2016-01-05 06:00

2016-01-05 06:00

Säg ja till mer energieffektiviseringar

Debatt: Flerfamiljshus

Man ska bara behöva betala för det man själv använder, i den mån man kan styra över det, skriver Joakim Pålsson.

Regeringen måste bejaka mer klimat- och energismart teknik i bostadssektorn. Alla EU-länder måste göra åtgärder i hela kedjan för att använda sin energi smartare. Därför förordar EU-kommissionen att lägenheter i radhus och flerfamiljshus installeras med individuella mätare för värme och varmvatten, så kallad IMD-teknik.

Energieffektiviseringsdirektivet, EED, stakar ut vägen för att medlemsländerna ska nå målet om 20 procents effektivisering till 2020. Den klimatöverenskommelse som nyss träffats mellan världens länder i Paris, understryker än tydligare behovet av att EU lyckas med detta. En viktig del i EED är att ge alla konsumenter av energi makt att påverka sin förbrukning. Man ska bara behöva betala för det man själv använder, i den mån man kan styra över det.

I Sverige antog riksdagen i fjol en lag om att införandet av EU-direktivet, och regeringen gav samtidigt Boverket i uppdrag att analysera IMD. Men trots riksdagsbeslutet och hur EED utformats, har Boverket nu föreslagit att det inte ska krävas någon individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten i befintlig eller ny bebyggelse. Detta är en märklig hållning från Boverkets sida. I EU:s direktiv uttrycks tydligt att IMD ska användas när det är tekniskt möjligt och kan anses kostnadseffektivt. Varje medlemsland måste särskilt motivera de fall där individuell mätning inte anses vara lönsamt. Inget av detta framkommer i Boverkets rapport.

Branschorganet Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi, SFFE, har i sitt remissvar till regeringen pekat ut flera motsägelser i Boverkets slutsatser. Till exempel överskattar man kostnaderna för installation av IMD, som våra företag beräknar till att ligga kring 1 800 kronor för en normalstor lägenhet.

Boverket har också delat upp besparingspotentialen i två delar – att boende väljer att sänka inomhustemperaturen och i rena beteendeförändringar. I beräkningarna har verket endast tittat på besparingar som en konsekvens av minskad temperatur och därmed fastställt en potential på 8 procent. Erfarenhet av IMD i andra EU-länder och även i Sverige, visar på en total besparingspotential, inklusive ett ändrat beteende, på uppemot 30 procent.

Regeringen ska nu bereda frågan om Sveriges fortsatta implementering av EED och om IMD ska införas. Följer man Boverkets förslag riskerar Sverige att bryta mot direktivet. Detta har EU-kommissionen redan varnat för i ett formellt brev till svenska regeringen. Men Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle också säga nej till att införa en enkel och effektiv åtgärd som ger goda miljöresultat och som är ett viktigt verktyg för klimatanpassning och energieffektivisering i bostadssektorn. Väljer man bort IMD, säger man också nej till att fastighetsägare ska dela på incitamentet att spara energi med de familjer som bor där.

Regeringen har ett val när det gäller ett fortsatt arbete med att göra hus och bostäder mer klimatsmarta enligt EU:s direktiv. Antingen börjar man föra in en mer energi- och resurseffektiv teknik i bostadssektorn nu, eller så överlåts det till kommande generationer att hantera.

Joakim Pålsson

Ordförande SFFE, Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi

Regeringen måste bejaka mer klimat- och energismart teknik i bostadssektorn. Alla EU-länder måste göra åtgärder i hela kedjan för att använda sin energi smartare. Därför förordar EU-kommissionen att lägenheter i radhus och flerfamiljshus installeras med individuella mätare för värme och varmvatten, så kallad IMD-teknik.

Energieffektiviseringsdirektivet, EED, stakar ut vägen för att medlemsländerna ska nå målet om 20 procents effektivisering till 2020. Den klimatöverenskommelse som nyss träffats mellan världens länder i Paris, understryker än tydligare behovet av att EU lyckas med detta. En viktig del i EED är att ge alla konsumenter av energi makt att påverka sin förbrukning. Man ska bara behöva betala för det man själv använder, i den mån man kan styra över det.

I Sverige antog riksdagen i fjol en lag om att införandet av EU-direktivet, och regeringen gav samtidigt Boverket i uppdrag att analysera IMD. Men trots riksdagsbeslutet och hur EED utformats, har Boverket nu föreslagit att det inte ska krävas någon individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten i befintlig eller ny bebyggelse. Detta är en märklig hållning från Boverkets sida. I EU:s direktiv uttrycks tydligt att IMD ska användas när det är tekniskt möjligt och kan anses kostnadseffektivt. Varje medlemsland måste särskilt motivera de fall där individuell mätning inte anses vara lönsamt. Inget av detta framkommer i Boverkets rapport.

Branschorganet Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi, SFFE, har i sitt remissvar till regeringen pekat ut flera motsägelser i Boverkets slutsatser. Till exempel överskattar man kostnaderna för installation av IMD, som våra företag beräknar till att ligga kring 1 800 kronor för en normalstor lägenhet.

Boverket har också delat upp besparingspotentialen i två delar – att boende väljer att sänka inomhustemperaturen och i rena beteendeförändringar. I beräkningarna har verket endast tittat på besparingar som en konsekvens av minskad temperatur och därmed fastställt en potential på 8 procent. Erfarenhet av IMD i andra EU-länder och även i Sverige, visar på en total besparingspotential, inklusive ett ändrat beteende, på uppemot 30 procent.

Regeringen ska nu bereda frågan om Sveriges fortsatta implementering av EED och om IMD ska införas. Följer man Boverkets förslag riskerar Sverige att bryta mot direktivet. Detta har EU-kommissionen redan varnat för i ett formellt brev till svenska regeringen. Men Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle också säga nej till att införa en enkel och effektiv åtgärd som ger goda miljöresultat och som är ett viktigt verktyg för klimatanpassning och energieffektivisering i bostadssektorn. Väljer man bort IMD, säger man också nej till att fastighetsägare ska dela på incitamentet att spara energi med de familjer som bor där.

Regeringen har ett val när det gäller ett fortsatt arbete med att göra hus och bostäder mer klimatsmarta enligt EU:s direktiv. Antingen börjar man föra in en mer energi- och resurseffektiv teknik i bostadssektorn nu, eller så överlåts det till kommande generationer att hantera.

Joakim Pålsson

Ordförande SFFE, Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.