2015-09-11 06:01

2015-09-11 06:01

Äventyra inte slussarnas framtid

Debatt: Vänersjöfarten

Att sätta en ny kanal mot ett långt gånget förslag menar vi är att äventyra hela slussfrågan, skriver Frida Johansson med flera.

Vänersjöfarten har en tydlig deadline. År 2030 kommer slussarna i Trollhätte kanal att vara uttjänta och måste ersättas av nya. Att lägga 3 miljarder i en ny slussled är en investering som behövs. För Värmland. För miljön. Och för ett hållbart transportsystem.

Vi tror på en ljus framtid för värmländsk sjöfart och den industri som använder den. Vi ser tusentals arbetstillfällen och hundratals underleverantörer som är beroende av en stark basindustri i Värmland. Vi ser också en väg och en järnväg med kapacitetsbrist samt miljövinster i att sjöfarten ersätter vägtransporter.

För att Vänersjöfarten ska ha en framtid måste dock slussarna i Trollhätte kanal in i Nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Tiden är knapp om bygget ska stå klart 2030. Något som Region Värmland, Västra Götalandsregionen, kommunerna längs med stråket samt näringslivet tillsammans arbetat hårt för.

Vi har kommit en bra bit på väg i att säkra den värmländska sjöfartens framtid. Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie och är nu mitt i en fördjupad utredning. Utifrån resultatet i denna fattar regeringen under 2018 beslut om slussarnas framtid.

Därför är det oroande och väldigt dålig tajming att Fastighetsägarna i Göteborg och Värmland-Dalsland samt enskilda politiker i Västra Götalandsregionen nu riktar fokus mot att bygga en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla, som ersättare till den befintliga kanal längs Göta älv som går ut i Göteborg. Med förstudier, miljöprövningar, politiska beslut och byggandet av en helt ny sträckning inräknat pratar vi sannolikt om ett arbete med en tidshorisont långt bortom 2030. Då spelar det ingen roll om vi har en kanal eller ej, eftersom Vänersjöfarten då redan är avvecklad.

En helt ny kanal kan förvisso vara en tilltalande idé med tanke på dess sträckning. Men är den realistisk? Frågan har vid två tidigare tillfällen utretts noggrant och avskrivits och Infrastrukturminister Anna Johansson sade häromdagen att regeringen inte kommer att ta initiativ i frågan utan hänvisar istället till den pågående utredningen om Vänersjöfarten.

Många av spekulationerna kring den nya sträckningen kan också ifrågasättas. En kanal till Uddevalla är inte en lösning till avtappningsproblematiken i Vänern, eftersom terrängen på denna sträcka kräver slussning i båda ändar av kanalen (Kanaltrafikutredningen (SOU 1967:32)). Kanalen kommer heller inte i sig själv att lösa skredrisken i Göta Älv. Den måste lösas oavsett dragning.

Lägg därtill till att kanalen beräknas kosta 10 miljarder. Om det inte är helt självklart att investera 3 miljarder i Vänersjöfarten, hur osjälvklart är inte 10 miljarder? Fastighetsägarna lyfter privat finansiering som ett alternativ och vi välkomnar diskussionen om alternativa finansieringslösningar, men vi måste komma ihåg att inte heller detta är något som man löser i en handvändning.

Konkurrensen om infrastrukturpengar är tuff. Det är först när näringslivet och det offentliga talar med enad röst i viktiga infrastrukturfrågor som vi också når resultat. Ostlänken, dubbelspåret mellan Järna och Linköping, är ett aktuellt exempel på detta. Att sätta en ny kanal mot ett långt gånget förslag menar vi är att äventyra hela slussfrågan. Lägg därtill till att näringslivet behöver långsiktiga produktionsförutsättningar och ett hållbart transportsystem för att kunna verka och växa i Värmland. Inte ogenomtänkta förslag i elfte timmen.

Vi kan inte ställa upp på att orealistiska alternativ tar fokus från det som är en överlevnadsfråga för Vänersjöfarten. Nämligen att de nya slussarna blir av.

