2017-11-10 06:01

2017-11-10 06:01

Folkhögskolan förtjänar mer uppmärksamhet

Debatt: Värmland

Folkhögskolans arbete för att verka inkluderande och erbjuda utbildning som anpassas efter individen är en lösning som fungerar, skriver Tomas Riste och Stina Höök.

I dag invigs Kyrkeruds folkhögskola i Säffle i samarbete med Säffle kommun. Folkhögskolan har en viktig roll att fylla i det moderna samhället men är fortfarande en alltför okänd resurs både i Värmland och i Sverige som helhet.

I dag finns det totalt 154 folkhögskolor runt om i landet. Region Värmland är huvudman för fem av Värmlands folkhögskolor: Ingesunds folkhögskola, Klarälvdalens folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola, Kyrkeruds folkhögskola samt Molkoms folkhögskola. Vi finns i alla delar av Värmland med filialer till skolorna i Hagfors, Sunne, Södra Viken och Karlstad. Totalt på alla fem skolor har vi cirka 850 deltagare per år, fördelat på allmän kurs och särskild kurs. Av allmänkursernas nära 325 elever har 30 procent invandrarbakgrund.

Nu ökar möjligheten för att höja utbildningsnivån även i Säffle då det i dag invigs en filial i kommunen som bland annat kommer att erbjuda allmän kurs.

Folkhögskolan grundades 1844 i Danmark av Nikolaj Frederik Severin Grundtvig vars idéer om folkbildning är högst aktuella än idag. Han ville göra bildning tillgänglig för alla och ge möjlighet till personlig utveckling och större delaktighet i samhället. Att detta fortfarande är viktigt stod klart 2014 då den nya folkbildningspropositionen ”Allas kunskap – allas bildning” antogs av riksdagen.

I Sverige har folkhögskolan funnits sedan 1868 och sedan 2016 finns folkhögskolan som en egen skolform i det formella skolsystemet. Behovet av vuxenutbildning var stort 1868, och det är stort än i dag. Statistik från Skolverket visar att nära en av tre inte klarar gymnasiet.

Detta begränsar möjligheterna för att vidareutbilda sig och få ett arbete, vilket i sin tur leder till sämre livskvalitet. Ur ett större perspektiv påverkar det Värmlands och Sveriges utveckling. Tyvärr får inte alla elever i dag det stöd de behöver för att klara grund- och gymnasieskolan. Folkhögskolans arbete för att verka inkluderande och erbjuda utbildning som anpassas efter individen är en lösning som fungerar.

Alla folkhögskolor i Sverige erbjuder allmän kurs som gör det möjligt att läsa in grundläggande behörighet för att gå vidare till högre studier. Genom att studieformen är upplagd så att eleven själv kan få styra sitt arbete och utvecklas individuellt ökar chanserna till att kunna delta i samhället. Folkhögskolan erbjuder också så kallade särskilda kurser. Flera av dem är yrkesutbildningar som leder direkt till jobb.

I Värmland har vi en lägre utbildningsnivå jämfört med hela riket i genomsnitt. Det är tydligt att folkhögskolan fyller ett mycket viktigt utbildningsbehov. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och bidrag från landstinget och kommunerna. Staten har satt upp tydliga kriterier för vilken kvalitet som skolorna måste uppfylla för att få bidrag till sin verksamhet. Detta gör att folkhögskolorna håller hög kvalitet på sina kurser och kontinuerligt arbetar med att fylla de behov som uppstår och anpassa innehållet till vad som är aktuellt.

Folkhögskolorna har en viktig roll att fylla. Vi vill alla ha ett samhälle där alla har samma möjligheter och där individen kan nå sin fulla potential. Vi måste ta vara på den resurs som folkhögskolan utgör så att fler kan ta del av den nytta som erbjuds.

Tomas Riste (S)

Styrelseordförande, Region Värmland

Stina Höök (M)

Andre vice ordförande, Region Värmland

I dag invigs Kyrkeruds folkhögskola i Säffle i samarbete med Säffle kommun. Folkhögskolan har en viktig roll att fylla i det moderna samhället men är fortfarande en alltför okänd resurs både i Värmland och i Sverige som helhet.

I dag finns det totalt 154 folkhögskolor runt om i landet. Region Värmland är huvudman för fem av Värmlands folkhögskolor: Ingesunds folkhögskola, Klarälvdalens folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola, Kyrkeruds folkhögskola samt Molkoms folkhögskola. Vi finns i alla delar av Värmland med filialer till skolorna i Hagfors, Sunne, Södra Viken och Karlstad. Totalt på alla fem skolor har vi cirka 850 deltagare per år, fördelat på allmän kurs och särskild kurs. Av allmänkursernas nära 325 elever har 30 procent invandrarbakgrund.

Nu ökar möjligheten för att höja utbildningsnivån även i Säffle då det i dag invigs en filial i kommunen som bland annat kommer att erbjuda allmän kurs.

Folkhögskolan grundades 1844 i Danmark av Nikolaj Frederik Severin Grundtvig vars idéer om folkbildning är högst aktuella än idag. Han ville göra bildning tillgänglig för alla och ge möjlighet till personlig utveckling och större delaktighet i samhället. Att detta fortfarande är viktigt stod klart 2014 då den nya folkbildningspropositionen ”Allas kunskap – allas bildning” antogs av riksdagen.

I Sverige har folkhögskolan funnits sedan 1868 och sedan 2016 finns folkhögskolan som en egen skolform i det formella skolsystemet. Behovet av vuxenutbildning var stort 1868, och det är stort än i dag. Statistik från Skolverket visar att nära en av tre inte klarar gymnasiet.

Detta begränsar möjligheterna för att vidareutbilda sig och få ett arbete, vilket i sin tur leder till sämre livskvalitet. Ur ett större perspektiv påverkar det Värmlands och Sveriges utveckling. Tyvärr får inte alla elever i dag det stöd de behöver för att klara grund- och gymnasieskolan. Folkhögskolans arbete för att verka inkluderande och erbjuda utbildning som anpassas efter individen är en lösning som fungerar.

Alla folkhögskolor i Sverige erbjuder allmän kurs som gör det möjligt att läsa in grundläggande behörighet för att gå vidare till högre studier. Genom att studieformen är upplagd så att eleven själv kan få styra sitt arbete och utvecklas individuellt ökar chanserna till att kunna delta i samhället. Folkhögskolan erbjuder också så kallade särskilda kurser. Flera av dem är yrkesutbildningar som leder direkt till jobb.

I Värmland har vi en lägre utbildningsnivå jämfört med hela riket i genomsnitt. Det är tydligt att folkhögskolan fyller ett mycket viktigt utbildningsbehov. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och bidrag från landstinget och kommunerna. Staten har satt upp tydliga kriterier för vilken kvalitet som skolorna måste uppfylla för att få bidrag till sin verksamhet. Detta gör att folkhögskolorna håller hög kvalitet på sina kurser och kontinuerligt arbetar med att fylla de behov som uppstår och anpassa innehållet till vad som är aktuellt.

Folkhögskolorna har en viktig roll att fylla. Vi vill alla ha ett samhälle där alla har samma möjligheter och där individen kan nå sin fulla potential. Vi måste ta vara på den resurs som folkhögskolan utgör så att fler kan ta del av den nytta som erbjuds.

Tomas Riste (S)

Styrelseordförande, Region Värmland

Stina Höök (M)

Andre vice ordförande, Region Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.