2015-10-08 06:00

2015-10-08 06:00

Teknikcollege – en satsning där alla blir vinnare

Debatt: Utbildning

Få vet redan i 15-årsåldern vad de vill arbeta med i framtiden. Det måste vara möjligt att välja en yrkesutbildning som vuxen likväl som att ges möjlighet att komplettera sina teoretiska kunskaper för att läsa på högskolan, skriver Jeanette Löfberg och Boo Rundqvist.

Svensk industri sysselsätter ungefär en miljon människor. Stundande pensionsavgångar, allt mer kunskapsintensiva företag samt en problematik i matchningen mellan det som utbildningssystemet levererar och den kompetens företagen efterfrågar är utmaningar som svensk industri står inför. Det är inte utmaningar som löses över en natt. Industrins parter har därför under snart tio år utvecklat konceptet Teknikcollege.

Grundtanken med konceptet är samverkan lokalt, regionalt och nationellt för att utnyttja resurser mer effektivt för att möta industrins kompetensbehov. Det är ett långsiktigt arbete som har visat positiva resultat. Av de yrkesprogram som är certifierade kommer tre av fyra studerande ut till jobb inom ett år. På det studieförberedande Teknikprogrammet går ungefär hälften av ungdomarna ut till jobb och hälften vidare till högre utbildning. För att kunna bidra till industrins kompetensförsörjning i stort behöver vi jobba med flera nivåer i utbildningssystemet. När det gäller vuxenutbildningen finns stor utvecklingspotential. Inte minst när det gäller att ta tillvara de kompetenser som vuxna från andra länder har med sig som behöver kompletteras med språkstudier. Genom nätverket Teknikcollege får vi tydliga signaler om vilka kompetenser som efterfrågas inom industrin.

Vi ser framför allt tre områden där det svenska utbildningssystemet behöver förändras för att möta svensk industris behov framöver.

Det handlar för det första om att minska de stora skillnader mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar som skapades i samband med gymnasiereformen 2011. Vi vet idag att jobben inom industrin utvecklas och kräver både generella teoretiska kompetenser, så som matematik och engelska, och mer yrkesspecifika tekniska kompetenser. Inom Teknikcollege brukar vi lyfta fram att industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Det förslag om en yrkesutgång på teknikprogrammet som industrins parter tagit initiativ till är ett sätt att minska dessa skillnader.

För det andra menar vi att tekniska utbildningar på gymnasienivå kräver mer undervisningstid än de har idag. Vi menar att tiden i gymnasieskolan kan utnyttjas betydligt mer effektivt och med mer undervisningstid kan fler nå nuvarande mål samtidigt som de studerande kan utvecklas mer än förväntat. Genom mer undervisningstid skulle också högskolebehörigheten kunna återinföras utan att det sker på bekostnad av de mer yrkesteoretiska ämnena. Det skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva för unga, utan att riskera att möjligheten att få jobb efter gymnasiet försämras.

Slutligen efterfrågar industrin ett utbildningssystem som präglas av öppenhet. Få vet redan i 15-årsåldern vad de vill arbeta med i framtiden. Det måste vara möjligt att välja en yrkesutbildning som vuxen likväl som att ges möjlighet att komplettera sina teoretiska kunskaper för att läsa på högskolan. Regeringens satsningar på vuxenutbildning är ett viktigt steg i rätt riktning och vi kommer att behöva fortsätta på den vägen.

För att industrin ska kunna fortsätta bidra till svensk sysselsättning och välstånd krävs en gemensam kraftsamling. Industrins parter och inte minst företagen har ett stort ansvar i detta, men vi klarar det inte själva. Vi uppmanar därför politiker på både lokal och nationell nivå att tänka till och prioritera industrins kompetensförsörjning. Som tur är behöver vi inte uppfinna något nytt. Med Teknikcollege finns en tydlig struktur med stor utvecklingspotential om rätt förutsättningar ges. Vi har alla ett gemensamt mål: industrins tillväxt och kompetensförsörjning.

