2016-02-02 06:01

2016-02-02 06:01

Olönsam kärnkraft kan ersättas

Debatt: Energipolitik

Nu pågår en växling från gammal kärnkraft till modernare lösningar med förnybar energi, både globalt och i Sverige, skriver Lise Nordin och Stina Bergström.

Kärnkraften har länge haft problem med lönsamhet men på sista tiden har den så kallade effektskatten fått skulden. Det är inte förvånande att kärnkraftsindustrin vill betala så lite skatt som möjligt. Sverige förtjänar en seriös diskussion om kärnkraftens ekonomi och hur vi säkrar en tillförlitlig eltillförsel med hänsyn till miljö och ekonomi.

Uppräkningen av effektskatten är bara 1 öre per kilowattimme medan exempelvis kostnaden för kärnavfallet har ökat med det dubbla. Den största ekonomiska förändringen för kärnkraften är de höjda säkerhetskraven som beslutades efter Fukushimakatastrofen. Utbyggnaden av förnybart och låga elpriser påverkar också kärnkraftens lönsamhet. För alla hushåll och företag är det positivt med historiskt låga elpriser men för den som vill sälja el med höga produktionskostnader så är det förstås svårare.

Samtidigt som kärnkraften har svårt med lönsamheten slår förnybar energi rekord och priserna för batterier sjunker snabbt. Nu pågår en växling från gammal kärnkraft till modernare lösningar med förnybar energi, både globalt och i Sverige. Tack vare utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisering så har Sverige ett stort och växande elöverskott som med råge kompenserar för de fyra reaktorer som är beslutade att stänga senast år 2020. Regeringen har samtidigt höjt ambitionerna för fortsatt utbyggnad av förnybar energi.

Skrämselargumentet att vi behöver kärnkraft när det är kallt utgår ifrån att vi använder el som uppvärmning. Det är ineffektivt och elvärme har i stor grad ersatts med exempelvis fjärrvärme eller pellets. Det finns mer att göra för att fasa ut elvärme och på så sätt minska effekttopparna när det blir kallt. I ett effektivt energisystem finns inte kopplingen mellan kallt ute och hög elanvändning.

Med kärnkraft som är olönsam och börjar bli gammal behöver Sverige en plan för att ställa om till 100 procent förnybar energi. Det är bra att regeringen bjudit in alla riksdagens partier för att samtala om vilken energi vi ska ha i framtiden och hur lösningarna ser ut. Det finns många möjligheter för att möta den växande andelen väderberoende förnybar energi.

1. Vattenkraften. Vattenkraften utgör i dag drygt 40 procent av den svenska eltillförseln och fungerar utmärkt som reglerkraft för att hantera den allt större andelen vindkraft och solenergi.

2. Smarta elnät och efterfrågeflexibilitet. I ett system med smarta elnät kan t ex elbilar automatiskt laddas när det finns ett elöverskott och på så sätt jämna ut konsumtionen.

3. Lagring. Priset på batterier har sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Lagring både i hushåll och på större skala kommer att spela en viktig roll.

4. Bioenergi. Med bioenergi från skogen kan användningen i exempelvis kraftvärmeverket styras till när den behövs mer.

5. Sammankoppling. Ju mer vi kopplar oss samman med elkablar med resten av Europa desto stabilare och effektivare blir nätet. Genom att utnyttja varje regions fördelar och överföring av el ökar stabiliteten i systemet.

Sverige har historiskt gynnats av att ha en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Låt oss fortsätta med det.

Lise Nordin (MP)

Riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Stina Bergström (MP)

Riksdagsledamot från Värmland och miljöpolitisk talesperson

Kärnkraften har länge haft problem med lönsamhet men på sista tiden har den så kallade effektskatten fått skulden. Det är inte förvånande att kärnkraftsindustrin vill betala så lite skatt som möjligt. Sverige förtjänar en seriös diskussion om kärnkraftens ekonomi och hur vi säkrar en tillförlitlig eltillförsel med hänsyn till miljö och ekonomi.

Uppräkningen av effektskatten är bara 1 öre per kilowattimme medan exempelvis kostnaden för kärnavfallet har ökat med det dubbla. Den största ekonomiska förändringen för kärnkraften är de höjda säkerhetskraven som beslutades efter Fukushimakatastrofen. Utbyggnaden av förnybart och låga elpriser påverkar också kärnkraftens lönsamhet. För alla hushåll och företag är det positivt med historiskt låga elpriser men för den som vill sälja el med höga produktionskostnader så är det förstås svårare.

Samtidigt som kärnkraften har svårt med lönsamheten slår förnybar energi rekord och priserna för batterier sjunker snabbt. Nu pågår en växling från gammal kärnkraft till modernare lösningar med förnybar energi, både globalt och i Sverige. Tack vare utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisering så har Sverige ett stort och växande elöverskott som med råge kompenserar för de fyra reaktorer som är beslutade att stänga senast år 2020. Regeringen har samtidigt höjt ambitionerna för fortsatt utbyggnad av förnybar energi.

Skrämselargumentet att vi behöver kärnkraft när det är kallt utgår ifrån att vi använder el som uppvärmning. Det är ineffektivt och elvärme har i stor grad ersatts med exempelvis fjärrvärme eller pellets. Det finns mer att göra för att fasa ut elvärme och på så sätt minska effekttopparna när det blir kallt. I ett effektivt energisystem finns inte kopplingen mellan kallt ute och hög elanvändning.

Med kärnkraft som är olönsam och börjar bli gammal behöver Sverige en plan för att ställa om till 100 procent förnybar energi. Det är bra att regeringen bjudit in alla riksdagens partier för att samtala om vilken energi vi ska ha i framtiden och hur lösningarna ser ut. Det finns många möjligheter för att möta den växande andelen väderberoende förnybar energi.

1. Vattenkraften. Vattenkraften utgör i dag drygt 40 procent av den svenska eltillförseln och fungerar utmärkt som reglerkraft för att hantera den allt större andelen vindkraft och solenergi.

2. Smarta elnät och efterfrågeflexibilitet. I ett system med smarta elnät kan t ex elbilar automatiskt laddas när det finns ett elöverskott och på så sätt jämna ut konsumtionen.

3. Lagring. Priset på batterier har sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Lagring både i hushåll och på större skala kommer att spela en viktig roll.

4. Bioenergi. Med bioenergi från skogen kan användningen i exempelvis kraftvärmeverket styras till när den behövs mer.

5. Sammankoppling. Ju mer vi kopplar oss samman med elkablar med resten av Europa desto stabilare och effektivare blir nätet. Genom att utnyttja varje regions fördelar och överföring av el ökar stabiliteten i systemet.

Sverige har historiskt gynnats av att ha en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Låt oss fortsätta med det.

Lise Nordin (MP)

Riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Stina Bergström (MP)

Riksdagsledamot från Värmland och miljöpolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.