2015-12-03 06:00

2015-12-03 06:00

Förbättra tillgängligheten till kulturarvet

Debatt: Värmland

Om Sveriges rika kulturarv ska bli tillgängligt även för den stora gruppen människor med funktionsnedsättningar krävs att kommuner, landsting och länsstyrelser bidrar i ökad utsträckning, skriver Jan Nordwall.

I dag är det den Internationella handikappdagen. Enligt regeringen ska enkelt avhjälpta hinder i offentliga byggnader vara åtgärdade senast 2016. Sveriges Hembygdsförbund arbetar sedan flera år för att öka tillgängligheten till Sveriges rika kulturarv, men föreningarna behöver ekonomiskt stöd för kostnadskrävande åtgärder.

Ungefär 20 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Enligt en enkät som årligen görs av Myndigheten för delaktighet uppger ungefär en av tre (28 procent) att de har upplevt sig diskriminerade i samband med kulturella aktiviteter. Det kan jämföras med 24 procent 2014. Det visar mycket återstår att göra innan Sverige kan leva upp till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kulturarvet ska vara tillgängligt för alla människor, oavsett bakgrund och personliga förutsättningar. Sedan 2012 har Sveriges Hembygdsförbund satsat runt 4 miljoner kronor på ökad tillgänglighet till hembygdsgårdar och andra byggnader som är öppna för allmänheten. Landets 2 000 hembygdsföreningar och hembygdsgårdar inventeras av en tillgänglighetskonsulent som hittills har besökt runt sex hembygdsföreningar i Värmland och totalt runt 550 hembygdsgårdar och museer i hela landet.

Inventeringen visar att många enkelt avhjälpta hinder ute på hembygdsgårdarna kan åtgärdas av föreningarna själva. Det handlar till exempel om att anpassa trösklar för rullstolsburna, skylta tydligt vid ingångar och handikapparkeringar eller att kontrastmarkera trappor för att underlätta för synskadade. Funktionshindrade har dock olika behov och ibland är behoven motstridiga. Ibland är det omöjligt att göra ombyggnationer och då måste kunna skapa delaktighet genom pedagogiska metoder.

Sveriges Hembygdsförbunds arbete för tillgänglighet till det lokala kulturarvet ger resultat. Flera föreningar har förbättrat tillgängligheten. Men det finns behov av ekonomiskt stöd från samhället för mer kostnadskrävande insatser som hissar, anpassning av toaletter, parkeringsplatser för färdtjänst med mera. Det behövs också stöd för pedagogiska hjälpmedel som till exempel audioguider och taktila modeller för kulturmiljöer som inte kan anpassas utan att man påverkar det kulturhistoriska värdet.

Om Sveriges rika kulturarv ska bli tillgängligt även för den stora gruppen människor med funktionsnedsättningar krävs att kommuner, landsting och länsstyrelser bidrar i ökad utsträckning. Det gäller inte minst alla de byggnader och miljöer som förvaltas av ideella föreningar runt om i landet. Satsningar på ökad tillgänglighet gynnar alla människor.

Jan Nordwall

Generalsekreterare för Sveriges Hembygdsförbund

I dag är det den Internationella handikappdagen. Enligt regeringen ska enkelt avhjälpta hinder i offentliga byggnader vara åtgärdade senast 2016. Sveriges Hembygdsförbund arbetar sedan flera år för att öka tillgängligheten till Sveriges rika kulturarv, men föreningarna behöver ekonomiskt stöd för kostnadskrävande åtgärder.

Ungefär 20 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Enligt en enkät som årligen görs av Myndigheten för delaktighet uppger ungefär en av tre (28 procent) att de har upplevt sig diskriminerade i samband med kulturella aktiviteter. Det kan jämföras med 24 procent 2014. Det visar mycket återstår att göra innan Sverige kan leva upp till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kulturarvet ska vara tillgängligt för alla människor, oavsett bakgrund och personliga förutsättningar. Sedan 2012 har Sveriges Hembygdsförbund satsat runt 4 miljoner kronor på ökad tillgänglighet till hembygdsgårdar och andra byggnader som är öppna för allmänheten. Landets 2 000 hembygdsföreningar och hembygdsgårdar inventeras av en tillgänglighetskonsulent som hittills har besökt runt sex hembygdsföreningar i Värmland och totalt runt 550 hembygdsgårdar och museer i hela landet.

Inventeringen visar att många enkelt avhjälpta hinder ute på hembygdsgårdarna kan åtgärdas av föreningarna själva. Det handlar till exempel om att anpassa trösklar för rullstolsburna, skylta tydligt vid ingångar och handikapparkeringar eller att kontrastmarkera trappor för att underlätta för synskadade. Funktionshindrade har dock olika behov och ibland är behoven motstridiga. Ibland är det omöjligt att göra ombyggnationer och då måste kunna skapa delaktighet genom pedagogiska metoder.

Sveriges Hembygdsförbunds arbete för tillgänglighet till det lokala kulturarvet ger resultat. Flera föreningar har förbättrat tillgängligheten. Men det finns behov av ekonomiskt stöd från samhället för mer kostnadskrävande insatser som hissar, anpassning av toaletter, parkeringsplatser för färdtjänst med mera. Det behövs också stöd för pedagogiska hjälpmedel som till exempel audioguider och taktila modeller för kulturmiljöer som inte kan anpassas utan att man påverkar det kulturhistoriska värdet.

Om Sveriges rika kulturarv ska bli tillgängligt även för den stora gruppen människor med funktionsnedsättningar krävs att kommuner, landsting och länsstyrelser bidrar i ökad utsträckning. Det gäller inte minst alla de byggnader och miljöer som förvaltas av ideella föreningar runt om i landet. Satsningar på ökad tillgänglighet gynnar alla människor.

Jan Nordwall

Generalsekreterare för Sveriges Hembygdsförbund

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.