2015-11-17 06:00

2015-11-17 06:00

Struntprat om arternas påverkan

Slutreplik: Skogsbruket

Men att förvanska biologiska fakta om arternas tillstånd är inte en bra utgångspunkt, skriver Stina Bergström.

Svar till Gunnar Lindén (NWT 9/11)

Gunnar Lindén, LRF, menar att Naturvårdsverket skulle vara en ensidig källa för utvecklingen av biologisk mångfald i skogen. Det är struntprat. Naturvårdsverket är vår nationella myndighet med ansvar för att ge en samlad bild av läget i Sverige. Om Lindén vill hitta fler källor att fördjupa sig i kan han ta del av Artdatabankens uppgifter som visar att en stor mängd arter hotas till följd av det intensiva trakthyggesbruket. Artdatabankens rödlista bygger på internationella kriterier som tas fram av International Union for Conservation of Nature, IUCN.

När det gäller naturvård och biologisk mångfald kan man ha olika mål. Vi kan välja att ha låga eller höga ambitioner för att bevara natur och arter. Men att förvanska biologiska fakta om arternas tillstånd är inte en bra utgångspunkt.

Om vi menar allvar med att minska klimatpåverkan snabbt behöver vi ta del av all forskning om hur skogen bäst kan fungera som en kolsänka. När vi klimatanpassar skogsbruket gäller det att tänka in hela systemet, tidsperspektivet för utsläppsminskningar och vad vi använder skogen till. Växande träd binder in kol, men det frisläpps växthusgaser från marken så länge som femton år efter en kalavverkning.

Vi kan inte heller utforma vårt skogsbruk med endast klimatutsläppen i fokus. Vi måste ta hänsyn till friluftsliv, jaktmöjligheter, försurning, övergödning och inte minst biologisk mångfald.

Stina Bergström (MP)

Riksdagsledamot, Värmland

Svar till Gunnar Lindén (NWT 9/11)

Gunnar Lindén, LRF, menar att Naturvårdsverket skulle vara en ensidig källa för utvecklingen av biologisk mångfald i skogen. Det är struntprat. Naturvårdsverket är vår nationella myndighet med ansvar för att ge en samlad bild av läget i Sverige. Om Lindén vill hitta fler källor att fördjupa sig i kan han ta del av Artdatabankens uppgifter som visar att en stor mängd arter hotas till följd av det intensiva trakthyggesbruket. Artdatabankens rödlista bygger på internationella kriterier som tas fram av International Union for Conservation of Nature, IUCN.

När det gäller naturvård och biologisk mångfald kan man ha olika mål. Vi kan välja att ha låga eller höga ambitioner för att bevara natur och arter. Men att förvanska biologiska fakta om arternas tillstånd är inte en bra utgångspunkt.

Om vi menar allvar med att minska klimatpåverkan snabbt behöver vi ta del av all forskning om hur skogen bäst kan fungera som en kolsänka. När vi klimatanpassar skogsbruket gäller det att tänka in hela systemet, tidsperspektivet för utsläppsminskningar och vad vi använder skogen till. Växande träd binder in kol, men det frisläpps växthusgaser från marken så länge som femton år efter en kalavverkning.

Vi kan inte heller utforma vårt skogsbruk med endast klimatutsläppen i fokus. Vi måste ta hänsyn till friluftsliv, jaktmöjligheter, försurning, övergödning och inte minst biologisk mångfald.

Stina Bergström (MP)

Riksdagsledamot, Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.