2017-11-13 06:01

2017-11-13 06:01

Medarbetare bör kunna få ta över

Debatt: Företagande

Tillskillnad mot i många andra länder finns det, med några undantag, ingen historik i Sverige när det gäller medarbetarägda kooperativa företag, skriver Leif Tyrén, Magnus Hildebrand och Thomas Rehn.

35 procent av Sveriges småföretagare med 1-49 anställda utanför storstadsregionerna har redan passerat pensionsåldern. Det handlar om 60 000 företag med anställda. Att så många småföretagare redan passerat pensionsåldern beror i många fall på att man inte har släktingar eller partners som kan eller vill ta över verksamheten. Inte heller hittar man nya externa ägare man kan överlåta företaget på. Vi riskerar således en omfattande företagsdöd runt om i landet med konsekvensen än glesare glesbygd.

En omvärldsbevakning påvisar flera innovativa affärsmodeller vilka i samtliga fall resulterar i medarbetarövertagande. Tillvägagångssätten skiljer sig åt från t ex amerikanska ESOP:s till Frankrikes TransfertoCOOPS. Men något motsvarande finns inte i vårt land. Varför utvecklas innovativa affärsmodeller av detta slag i omvärlden men inte i Sverige?

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, pekar på en möjlig orsak. Han menar i antologin ”Tillsammans” att det är ologiskt att vi i vårt land anser att demokrati kan vara så utomordentligt bra för komplexa organisationer som nationalstater med tillhörande regioner samtidigt som vi anser att demokratiskt styrskick i det närmaste är omöjligt eller ointressant när det kommer till företag och andra producerande företag.

Tillskillnad mot i många andra länder finns det, med några undantag, ingen historik i Sverige när det gäller medarbetarägda kooperativa företag. I Storbritannien finns exempel som John Lewis Partnership (som Åhléns) med cirka 92 000 anställda delägare. I Kina finns Huawei med cirka 82 000 anställda delägare. Att medarbetarägda företag är vanligare i vår omvärld innebär att de på ett påtagligt sätt representerar ett alternativt sätt att driva företag på. Ett alternativ som kanske hade kunnat rädda kvar Findus i Bjuv eller delar av den svenska bilindustrin. Men då hade bl a det ologiska perspektivet avseende demokrati som Rothstein pekar på behövt vara logiskt.

Ett intressant exempel på logik som främjar tillkomsten av medarbetarägda företag är den i Frankrike lagstadgade informationsplikten, som innebär att anställda i Frankrike var tredje år skall informeras om kooperativt företagande, en lag som skapar beredskap för medarbetarövertagande, som alternativ när ett företag ska säljas/avvecklas. I Sverige kanske fackföreningsrörelsen skulle kunna påtaga sig motsvarande roll, vilket skulle kunna anses ligga i linje med ”den svenska modellen”.

Det finns också konkreta hinder i form av 1) arbetslöshetsförsäkringen, 2) tillgången till kapital, 3) de nya ägarnas kompetensutveckling.

Vi vill avslutningsvis peka på den ekonomiska skillnaden för samhället mellan att rädda ett jobb, exempelvis genom ett medarbetarövertagande, och skapa en arbetslös. Att förhindra att företag pensioneras med dess ägare kostar samhället ingenting (möjligen undantagsvis för kostnaden för skattefinansierat riskkapital och viss kompetensutveckling). Att skapa en enda arbetslös leder alltid till en kostnad. Dels ska personer försörjas, dels de skatter som den arbetslöse och hans arbetsgivare betalat. I förlängningen uppkommer beroende på hur det går, också andra kostnader.

De största hindren för fler medarbetarägda företag kan övervinnas om det finns en politisk vilja att göra detta. Något logiskt skäl för att inte utveckla svenska innovativa affärsmodeller för medarbetarövertagande finns inte. Bara att hålla med Rothstein alltså.

Leif Tyrén

Värmlandskooperativen

Magnus Hildebrand

Unionen Värmland

Thomas Rehn

IF Metall avd Värmland

35 procent av Sveriges småföretagare med 1-49 anställda utanför storstadsregionerna har redan passerat pensionsåldern. Det handlar om 60 000 företag med anställda. Att så många småföretagare redan passerat pensionsåldern beror i många fall på att man inte har släktingar eller partners som kan eller vill ta över verksamheten. Inte heller hittar man nya externa ägare man kan överlåta företaget på. Vi riskerar således en omfattande företagsdöd runt om i landet med konsekvensen än glesare glesbygd.

En omvärldsbevakning påvisar flera innovativa affärsmodeller vilka i samtliga fall resulterar i medarbetarövertagande. Tillvägagångssätten skiljer sig åt från t ex amerikanska ESOP:s till Frankrikes TransfertoCOOPS. Men något motsvarande finns inte i vårt land. Varför utvecklas innovativa affärsmodeller av detta slag i omvärlden men inte i Sverige?

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, pekar på en möjlig orsak. Han menar i antologin ”Tillsammans” att det är ologiskt att vi i vårt land anser att demokrati kan vara så utomordentligt bra för komplexa organisationer som nationalstater med tillhörande regioner samtidigt som vi anser att demokratiskt styrskick i det närmaste är omöjligt eller ointressant när det kommer till företag och andra producerande företag.

Tillskillnad mot i många andra länder finns det, med några undantag, ingen historik i Sverige när det gäller medarbetarägda kooperativa företag. I Storbritannien finns exempel som John Lewis Partnership (som Åhléns) med cirka 92 000 anställda delägare. I Kina finns Huawei med cirka 82 000 anställda delägare. Att medarbetarägda företag är vanligare i vår omvärld innebär att de på ett påtagligt sätt representerar ett alternativt sätt att driva företag på. Ett alternativ som kanske hade kunnat rädda kvar Findus i Bjuv eller delar av den svenska bilindustrin. Men då hade bl a det ologiska perspektivet avseende demokrati som Rothstein pekar på behövt vara logiskt.

Ett intressant exempel på logik som främjar tillkomsten av medarbetarägda företag är den i Frankrike lagstadgade informationsplikten, som innebär att anställda i Frankrike var tredje år skall informeras om kooperativt företagande, en lag som skapar beredskap för medarbetarövertagande, som alternativ när ett företag ska säljas/avvecklas. I Sverige kanske fackföreningsrörelsen skulle kunna påtaga sig motsvarande roll, vilket skulle kunna anses ligga i linje med ”den svenska modellen”.

Det finns också konkreta hinder i form av 1) arbetslöshetsförsäkringen, 2) tillgången till kapital, 3) de nya ägarnas kompetensutveckling.

Vi vill avslutningsvis peka på den ekonomiska skillnaden för samhället mellan att rädda ett jobb, exempelvis genom ett medarbetarövertagande, och skapa en arbetslös. Att förhindra att företag pensioneras med dess ägare kostar samhället ingenting (möjligen undantagsvis för kostnaden för skattefinansierat riskkapital och viss kompetensutveckling). Att skapa en enda arbetslös leder alltid till en kostnad. Dels ska personer försörjas, dels de skatter som den arbetslöse och hans arbetsgivare betalat. I förlängningen uppkommer beroende på hur det går, också andra kostnader.

De största hindren för fler medarbetarägda företag kan övervinnas om det finns en politisk vilja att göra detta. Något logiskt skäl för att inte utveckla svenska innovativa affärsmodeller för medarbetarövertagande finns inte. Bara att hålla med Rothstein alltså.

Leif Tyrén

Värmlandskooperativen

Magnus Hildebrand

Unionen Värmland

Thomas Rehn

IF Metall avd Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.