2017-07-13 06:01

2017-07-13 06:01

Allas ansvar att minska matsvinnet

Debatt: Livsmedel

I hemmet kan vi tänka efter när vi handlar att inte köpa mer än att vi hinner förbruka det innan förbrukningstiden gått ut, eller de rester som blir över efter måltiden görs lunchlåda till jobbet dagen efter, skriver Andreas Pettersson.

Nyligen har riksdagen antagit mål för en svensk livsmedelsstrategi som ska uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Detta kan betyda att mer livsmedel produceras i Sverige och att vi kan handla mer närproducerade varor.

I slutet av den här kedjan finns vi konsumenter och vårt beteendemönster i vår konsumtion. Här finns en problematik med matsvinn, alltifrån i hemmet, restaurangen eller affären. Bra mat som kastas som kunde ha sålts eller ätits om den hanterats i rätt tid istället.

Viktigt i sammanhanget är att skilja på definitionerna matavfall och matsvinn, d v s matavfall är sådant som vi inte kan äta exempelvis äggskal och ben, medan matsvinn är mat som kastas för att man handlat för mycket eller för att förbrukningstiden löpt ut. Av de åtgärder som man kan göra för att minska klimatpåverkan är att slänga mindre mat som en enklare och kraftfull åtgärd. Det är dessutom en åtgärd som både miljö – och konsumenternas ekonomi båda är vinnare.

Matsvinnet, i form av överproduktion, ger exempelvis övergödning, onödigt stor användning av bekämpningsmedel och vatten. För att minska mängden mat som slängs behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka.

I Sverige kastades år 2014 drygt 860 000 ton onödigt matavfall. Då kastades 24 kilogram mat per person i matsvinn, 26 kilogram mat och dryck som spolades ner i avloppet vilket ger totalt 50 kilogram matsvinn per person. Globalt sett på 7 miljarder människor slänger vi cirka 1,3 miljarder ton ätbar mat vilket ger ett värde på cirka 600 miljarder kronor enligt Livsmedelsverket. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har i sin slutrapport till regeringsuppdraget för minskat matsvinn lyft fram behovet av en nationell strategi för att halvera matsvinnet i enlighet med FN:s målsättning om halverat matsvinn fram till 2030. Den samhällsekonomiska nyttan av minskningen av matavfallet med 20 procent beräknas till mellan 3,2 och 5,7 miljarder kronor om matsvinnet minskas med en tredjedel till 2020 jämfört med nivån 2010.

Vad kan vi göra? I kommunen jobbar med att reducera matsvinnet i bl a skolköken. Den första matsvinnsmätningen, som gjordes i slutet av 2015, visade att det kastades cirka 130 ton mat på kommunens grund- och gymnasieskolor under ett år. Den senaste mätningen, i slutet av 2016, visar att det årliga matsvinnet har minskat till cirka 100 ton – en minskning med cirka 30 ton.

I hemmet kan vi tänka efter när vi handlar så att vi inte köper mer än att vi hinner förbruka det innan förbrukningstiden gått ut, eller att de rester som blir över efter måltiden kan göras till en lunchlåda till jobbet dagen efter. I mataffärer kan det exempelvis handla om svinnreducerande åtgärder i butik, prissänkning av varor, resurskock eller finna någon lösning att hjälporganisationer kan nyttja mat som kan ätas men inte säljas. I dag jobbas det med flera av de nämnda åtgärderna i butiker på både lokal och nationell nivå.

Alla kan vi göra något för miljön och genom planering kan vi minska matsvinnet som ger en bättre miljö och ekonomi.

Andreas Pettersson (C)

Kommunalråd, Karlstad

Nyligen har riksdagen antagit mål för en svensk livsmedelsstrategi som ska uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Detta kan betyda att mer livsmedel produceras i Sverige och att vi kan handla mer närproducerade varor.

I slutet av den här kedjan finns vi konsumenter och vårt beteendemönster i vår konsumtion. Här finns en problematik med matsvinn, alltifrån i hemmet, restaurangen eller affären. Bra mat som kastas som kunde ha sålts eller ätits om den hanterats i rätt tid istället.

Viktigt i sammanhanget är att skilja på definitionerna matavfall och matsvinn, d v s matavfall är sådant som vi inte kan äta exempelvis äggskal och ben, medan matsvinn är mat som kastas för att man handlat för mycket eller för att förbrukningstiden löpt ut. Av de åtgärder som man kan göra för att minska klimatpåverkan är att slänga mindre mat som en enklare och kraftfull åtgärd. Det är dessutom en åtgärd som både miljö – och konsumenternas ekonomi båda är vinnare.

Matsvinnet, i form av överproduktion, ger exempelvis övergödning, onödigt stor användning av bekämpningsmedel och vatten. För att minska mängden mat som slängs behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka.

I Sverige kastades år 2014 drygt 860 000 ton onödigt matavfall. Då kastades 24 kilogram mat per person i matsvinn, 26 kilogram mat och dryck som spolades ner i avloppet vilket ger totalt 50 kilogram matsvinn per person. Globalt sett på 7 miljarder människor slänger vi cirka 1,3 miljarder ton ätbar mat vilket ger ett värde på cirka 600 miljarder kronor enligt Livsmedelsverket. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har i sin slutrapport till regeringsuppdraget för minskat matsvinn lyft fram behovet av en nationell strategi för att halvera matsvinnet i enlighet med FN:s målsättning om halverat matsvinn fram till 2030. Den samhällsekonomiska nyttan av minskningen av matavfallet med 20 procent beräknas till mellan 3,2 och 5,7 miljarder kronor om matsvinnet minskas med en tredjedel till 2020 jämfört med nivån 2010.

Vad kan vi göra? I kommunen jobbar med att reducera matsvinnet i bl a skolköken. Den första matsvinnsmätningen, som gjordes i slutet av 2015, visade att det kastades cirka 130 ton mat på kommunens grund- och gymnasieskolor under ett år. Den senaste mätningen, i slutet av 2016, visar att det årliga matsvinnet har minskat till cirka 100 ton – en minskning med cirka 30 ton.

I hemmet kan vi tänka efter när vi handlar så att vi inte köper mer än att vi hinner förbruka det innan förbrukningstiden gått ut, eller att de rester som blir över efter måltiden kan göras till en lunchlåda till jobbet dagen efter. I mataffärer kan det exempelvis handla om svinnreducerande åtgärder i butik, prissänkning av varor, resurskock eller finna någon lösning att hjälporganisationer kan nyttja mat som kan ätas men inte säljas. I dag jobbas det med flera av de nämnda åtgärderna i butiker på både lokal och nationell nivå.

Alla kan vi göra något för miljön och genom planering kan vi minska matsvinnet som ger en bättre miljö och ekonomi.

Andreas Pettersson (C)

Kommunalråd, Karlstad

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.