2016-09-08 06:00

2016-09-08 06:00

Konflikt om de personliga assistenterna

Debatt: Avtalsrörelse

Assistenter i privat verksamhet har redan i dag sämre villkor än de flesta andra på arbetsmarknaden, skriver Kerstin Johnson.

De personliga assistenterna gör ett enormt viktigt arbete för människor med funktionsnedsättningar. Men de privata arbetsgivarna värderar dem tydligen så lågt att de inte ens vill betala de löneökningar som alla andra på arbetsmarknaden kan förvänta sig.

Den 1 september varslade Kommunal om konflikt för de personliga assistenterna. Från den 13 september råder nyanställningsblockad inom de privata assistansbolagen eftersom förhandlingarna med arbetsgivarna i Vårdföretagarna har strandat. Orsaken: De anser sig inte ha råd att betala de löneökningar som alla andra grupper på arbetsmarknaden får.

Det är ett skrattretande argument när vi vet att många av de stora aktörerna i branschen varje år gör stora vinster, och ägs av internationella riskkapitalbolag. Kommunals krav motsvarar 487 kronor i månaden på en genomsnittlig heltid. Arbetsgivarens bud stannade vid futtiga 0,8 procent, eller 177 kronor i månaden fram till årsskiftet.

Vårdföretagarna slingrar sig och försöker göra årets avtalsrörelse till en politisk kampanj riktad mot regeringen. De hänvisar till att assistansersättningen ”bara” höjs med 1,4 procent och att de därför inte kan betala de 2,2 procent som är industrinormens ”märke”. Men sanningen är att de ägnar sig åt siffertrixande. Höjningen av schablonbeloppet motsvarar 4 kronor per timme från den 1 januari och löneökningarna som vi kräver från 1 juli innebär 2,83 kronor per timme om märket följs. Branschen har alltså med råge råd att betala löneökningar i nivå med alla andra. Men arbetsgivarna ber alltså istället de personliga assistenterna att bjuda dem på rättmätiga löneökningar som motsvarar 72 miljoner kronor fram till årsskiftet.

Det är upprörande. Assistenter i privat verksamhet har redan i dag sämre villkor än de flesta andra på arbetsmarknaden. Jourersättningen är låg och uppsägningstiden är i många fall bara 14 dagar. Det här har vi också velat diskutera i årets avtalsrörelse. Men inte heller här har Vårdföretagarna kunnat presentera tillräckliga förbättringar.

Vi känner ett mycket starkt stöd från våra medlemmar, från brukarna och från allmänheten för våra krav. Vårdföretagarna måste förstå att rimliga löner och schyssta villkor är en förutsättning för att kunna rekrytera bra människor som vill arbeta inom det här väldigt viktiga yrket. Brukarna ska kunna leva sina liv på samma villkor som andra i samhället. Det minsta man kan begära är att även deras assistenter ska ha samma villkor.

Kerstin Johnson

Ordförande, Kommunal Västra Svealand

De personliga assistenterna gör ett enormt viktigt arbete för människor med funktionsnedsättningar. Men de privata arbetsgivarna värderar dem tydligen så lågt att de inte ens vill betala de löneökningar som alla andra på arbetsmarknaden kan förvänta sig.

Den 1 september varslade Kommunal om konflikt för de personliga assistenterna. Från den 13 september råder nyanställningsblockad inom de privata assistansbolagen eftersom förhandlingarna med arbetsgivarna i Vårdföretagarna har strandat. Orsaken: De anser sig inte ha råd att betala de löneökningar som alla andra grupper på arbetsmarknaden får.

Det är ett skrattretande argument när vi vet att många av de stora aktörerna i branschen varje år gör stora vinster, och ägs av internationella riskkapitalbolag. Kommunals krav motsvarar 487 kronor i månaden på en genomsnittlig heltid. Arbetsgivarens bud stannade vid futtiga 0,8 procent, eller 177 kronor i månaden fram till årsskiftet.

Vårdföretagarna slingrar sig och försöker göra årets avtalsrörelse till en politisk kampanj riktad mot regeringen. De hänvisar till att assistansersättningen ”bara” höjs med 1,4 procent och att de därför inte kan betala de 2,2 procent som är industrinormens ”märke”. Men sanningen är att de ägnar sig åt siffertrixande. Höjningen av schablonbeloppet motsvarar 4 kronor per timme från den 1 januari och löneökningarna som vi kräver från 1 juli innebär 2,83 kronor per timme om märket följs. Branschen har alltså med råge råd att betala löneökningar i nivå med alla andra. Men arbetsgivarna ber alltså istället de personliga assistenterna att bjuda dem på rättmätiga löneökningar som motsvarar 72 miljoner kronor fram till årsskiftet.

Det är upprörande. Assistenter i privat verksamhet har redan i dag sämre villkor än de flesta andra på arbetsmarknaden. Jourersättningen är låg och uppsägningstiden är i många fall bara 14 dagar. Det här har vi också velat diskutera i årets avtalsrörelse. Men inte heller här har Vårdföretagarna kunnat presentera tillräckliga förbättringar.

Vi känner ett mycket starkt stöd från våra medlemmar, från brukarna och från allmänheten för våra krav. Vårdföretagarna måste förstå att rimliga löner och schyssta villkor är en förutsättning för att kunna rekrytera bra människor som vill arbeta inom det här väldigt viktiga yrket. Brukarna ska kunna leva sina liv på samma villkor som andra i samhället. Det minsta man kan begära är att även deras assistenter ska ha samma villkor.

Kerstin Johnson

Ordförande, Kommunal Västra Svealand

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.