2016-05-18 06:01

2016-05-18 06:01

Glesbygden behöver täckning i dag

Replik: Bredband

Värmland är ett av de län som är allra värst drabbat av störningarna från det norska tv-nätet, samtidigt som det finns många glesbefolkade skogsområden. Här behövs det täckning i dag – inte om fem år, skriver Patrik Nilsson.

Svar till Catarina Wretman (NWT 7/5)

Den 7 maj gick Catarina Wretman på Post- och Telestyrelsen ut med en debattartikel i NWT om hur 700 MHz-bandet och täckningskravet kommer att bidra till en ökad nätkapacitet i Sverige och i Värmland. Vi på Telenor håller med om att det kommer att leda till vissa förbättringar, som exempelvis möjligheten för fler operatörer att bygga bort täckningsbristerna. Men tyvärr kommer 700 MHz-bandet långt ifrån lösa problemet med dålig täckning på landsbygden.

Det kommer dröja till 2021 innan Norge slutar att sända tv som stör signalerna i 700 MHz-bandet. Det innebär att bandet innan dess inte kommer att ha någon effekt i de län i Sveriges inland, däribland Värmland, som i dag har störst problem och utmaningar gällande täckning. Dessutom måste vi invänta nya basstationer från nätleverantörerna och kunderna kommer därtill att behöva köpa nya telefoner – först då kan täckning via 700 MHz-bandet bli verklighet.

Vi tycker därför att det skulle ha varit bättre att skjuta på auktionen några år. Då skulle vi operatörer inte tvingas investera i frekvenser som inte ger täckning förrän 2021, utan istället kunna lägga pengarna på nuvarande tekniker som ger täckning redan i dag. Jag är en stark förespråkare av utbyggnad, framför allt när det gäller glesbygden.

På Telenor har vi valt att satsa utöver det som ställts som krav från Post- och telestyrelsen, inte minst i län som Värmland där vi, tillsammans med Tele2, byggt ut från Säffle och Kristinehamn i söder, till Långflon i Torsby kommun i norr. I dagsläget har vi driftsatt 58 nya basstationer för 2G/4G och ska bygga ytterligare knappt 30 stationer. Värmland är ett av de län som är allra värst drabbat av störningarna från det norska tv-nätet, samtidigt som det finns många glesbefolkade skogsområden. Här behövs det täckning i dag – inte om fem år.

Eftersom satsningen ovan inte räcker till skulle det med hjälp från samhället gå att nå längre, och dessutom snabbt. Om regeringen genom PTS skulle satsa på så kallade samhällsmaster skulle vi kunna skapa täckning för människor i dag snarare än att vänta till 2021. Med samhällsmaster skulle även glesbygdsborna få fler operatörer att välja mellan, vilket är ett måste för en demokratisk och välfungerande infrastruktur.

Alla vill vi att hela Sverige ska få tillgång till allt som i dag är beroende av bra telefoni och bredband – vare sig det är samhällsservice eller möjligheten att arbeta, driva företag och delta i det demokratiska samtalet. Men det är inte rimligt att det ska ta ett halvt decennium att lösa ett problem som vi kan lösa redan i dag med befintlig teknik.

Patrik Nilsson

Nätexpert, Telenor

Svar till Catarina Wretman (NWT 7/5)

Den 7 maj gick Catarina Wretman på Post- och Telestyrelsen ut med en debattartikel i NWT om hur 700 MHz-bandet och täckningskravet kommer att bidra till en ökad nätkapacitet i Sverige och i Värmland. Vi på Telenor håller med om att det kommer att leda till vissa förbättringar, som exempelvis möjligheten för fler operatörer att bygga bort täckningsbristerna. Men tyvärr kommer 700 MHz-bandet långt ifrån lösa problemet med dålig täckning på landsbygden.

Det kommer dröja till 2021 innan Norge slutar att sända tv som stör signalerna i 700 MHz-bandet. Det innebär att bandet innan dess inte kommer att ha någon effekt i de län i Sveriges inland, däribland Värmland, som i dag har störst problem och utmaningar gällande täckning. Dessutom måste vi invänta nya basstationer från nätleverantörerna och kunderna kommer därtill att behöva köpa nya telefoner – först då kan täckning via 700 MHz-bandet bli verklighet.

Vi tycker därför att det skulle ha varit bättre att skjuta på auktionen några år. Då skulle vi operatörer inte tvingas investera i frekvenser som inte ger täckning förrän 2021, utan istället kunna lägga pengarna på nuvarande tekniker som ger täckning redan i dag. Jag är en stark förespråkare av utbyggnad, framför allt när det gäller glesbygden.

På Telenor har vi valt att satsa utöver det som ställts som krav från Post- och telestyrelsen, inte minst i län som Värmland där vi, tillsammans med Tele2, byggt ut från Säffle och Kristinehamn i söder, till Långflon i Torsby kommun i norr. I dagsläget har vi driftsatt 58 nya basstationer för 2G/4G och ska bygga ytterligare knappt 30 stationer. Värmland är ett av de län som är allra värst drabbat av störningarna från det norska tv-nätet, samtidigt som det finns många glesbefolkade skogsområden. Här behövs det täckning i dag – inte om fem år.

Eftersom satsningen ovan inte räcker till skulle det med hjälp från samhället gå att nå längre, och dessutom snabbt. Om regeringen genom PTS skulle satsa på så kallade samhällsmaster skulle vi kunna skapa täckning för människor i dag snarare än att vänta till 2021. Med samhällsmaster skulle även glesbygdsborna få fler operatörer att välja mellan, vilket är ett måste för en demokratisk och välfungerande infrastruktur.

Alla vill vi att hela Sverige ska få tillgång till allt som i dag är beroende av bra telefoni och bredband – vare sig det är samhällsservice eller möjligheten att arbeta, driva företag och delta i det demokratiska samtalet. Men det är inte rimligt att det ska ta ett halvt decennium att lösa ett problem som vi kan lösa redan i dag med befintlig teknik.

Patrik Nilsson

Nätexpert, Telenor

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.