2017-11-14 06:01

2017-11-14 06:01

Populär skola gör bättre resultat

Replik: Engelska skolan

Jag menar att föräldrar till 140 000 barn inte kan vara så tondöva och blinda att de med berått mod vill sätta sina barn i en dålig skola. Intresset för skolan måste bero på att någonting bra sker där, skriver Anders Höglund.

Svar till Hans-Åke Scherp (NWT 1/11)

Hans-Åke Scherp arbetade som docent i pedagogik vid Karlstads universitet, bl a med handledning av lärarstudenter. Scherp hade en debattartikel införd i NWT den 1 november, under rubriken Den pågående plundringen av skolan. Han ondgör sig över att friskolor finns, och tar pengar från kommunala skolor. Han pekar särskilt ut Internationella Engelska Skolan. Han använder kraftuttrycken vanmakt och ilska. Jag vill berätta om min vanmakt, som övergår i ilska.

Scherp gör ett stort nummer av att han lett utvecklingen av så kallad problembaserad skolutveckling. Det är hans recept på hur skola skall bedrivas. Det är bara det att mätningar visar att resultaten i de skolor som varit med i projektet, endast marginellt förbättrats.

Den skola som Scherp lyfter fram som endast driven av penninghunger, är alltså Internationella Engelska Skolan (IES). Det han inte berättar om, är att Engelska skolan har cirka 21 000 elever, och att 120 000 barn står i kö för att få komma in. Jag menar att föräldrar till 140 000 barn inte kan vara så tondöva och blinda att de med berått mod vill sätta sina barn i en dålig skola. Intresset för skolan måste bero på att någonting bra sker där.

Skolverkets rapport om nationella prov i årskurs 9 ger en del av svaret. I ämnet matematik fick 60 procent av Engelska skolans elever någon av de tre högsta betygsgraderna. För kommunala skolor var siffran 35 procent. I ämnet svenska var siffrorna 72 procent för Engelska skolan och 51 procent för kommunala skolor. I ämnet engelska var motsvarande siffror 97 procent och 69 procent. Skolinspektionen har kontrollerat alla IES-drivna skolor år 2017. Antalet anmärkningar är så få, att det är försumbart.

Någonting måste vara bra med undervisningen i Engelska skolan. Trots att pengar enligt Scherp hamnar i aktieägares fickor, gör eleverna markant mycket bättre resultat än i kommunala skolor. Det borde göra Scherp så nyfiken att han inte blundar när han tittar, utan med vidöppna sinnen tar till sig av allt det goda som Engelska skolan står för och åstadkommer.

Nu till min vanmakt och ilska. Jag har ett barnbarn som hade en fullkomligt miserabel situation i förskoleklassen och i årskurserna 1-3 i den kommunala skolan (inte i Karlstad). Det hände då och då att skolans ledning och personal till och med gjorde ont värre.

Mitt barnbarn kan tacka sin lyckliga stjärna att hennes föräldrar tidigt ställde henne i kö för intagning i Engelska skolan. Nu är hon inne på sin tredje termin där. Hennes studieresultat har förbättrats, hennes sociala nätverk fungerar utmärkt bra. Hon mår mycket bättre.

Hon går i en skola, som inte är till bara för rikemansbarn. Hon går i en skola som inte säger nej till barn med psykiatriska diagnoser. Hon går i en skola som har en väl genomtänkt konsekvent pedagogik, fri från flum. Hon går i en skola som också har lokaler i lågstatusområden. Hon går i en skola dit föräldrar och barn söker sig därför att de vet att förutsättningarna att nå goda studieresultat är väsentligt mycket bättre där än i en kommunal skola.

Hon går i en skola som du, Hans-Åke Scherp, i egenskap av delansvarig för lärarutbildning, borde ha specialstuderat, eftersom de bevisligen är framgångsrika i sin verksamhet. Jag, som morfar, känner lycka över att mitt barnbarn till slut hittade rätt.

Anders Höglund

Kristinehamn

Svar till Hans-Åke Scherp (NWT 1/11)

Hans-Åke Scherp arbetade som docent i pedagogik vid Karlstads universitet, bl a med handledning av lärarstudenter. Scherp hade en debattartikel införd i NWT den 1 november, under rubriken Den pågående plundringen av skolan. Han ondgör sig över att friskolor finns, och tar pengar från kommunala skolor. Han pekar särskilt ut Internationella Engelska Skolan. Han använder kraftuttrycken vanmakt och ilska. Jag vill berätta om min vanmakt, som övergår i ilska.

Scherp gör ett stort nummer av att han lett utvecklingen av så kallad problembaserad skolutveckling. Det är hans recept på hur skola skall bedrivas. Det är bara det att mätningar visar att resultaten i de skolor som varit med i projektet, endast marginellt förbättrats.

Den skola som Scherp lyfter fram som endast driven av penninghunger, är alltså Internationella Engelska Skolan (IES). Det han inte berättar om, är att Engelska skolan har cirka 21 000 elever, och att 120 000 barn står i kö för att få komma in. Jag menar att föräldrar till 140 000 barn inte kan vara så tondöva och blinda att de med berått mod vill sätta sina barn i en dålig skola. Intresset för skolan måste bero på att någonting bra sker där.

Skolverkets rapport om nationella prov i årskurs 9 ger en del av svaret. I ämnet matematik fick 60 procent av Engelska skolans elever någon av de tre högsta betygsgraderna. För kommunala skolor var siffran 35 procent. I ämnet svenska var siffrorna 72 procent för Engelska skolan och 51 procent för kommunala skolor. I ämnet engelska var motsvarande siffror 97 procent och 69 procent. Skolinspektionen har kontrollerat alla IES-drivna skolor år 2017. Antalet anmärkningar är så få, att det är försumbart.

Någonting måste vara bra med undervisningen i Engelska skolan. Trots att pengar enligt Scherp hamnar i aktieägares fickor, gör eleverna markant mycket bättre resultat än i kommunala skolor. Det borde göra Scherp så nyfiken att han inte blundar när han tittar, utan med vidöppna sinnen tar till sig av allt det goda som Engelska skolan står för och åstadkommer.

Nu till min vanmakt och ilska. Jag har ett barnbarn som hade en fullkomligt miserabel situation i förskoleklassen och i årskurserna 1-3 i den kommunala skolan (inte i Karlstad). Det hände då och då att skolans ledning och personal till och med gjorde ont värre.

Mitt barnbarn kan tacka sin lyckliga stjärna att hennes föräldrar tidigt ställde henne i kö för intagning i Engelska skolan. Nu är hon inne på sin tredje termin där. Hennes studieresultat har förbättrats, hennes sociala nätverk fungerar utmärkt bra. Hon mår mycket bättre.

Hon går i en skola, som inte är till bara för rikemansbarn. Hon går i en skola som inte säger nej till barn med psykiatriska diagnoser. Hon går i en skola som har en väl genomtänkt konsekvent pedagogik, fri från flum. Hon går i en skola som också har lokaler i lågstatusområden. Hon går i en skola dit föräldrar och barn söker sig därför att de vet att förutsättningarna att nå goda studieresultat är väsentligt mycket bättre där än i en kommunal skola.

Hon går i en skola som du, Hans-Åke Scherp, i egenskap av delansvarig för lärarutbildning, borde ha specialstuderat, eftersom de bevisligen är framgångsrika i sin verksamhet. Jag, som morfar, känner lycka över att mitt barnbarn till slut hittade rätt.

Anders Höglund

Kristinehamn

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.