2015-12-17 06:00

2015-12-17 06:00

Ger verkligen Inlandsinnovation någon effekt?

Replik: Värmland

Förenklat kan man säga att kapitalet blev kvar på kontot istället för att investeras i företag och därför föreslog han en sammanslagning av två statliga fonder, skriver Håkan Svenneling.

Svar till Daniel Bäckström och Helena Lindahl (NWT 2/12)

Daniel Bäckström och Helena Lindahl (båda C) skriver den 2 december om att sammanslagningen av statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation med Fouriertransform skulle vara negativt för Värmland. Inlandsinnovation startade 2010 och som senare utökades fondens verksamhet också till Värmland. Inlandsinnovation är Centerpartiets baby från tiden men Alliansregeringen, men nu är det inte längre något annat parti som stödjer Centerpartiets aktiva motstånd mot en sammanslagning.

I våras kom Hans Rydstads utredning om statens fondstruktur som i likhet med Riksrevisionen konstaterade att det statliga riskkapitalet inte användes på bästa sätt. Nära nog hälften av statens riskkapital var overksamt, inaktivt och att de delar som används görs i skeden där det privata riskkapitalet fungerar. Förenklat kan man säga att kapitalet blev kvar på kontot istället för att investeras i företag och därför föreslog han en sammanslagning av två statliga fonder utan geografiska och sektorsspecifika begränsningar.

Att de statliga riskkapitalaktörerna är många är lätt att se. De är bildade av riksdagen och regeringen vid olika tider för olika syftet. Problemet med att de är så många gör att de i dag är väldigt svårstyrda och därmed politiskt svårt att byta inriktning när samhället förändras.

Vad har då Fouriertransform och Inlandsinnovation betytt för Värmland som inte kan uppnås med en framtida fond-i-fondlösning inom ramen för nytt statligt riskkapitalbolag byggt på en sammanslagning av de båda? Fouriertransform har idag gjort en investering i ett Arvikabaserat industriföretag APR Automation. Inlandsinnovation har också bara gjort en investering i Värmland och det skede så sent som i oktober i år när man gick in med 50 miljoner i kapital till Branäsgruppen för sina anläggningar i Värmland och Gävleborgs län. Båda dessa investeringar är givetvis bra och viktiga för Värmland men alldeles för få och för små i förhållande till de kapital på 2 och 3 miljarder som båda riskkapitalbolagen har.

I vår kommer regeringen att lägga en proposition om det statliga riskkapitalet. Jag kommer precis som centerpartisterna att bevaka det regionala perspektivet för Sveriges landsbygder. Statens insatser ska vara kompletterande och stödja innovation och utveckling. Fokus ska ligga på såddfinansiering och på företag i tidiga skeden. Men jag är ändå övertygad om att utvecklingen kommer bli bättre med färre aktörer och bättre politisk styrning.

Håkan Svenneling (V)

Landsbygdspolitisk talesperson, ledamot av riksdagens näringsutskott och finansutskott

Svar till Daniel Bäckström och Helena Lindahl (NWT 2/12)

Daniel Bäckström och Helena Lindahl (båda C) skriver den 2 december om att sammanslagningen av statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation med Fouriertransform skulle vara negativt för Värmland. Inlandsinnovation startade 2010 och som senare utökades fondens verksamhet också till Värmland. Inlandsinnovation är Centerpartiets baby från tiden men Alliansregeringen, men nu är det inte längre något annat parti som stödjer Centerpartiets aktiva motstånd mot en sammanslagning.

I våras kom Hans Rydstads utredning om statens fondstruktur som i likhet med Riksrevisionen konstaterade att det statliga riskkapitalet inte användes på bästa sätt. Nära nog hälften av statens riskkapital var overksamt, inaktivt och att de delar som används görs i skeden där det privata riskkapitalet fungerar. Förenklat kan man säga att kapitalet blev kvar på kontot istället för att investeras i företag och därför föreslog han en sammanslagning av två statliga fonder utan geografiska och sektorsspecifika begränsningar.

Att de statliga riskkapitalaktörerna är många är lätt att se. De är bildade av riksdagen och regeringen vid olika tider för olika syftet. Problemet med att de är så många gör att de i dag är väldigt svårstyrda och därmed politiskt svårt att byta inriktning när samhället förändras.

Vad har då Fouriertransform och Inlandsinnovation betytt för Värmland som inte kan uppnås med en framtida fond-i-fondlösning inom ramen för nytt statligt riskkapitalbolag byggt på en sammanslagning av de båda? Fouriertransform har idag gjort en investering i ett Arvikabaserat industriföretag APR Automation. Inlandsinnovation har också bara gjort en investering i Värmland och det skede så sent som i oktober i år när man gick in med 50 miljoner i kapital till Branäsgruppen för sina anläggningar i Värmland och Gävleborgs län. Båda dessa investeringar är givetvis bra och viktiga för Värmland men alldeles för få och för små i förhållande till de kapital på 2 och 3 miljarder som båda riskkapitalbolagen har.

I vår kommer regeringen att lägga en proposition om det statliga riskkapitalet. Jag kommer precis som centerpartisterna att bevaka det regionala perspektivet för Sveriges landsbygder. Statens insatser ska vara kompletterande och stödja innovation och utveckling. Fokus ska ligga på såddfinansiering och på företag i tidiga skeden. Men jag är ändå övertygad om att utvecklingen kommer bli bättre med färre aktörer och bättre politisk styrning.

Håkan Svenneling (V)

Landsbygdspolitisk talesperson, ledamot av riksdagens näringsutskott och finansutskott

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.