2015-12-10 06:00

2015-12-10 06:00

Varför uppmuntras ett bevarande av hedersstrukturer?

Debatt: Karlstads kommun

Varför anser Karlstads kommun att det är bra att tjejer mellan 9-13 år är i en mansfri miljö, och gäller det alla tjejer i den åldern eller bara vissa tjejer, undrar Marianne Nilsson med flera.

År 2010 kom ett fantastiskt initiativ från Karlstads kommun, att varje år utse fyra vardagshjältar och uppmärksamma de enastående insatser dessa människor eller verksamheter gör för barn och unga i kommunen. 2013 gick ett av prisen till projektet ”Det handlar om kärlek”. Ett projekt i Rädda Barnens regi som arbetar utifrån barnkonventionen med huvudsyfte att motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

2015 väljer Karlstads kommun att ge priset till en verksamhet som i stället uppmuntrar till bevarande av hedersstrukturer. Priset går till Hertzöga fotbollsklubb med motiveringen: ”Multikulti har gjort det möjligt för tjejer från hela världen att förenas och spela fotboll i en mansfri miljö. Där kan alla tjejer mellan 9-13 komma som de är och spela fotboll oavsett ekonomi, utrustning eller religion. Det är en trygg miljö att träna i och deltagarna får uppleva social gemenskap. Ni är väl värda utmärkelsen årets vardagshjältar!”

Det är väldigt bra att engagemang finns som ger unga en bra fritid, men genom att kommunen stöttar och till och med prisar denna verksamhet bidrar den till att upprätthålla ojämställdhet och underlättar för strukturer som förtrycker och begränsar tjejers livsutrymme.

Vi har därför några frågor som vi skulle vilja ha svar på.

1. Varför anser Karlstads kommun att det är bra att tjejer mellan 9-13 år är i en mansfri miljö, och gäller det alla tjejer i den åldern eller bara vissa tjejer?

2. Hur kan Karlstads kommun, som har uttalade jämställdhetsmål för sin verksamhet, vara med på en normalisering av hedersstrukturer genom att gå de som begränsar tjejernas liv till mötes?

3. Vad görs i Karlstads kommun för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck?

Vi som skriver detta brev har alla under många år varit engagerade i och arbetat med frågor som rör jämställdhet, barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har sett konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck och har hört otaliga historier från barn, unga tjejer och kvinnor i Karlstad som inte får leva ett fritt liv.

Vi vet att ansvaret ligger hos oss vuxna. Att vi har kunskap, vågar agera och sätta saker i ett större perspektiv. Likaså, måste man förstå att detta inte är en isolerad händelse. Tjejerna som inte får vara med och spela fotboll utan särskilda förhållningsregler, och som till och med eskorteras till och från träningen, kanske inte heller får andra grundläggande rättigheter tillgodosedda när de återvänder till sina hem.

Det är oroande att det blundas för strukturella problem och lösningen blir att behandla tjejerna i Karlstads kommun olika. Detta är ett exempel på hur normalisering av ojämställda miljöer går till. Andra exempel som finns runt om i landet är könsuppdelad undervisning på SFI och särskilda tider i badhuset för kvinnor och män. Allt detta bidrar till att tjejer kan växa upp i Sverige utan att få ta del av de rättigheter och möjligheter som alla barn och unga ska ha.

Vi ser fram emot svar från Karlstad kommun och vill gärna bjudas in till ett möte.

Marianne Nilsson

Asal Narimani

Neslihan Erdis

Monica Ekström

Beatrice Högå

Sara Emsevik

Lina Österman

Marina Hansson Larsson

År 2010 kom ett fantastiskt initiativ från Karlstads kommun, att varje år utse fyra vardagshjältar och uppmärksamma de enastående insatser dessa människor eller verksamheter gör för barn och unga i kommunen. 2013 gick ett av prisen till projektet ”Det handlar om kärlek”. Ett projekt i Rädda Barnens regi som arbetar utifrån barnkonventionen med huvudsyfte att motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

2015 väljer Karlstads kommun att ge priset till en verksamhet som i stället uppmuntrar till bevarande av hedersstrukturer. Priset går till Hertzöga fotbollsklubb med motiveringen: ”Multikulti har gjort det möjligt för tjejer från hela världen att förenas och spela fotboll i en mansfri miljö. Där kan alla tjejer mellan 9-13 komma som de är och spela fotboll oavsett ekonomi, utrustning eller religion. Det är en trygg miljö att träna i och deltagarna får uppleva social gemenskap. Ni är väl värda utmärkelsen årets vardagshjältar!”

Det är väldigt bra att engagemang finns som ger unga en bra fritid, men genom att kommunen stöttar och till och med prisar denna verksamhet bidrar den till att upprätthålla ojämställdhet och underlättar för strukturer som förtrycker och begränsar tjejers livsutrymme.

Vi har därför några frågor som vi skulle vilja ha svar på.

1. Varför anser Karlstads kommun att det är bra att tjejer mellan 9-13 år är i en mansfri miljö, och gäller det alla tjejer i den åldern eller bara vissa tjejer?

2. Hur kan Karlstads kommun, som har uttalade jämställdhetsmål för sin verksamhet, vara med på en normalisering av hedersstrukturer genom att gå de som begränsar tjejernas liv till mötes?

3. Vad görs i Karlstads kommun för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck?

Vi som skriver detta brev har alla under många år varit engagerade i och arbetat med frågor som rör jämställdhet, barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har sett konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck och har hört otaliga historier från barn, unga tjejer och kvinnor i Karlstad som inte får leva ett fritt liv.

Vi vet att ansvaret ligger hos oss vuxna. Att vi har kunskap, vågar agera och sätta saker i ett större perspektiv. Likaså, måste man förstå att detta inte är en isolerad händelse. Tjejerna som inte får vara med och spela fotboll utan särskilda förhållningsregler, och som till och med eskorteras till och från träningen, kanske inte heller får andra grundläggande rättigheter tillgodosedda när de återvänder till sina hem.

Det är oroande att det blundas för strukturella problem och lösningen blir att behandla tjejerna i Karlstads kommun olika. Detta är ett exempel på hur normalisering av ojämställda miljöer går till. Andra exempel som finns runt om i landet är könsuppdelad undervisning på SFI och särskilda tider i badhuset för kvinnor och män. Allt detta bidrar till att tjejer kan växa upp i Sverige utan att få ta del av de rättigheter och möjligheter som alla barn och unga ska ha.

Vi ser fram emot svar från Karlstad kommun och vill gärna bjudas in till ett möte.

Marianne Nilsson

Asal Narimani

Neslihan Erdis

Monica Ekström

Beatrice Högå

Sara Emsevik

Lina Österman

Marina Hansson Larsson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.