2015-09-24 06:00

2015-09-24 06:00

Avveckla inte kontanthanteringen

Debatt.: Betalningsmedel

Detta med kontanter är en stor och viktig kulturell fråga som berör de flesta av oss och har många dimensioner. Bankerna borde inte ensamma få styra och bestämma hur kontanterna i samhället ska hanteras på ett för allmänhetens bästa sätt, alltså inte enbart bankernas bästa, skriver Benny Wahlquist.

Är det okej att bankerna i dagens läge vägrar att befatta sig med kontanter, att man avvecklar tjänsten bankfack och lägger ner sina kontor i glesbygden? Hur har man tänkt i fråga om att ta samhällsansvar? Skattebetalarna borde ha rätt kräva bättring på den punkten. Samhället svarar ju för bankernas insättningsgaranti och riskerar att få rycka in igen, om vi får en befarad lånebubbla som spricker i storstäderna.

Bankfack har nog varit den säkraste: platsen som erbjudits för förvaring av till exempel ett testamente.

Ifråga om kontanthanteringen så har man anlitat och hänvisat till externa operatörer som Loomis, Panaxia med flera, vilket på många håll skapat oro, förseningar och krångligheter för många kunder, som dessutom tvingats betala avgifter som man tidigare aldrig hört talas om.

Då rånrisken för en bank i dagens läge torde ha närmat sig noll, på grund av de kraftigt minskade kontantvolymerna borde bankerna överväga att återta egen hantering av kontanter. Man har dyrt investerat i hankvalv, övervakningskameror och utbildat personal i hur man säkrast skall uppträda i händelse av rån. Detta finns inte på så många platser inom handeln där en alarmerande ökning av rånen har skett under senare år.

Panaxia konkursade efter att ha snott en halv miljard, 500 000 000 kronor, av främst småföretagare som trodde att det var säkert att lämna sina dagskassor i bankernas serviceboxar.

Som någon sa, att inte kunna få ut pengar på en bank är ju som att inte kunna få mat på en restaurang eller krog.

Detta med kontanter är en stor och viktig kulturell fråga som berör de flesta av oss och har många dimensioner. Bankerna borde inte ensamma få styra och bestämma hur kontanterna i samhället ska hanteras på ett för allmänhetens bästa sätt, alltså inte enbart bankernas bästa. En debatt på högsta politiska efterlyses. Dagens kontantvolym i landet uppgår till cirka 75 miljarder.

Behovet av att kunna betala med kontanter kommer att finnas kvar under mycket lång tid som ett behövligt och praktiskt alternativ till de digitala betalningarna. Staten ger inom kort ut nya sedlar och något senare också nya mynt, som bankerna inte vill befatta sig med. ”Det ingår inte i vår kärnverksamhet” har man bland annat fått höra. Är inte det galet? Har man bedömt att vi under nära tid kommer att få ett kontantlöst samhälle?

I så fall är det ju inte första gången i modern tid som bankledningar tänkt och gjort fel. Vi är nog många som minns vad som hände efter avregleringen av svensk kreditmarknad kring år 1986. De glada dagarnas kreditfest kom till och slutade med att skattebetalarna genom den skallade Bankakuten fick rycka in och rädda bankernas balansräkningar. De hade blivit insolventa.

Alla utom en som i dag envist har kvar kontanthantering i egen regi på sina kontor, i vart fall för sina privatkunder. Samma bank behåller sina kontor i glesbygd och har kvar tjänsten bankfack. Borde inte detta vara komprometterande för de tre övriga? Funderar de på det och hur tänker kunderna? Vem eller vilka har gjort rätt? Med bankerna avses de fyra största.

Användandet av kontanter har bland annat en stor social dimension. Att till exempel tvinga på gamla, sjuka och handikappade personer kort och kod är ingen bra idé. De måste då många gånger anlita annan person, varvid ett utmärkt tillfälle för tjuven uppstår. Har man tänkt på det?

Det är bra att det går bra för bankerna. Men nu är det dags för förändring till det som var bättre förr: Back to basics, kosta på er och anställ gärna några arbetslösa ungdomar som räknar upp serviceboxar, tömmer våra sparbössor och välkomnar oss att sätta in och ta ut pengar på era kontor. Bankerna har nog råd då årsvinsten för de fyra största snabbt närmar sig hundra miljarder, 100 000 000 000 kronor. En bankvärld med enbart datorer och direktörer i storstadspalats, som vi då och då får höra kvitterar ut fantasisummor i bonus- och pensionsavtal, vill nog inte så många ha.

Vi har haft kontanter under tusentals år. Gud bevare oss för ett kontantlöst samhälle där bankerna ensamma får bestämma över våra pengar. Uppenbar risk också i samband med tekniska problem av olika slag. Vi blir mycket sårbarare.

