inte kan göra det ena eller det andra. Sanningen är att varje enskilt medlemsland har stora möjligheter till handfast förvaltning (läs jakt), om de bara vill.

EU:s Art- och habitatdirektiv, som i svensk översättning döpts till Artskyddsförordningen, innehåller uppmaningar att ge direkt berörda människor skäligt utrymme. I anvisningarna påtalas att socioekonomin är viktig, att människor inte ska behöva ge upp sina intressen, inte behöva byta näringar och inte heller behöva flytta för att ge plats åt rovdjuren. Detta gäller också för Värmland!

Svenska myndigheter och forskare har genom åren tillskansat ett oskäligt stort utrymme för att göra egna tolkningar, egna val och egna utredningar om och kring varg. Riksdagsbeslut har från- eller kringgåtts, uppdrag utökats eller ändrat inriktning och tyvärr; våra folkvalda har låtit detta ske!

Den av länsstyrelsen i Värmland beslutade vargjakten 2016 överklagades av tre organisationer gemensamt. I Sundsvall gav kammarrätten klartecken till jakt medan ett antal förvaltningsrätter (bl a den i Karlstad) valde att inhibera beslutet. Länsstyrelsen i Värmland överklagade, fick Högsta Förvaltningsdomstolen att ta upp ärendet och domen blev att licensjakt på varg är OK, skälen höll. Ett år senare anser sig samma länsstyrelse, nu med HFD:s dom i ryggen, förhindrad att medge en större licenstilldelning än den som motsvarar en halv vargföryngring.

Det HFD gjorde var att väga jaktbeslutet mot EU:s lag och det höll. EU kräver att medlemsland har fastställt MVP (minsta livskraftiga stam), har fastställt GYBS (gynnsam bevarandestatus), har en förvaltningsplan, kan garantera att artens livsutrymme inte krymper och att jakten inte hotar arten som sådan. MVP för Skandinavien (Sverige och Norge gemensamt) är 100 vargar, siffran framtagen av Skandulvs forskare, GYBS är 270 vargar (spannet 170-270 framtaget av Sveriges riksdag, siffran 270 vald av Naturvårdsverket) allt därutöver har någon annan valt. Att då, när ytterligare hundratalet djur bevisligen hittats redan i förra årets inventering, påstå att utrymmet för ytterligare licensjakt i Värmland inte finns, det är trams.

Utrymme för vargjakt finns, om licensgivande myndighet önskar använda det, det visar fjolårets HFD-dom. EU-direktiven la inga hinder i vägen då, de gör det inte nu heller. Det är inte EU som är problemet.

Britt Marie Nordquist

Ledamot, Svenska Jägareförbundets förbundsstyrelse

Lennart Johannesson

Ledamot, Svenska Jägareförbundsstyrelsens rovviltråd

Sex vargar på licens i Värmland och länsstyrelsen skyller på direktiv, bristande underlag och gemensamt förvaltningsområde. Man tar sig för pannan!

Svensk rovdjursförvaltning, läs i första hand varg, vilar på ett antal ingångna avtal med andra länder. Ofta används EU som skäl till varför Sverige inte kan göra det ena eller det andra. Sanningen är att varje enskilt medlemsland har stora möjligheter till handfast förvaltning (läs jakt), om de bara vill.

EU:s Art- och habitatdirektiv, som i svensk översättning döpts till Artskyddsförordningen, innehåller uppmaningar att ge direkt berörda människor skäligt utrymme. I anvisningarna påtalas att socioekonomin är viktig, att människor inte ska behöva ge upp sina intressen, inte behöva byta näringar och inte heller behöva flytta för att ge plats åt rovdjuren. Detta gäller också för Värmland!

Svenska myndigheter och forskare har genom åren tillskansat ett oskäligt stort utrymme för att göra egna tolkningar, egna val och egna utredningar om och kring varg. Riksdagsbeslut har från- eller kringgåtts, uppdrag utökats eller ändrat inriktning och tyvärr; våra folkvalda har låtit detta ske!

Den av länsstyrelsen i Värmland beslutade vargjakten 2016 överklagades av tre organisationer gemensamt. I Sundsvall gav kammarrätten klartecken till jakt medan ett antal förvaltningsrätter (bl a den i Karlstad) valde att inhibera beslutet. Länsstyrelsen i Värmland överklagade, fick Högsta Förvaltningsdomstolen att ta upp ärendet och domen blev att licensjakt på varg är OK, skälen höll. Ett år senare anser sig samma länsstyrelse, nu med HFD:s dom i ryggen, förhindrad att medge en större licenstilldelning än den som motsvarar en halv vargföryngring.

Det HFD gjorde var att väga jaktbeslutet mot EU:s lag och det höll. EU kräver att medlemsland har fastställt MVP (minsta livskraftiga stam), har fastställt GYBS (gynnsam bevarandestatus), har en förvaltningsplan, kan garantera att artens livsutrymme inte krymper och att jakten inte hotar arten som sådan. MVP för Skandinavien (Sverige och Norge gemensamt) är 100 vargar, siffran framtagen av Skandulvs forskare, GYBS är 270 vargar (spannet 170-270 framtaget av Sveriges riksdag, siffran 270 vald av Naturvårdsverket) allt därutöver har någon annan valt. Att då, när ytterligare hundratalet djur bevisligen hittats redan i förra årets inventering, påstå att utrymmet för ytterligare licensjakt i Värmland inte finns, det är trams.

Utrymme för vargjakt finns, om licensgivande myndighet önskar använda det, det visar fjolårets HFD-dom. EU-direktiven la inga hinder i vägen då, de gör det inte nu heller. Det är inte EU som är problemet.

Britt Marie Nordquist

Ledamot, Svenska Jägareförbundets förbundsstyrelse

Lennart Johannesson

Ledamot, Svenska Jägareförbundsstyrelsens rovviltråd

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.