Jeanette Löfberg

Processledare Teknikcollege Värmland

Boo Rundqvist

Ordförande Teknikcollege Värmland

Svensk industri sysselsätter ungefär en miljon människor. Stundande pensionsavgångar, allt mer kunskapsintensiva företag samt en problematik i matchningen mellan det som utbildningssystemet levererar och den kompetens företagen efterfrågar är utmaningar som svensk industri står inför. Det är inte utmaningar som löses över en natt. Industrins parter har därför under snart tio år utvecklat konceptet Teknikcollege.

Grundtanken med konceptet är samverkan lokalt, regionalt och nationellt för att utnyttja resurser mer effektivt för att möta industrins kompetensbehov. Det är ett långsiktigt arbete som har visat positiva resultat. Av de yrkesprogram som är certifierade kommer tre av fyra studerande ut till jobb inom ett år. På det studieförberedande Teknikprogrammet går ungefär hälften av ungdomarna ut till jobb och hälften vidare till högre utbildning. För att kunna bidra till industrins kompetensförsörjning i stort behöver vi jobba med flera nivåer i utbildningssystemet. När det gäller vuxenutbildningen finns stor utvecklingspotential. Inte minst när det gäller att ta tillvara de kompetenser som vuxna från andra länder har med sig som behöver kompletteras med språkstudier. Genom nätverket Teknikcollege får vi tydliga signaler om vilka kompetenser som efterfrågas inom industrin.

Vi ser framför allt tre områden där det svenska utbildningssystemet behöver förändras för att möta svensk industris behov framöver.

Det handlar för det första om att minska de stora skillnader mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar som skapades i samband med gymnasiereformen 2011. Vi vet idag att jobben inom industrin utvecklas och kräver både generella teoretiska kompetenser, så som matematik och engelska, och mer yrkesspecifika tekniska kompetenser. Inom Teknikcollege brukar vi lyfta fram att industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Det förslag om en yrkesutgång på teknikprogrammet som industrins parter tagit initiativ till är ett sätt att minska dessa skillnader.

För det andra menar vi att tekniska utbildningar på gymnasienivå kräver mer undervisningstid än de har idag. Vi menar att tiden i gymnasieskolan kan utnyttjas betydligt mer effektivt och med mer undervisningstid kan fler nå nuvarande mål samtidigt som de studerande kan utvecklas mer än förväntat. Genom mer undervisningstid skulle också högskolebehörigheten kunna återinföras utan att det sker på bekostnad av de mer yrkesteoretiska ämnena. Det skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva för unga, utan att riskera att möjligheten att få jobb efter gymnasiet försämras.

Slutligen efterfrågar industrin ett utbildningssystem som präglas av öppenhet. Få vet redan i 15-årsåldern vad de vill arbeta med i framtiden. Det måste vara möjligt att välja en yrkesutbildning som vuxen likväl som att ges möjlighet att komplettera sina teoretiska kunskaper för att läsa på högskolan. Regeringens satsningar på vuxenutbildning är ett viktigt steg i rätt riktning och vi kommer att behöva fortsätta på den vägen.

För att industrin ska kunna fortsätta bidra till svensk sysselsättning och välstånd krävs en gemensam kraftsamling. Industrins parter och inte minst företagen har ett stort ansvar i detta, men vi klarar det inte själva. Vi uppmanar därför politiker på både lokal och nationell nivå att tänka till och prioritera industrins kompetensförsörjning. Som tur är behöver vi inte uppfinna något nytt. Med Teknikcollege finns en tydlig struktur med stor utvecklingspotential om rätt förutsättningar ges. Vi har alla ett gemensamt mål: industrins tillväxt och kompetensförsörjning.

Jeanette Löfberg

Processledare Teknikcollege Värmland

Boo Rundqvist

Ordförande Teknikcollege Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.