Benny Wahlquist

Har arbetat i bankvärlden under 31 år, bland annat i Karlstad, nu bosatt i Wilhelmina

Är det okej att bankerna i dagens läge vägrar att befatta sig med kontanter, att man avvecklar tjänsten bankfack och lägger ner sina kontor i glesbygden? Hur har man tänkt i fråga om att ta samhällsansvar? Skattebetalarna borde ha rätt kräva bättring på den punkten. Samhället svarar ju för bankernas insättningsgaranti och riskerar att få rycka in igen, om vi får en befarad lånebubbla som spricker i storstäderna.

Bankfack har nog varit den säkraste: platsen som erbjudits för förvaring av till exempel ett testamente.

Ifråga om kontanthanteringen så har man anlitat och hänvisat till externa operatörer som Loomis, Panaxia med flera, vilket på många håll skapat oro, förseningar och krångligheter för många kunder, som dessutom tvingats betala avgifter som man tidigare aldrig hört talas om.

Då rånrisken för en bank i dagens läge torde ha närmat sig noll, på grund av de kraftigt minskade kontantvolymerna borde bankerna överväga att återta egen hantering av kontanter. Man har dyrt investerat i hankvalv, övervakningskameror och utbildat personal i hur man säkrast skall uppträda i händelse av rån. Detta finns inte på så många platser inom handeln där en alarmerande ökning av rånen har skett under senare år.

Panaxia konkursade efter att ha snott en halv miljard, 500 000 000 kronor, av främst småföretagare som trodde att det var säkert att lämna sina dagskassor i bankernas serviceboxar.

Som någon sa, att inte kunna få ut pengar på en bank är ju som att inte kunna få mat på en restaurang eller krog.

Detta med kontanter är en stor och viktig kulturell fråga som berör de flesta av oss och har många dimensioner. Bankerna borde inte ensamma få styra och bestämma hur kontanterna i samhället ska hanteras på ett för allmänhetens bästa sätt, alltså inte enbart bankernas bästa. En debatt på högsta politiska efterlyses. Dagens kontantvolym i landet uppgår till cirka 75 miljarder.

Behovet av att kunna betala med kontanter kommer att finnas kvar under mycket lång tid som ett behövligt och praktiskt alternativ till de digitala betalningarna. Staten ger inom kort ut nya sedlar och något senare också nya mynt, som bankerna inte vill befatta sig med. ”Det ingår inte i vår kärnverksamhet” har man bland annat fått höra. Är inte det galet? Har man bedömt att vi under nära tid kommer att få ett kontantlöst samhälle?

I så fall är det ju inte första gången i modern tid som bankledningar tänkt och gjort fel. Vi är nog många som minns vad som hände efter avregleringen av svensk kreditmarknad kring år 1986. De glada dagarnas kreditfest kom till och slutade med att skattebetalarna genom den skallade Bankakuten fick rycka in och rädda bankernas balansräkningar. De hade blivit insolventa.

Alla utom en som i dag envist har kvar kontanthantering i egen regi på sina kontor, i vart fall för sina privatkunder. Samma bank behåller sina kontor i glesbygd och har kvar tjänsten bankfack. Borde inte detta vara komprometterande för de tre övriga? Funderar de på det och hur tänker kunderna? Vem eller vilka har gjort rätt? Med bankerna avses de fyra största.

Användandet av kontanter har bland annat en stor social dimension. Att till exempel tvinga på gamla, sjuka och handikappade personer kort och kod är ingen bra idé. De måste då många gånger anlita annan person, varvid ett utmärkt tillfälle för tjuven uppstår. Har man tänkt på det?

Det är bra att det går bra för bankerna. Men nu är det dags för förändring till det som var bättre förr: Back to basics, kosta på er och anställ gärna några arbetslösa ungdomar som räknar upp serviceboxar, tömmer våra sparbössor och välkomnar oss att sätta in och ta ut pengar på era kontor. Bankerna har nog råd då årsvinsten för de fyra största snabbt närmar sig hundra miljarder, 100 000 000 000 kronor. En bankvärld med enbart datorer och direktörer i storstadspalats, som vi då och då får höra kvitterar ut fantasisummor i bonus- och pensionsavtal, vill nog inte så många ha.

Vi har haft kontanter under tusentals år. Gud bevare oss för ett kontantlöst samhälle där bankerna ensamma får bestämma över våra pengar. Uppenbar risk också i samband med tekniska problem av olika slag. Vi blir mycket sårbarare.

Benny Wahlquist

Har arbetat i bankvärlden under 31 år, bland annat i Karlstad, nu bosatt i Wilhelmina

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.