Frida Johansson

Handelskammaren Värmland

Fredrik Turzik

Billerud Korsnäs Gruvöns bruk

Per Bjurbom

Nordic Paper Bäckhammar AB

Håkan Thorell

O F Ahlmark & Co Eftr AB

Anders Örtendahl

Stora Enso Skog

Linda Wit

Stora Enso Skoghalls Bruk

Erik Kornfeld

Valmet AB

Vänersjöfarten har en tydlig deadline. År 2030 kommer slussarna i Trollhätte kanal att vara uttjänta och måste ersättas av nya. Att lägga 3 miljarder i en ny slussled är en investering som behövs. För Värmland. För miljön. Och för ett hållbart transportsystem.

Vi tror på en ljus framtid för värmländsk sjöfart och den industri som använder den. Vi ser tusentals arbetstillfällen och hundratals underleverantörer som är beroende av en stark basindustri i Värmland. Vi ser också en väg och en järnväg med kapacitetsbrist samt miljövinster i att sjöfarten ersätter vägtransporter.

För att Vänersjöfarten ska ha en framtid måste dock slussarna i Trollhätte kanal in i Nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Tiden är knapp om bygget ska stå klart 2030. Något som Region Värmland, Västra Götalandsregionen, kommunerna längs med stråket samt näringslivet tillsammans arbetat hårt för.

Vi har kommit en bra bit på väg i att säkra den värmländska sjöfartens framtid. Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie och är nu mitt i en fördjupad utredning. Utifrån resultatet i denna fattar regeringen under 2018 beslut om slussarnas framtid.

Därför är det oroande och väldigt dålig tajming att Fastighetsägarna i Göteborg och Värmland-Dalsland samt enskilda politiker i Västra Götalandsregionen nu riktar fokus mot att bygga en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla, som ersättare till den befintliga kanal längs Göta älv som går ut i Göteborg. Med förstudier, miljöprövningar, politiska beslut och byggandet av en helt ny sträckning inräknat pratar vi sannolikt om ett arbete med en tidshorisont långt bortom 2030. Då spelar det ingen roll om vi har en kanal eller ej, eftersom Vänersjöfarten då redan är avvecklad.

En helt ny kanal kan förvisso vara en tilltalande idé med tanke på dess sträckning. Men är den realistisk? Frågan har vid två tidigare tillfällen utretts noggrant och avskrivits och Infrastrukturminister Anna Johansson sade häromdagen att regeringen inte kommer att ta initiativ i frågan utan hänvisar istället till den pågående utredningen om Vänersjöfarten.

Många av spekulationerna kring den nya sträckningen kan också ifrågasättas. En kanal till Uddevalla är inte en lösning till avtappningsproblematiken i Vänern, eftersom terrängen på denna sträcka kräver slussning i båda ändar av kanalen (Kanaltrafikutredningen (SOU 1967:32)). Kanalen kommer heller inte i sig själv att lösa skredrisken i Göta Älv. Den måste lösas oavsett dragning.

Lägg därtill till att kanalen beräknas kosta 10 miljarder. Om det inte är helt självklart att investera 3 miljarder i Vänersjöfarten, hur osjälvklart är inte 10 miljarder? Fastighetsägarna lyfter privat finansiering som ett alternativ och vi välkomnar diskussionen om alternativa finansieringslösningar, men vi måste komma ihåg att inte heller detta är något som man löser i en handvändning.

Konkurrensen om infrastrukturpengar är tuff. Det är först när näringslivet och det offentliga talar med enad röst i viktiga infrastrukturfrågor som vi också når resultat. Ostlänken, dubbelspåret mellan Järna och Linköping, är ett aktuellt exempel på detta. Att sätta en ny kanal mot ett långt gånget förslag menar vi är att äventyra hela slussfrågan. Lägg därtill till att näringslivet behöver långsiktiga produktionsförutsättningar och ett hållbart transportsystem för att kunna verka och växa i Värmland. Inte ogenomtänkta förslag i elfte timmen.

Vi kan inte ställa upp på att orealistiska alternativ tar fokus från det som är en överlevnadsfråga för Vänersjöfarten. Nämligen att de nya slussarna blir av.

Frida Johansson

Handelskammaren Värmland

Fredrik Turzik

Billerud Korsnäs Gruvöns bruk

Per Bjurbom

Nordic Paper Bäckhammar AB

Håkan Thorell

O F Ahlmark & Co Eftr AB

Anders Örtendahl

Stora Enso Skog

Linda Wit

Stora Enso Skoghalls Bruk

Erik Kornfeld

Valmet AB

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.