2015-07-16 06:00

2015-07-16 14:29

Så här kan rattfylleriet stoppas

Debatt: Alkohol

Sommaren är en riskperiod för rattfylleri och andelen rattfyllerister är ofta högre under semesterperioderna. Det går inte att utesluta att detta konsumtionsmönster är orsaken till ökade olyckor på grund av rattfylleri under juli och augusti, skriver Göran Sydhage.

Alkohol- och drogpåverkade förare är en av de vanligaste anledningarna till allvarliga trafikolyckor. Höga hastigheter och körning utan bilbälte är andra orsaker.

Varje timme beräknas 500 personer köra rattfulla i Sverige – dygnet runt. Det motsvarar cirka 0,2 procent av den totala trafiken i Sverige. 0,2 procent låter kanske inte så mycket, men denna lilla andel svarar för minst 20 procent av olyckorna med dödlig utgång i vårt land.

Rattfylleriproblemet speglar alkoholvanorna i samhället. Forskare på Karolinska institutet rapporterar att försäljningen av lådvin är stor under sommarmånaderna medan flaskförsäljning av vin är större i december. De som köper lådvin inhandlar nästan dubbelt så mycket vin som de som köper flaskor. Lådvinsköparen har också en påtagligt högre alkoholkonsumtion totalt. Sommaren är en riskperiod för rattfylleri och andelen rattfyllerister är ofta högre under semesterperioderna. Det går inte att utesluta att detta konsumtionsmönster är orsaken till ökade olyckor på grund av rattfylleri under juli och augusti.

Polisens nykterhetskontroller går till så att förare ombeds göra utandningsprov. Blåser man positivt gör Polisen ett nytt prov. Ett så kallat bevisprov. Enligt tillgänglig statistik har det inte gjorts så få bevisprov i Sverige sedan 1963. Observera då att under den tiden har antalet bilar ökat från cirka 1,5 miljoner bilar till 5 miljoner bilar.

Vi i Sverige kan tycka att vi kommit långt i kampen mot rattfylleriet, vilket är sant. Men fortfarande skadas och dödas alldeles för många på grund av alkoholen. Under en tioårsperiod skadas cirka 10 000 människor på grund av rattfylla i Sverige. Det är lika många som alla invånare i Filipstads kommun. Vi måste få ett stopp på detta.

För att minska rattfylleri och drograttfylleri krävs insatser på både kort och lång sikt. Vi i MHF ser några konkreta förslag för mindre rattfylla på svenska vägar:

• Alla bilar ska på sikt ha ett nykterhetsstödjande system (alkolås eller motsvarande).

• Polisen måste öka antalet nykterhetskontroller. År 2009 gjorde polisen nästan 2,8 miljoner utandningsprov. Förra året hade antalet rasat till 1,9 miljoner och vi befarar att 2015 kommer göras ännu färre.

• Polisen ska genomföra fler nykterhetskontroller på kvällar och nätter, alltså den tid på dygnet då risken för olyckor på grund av rattfylla är som störst.

• Polisen ska genomföra fler nykterhetskontroller under sommarmånaderna, alltså den årstid då risken för olyckor i trafiken på grund av rattfylla är som störst.

• Inför lag mot eftersupning. Fortfarande är det möjligt att undgå rapportering och straffpåföljd genom att hävda så kallad eftersupning, till exempel när en förare påträffas berusad efter en trafikolycka. Du och jag vet att man inte får supa hur som helst utomhus i kommunen men efter motorvägen och gatan där trafiken rusar fram är det tydligen möjligt. I Norge har en sådan lag funnits i mer än 60 år utan att ifrågasättas. I Sverige finns ett färdigt lagförslag, men politikerna ger ett fegt intryck som inte fattar beslut om en eftersupningslag.

Kampen mot rattfylleriet måste intensifieras i hela landet. Vi i MHF vill uppmuntra myndigheter och politiker med konkreta förslag. Vi hoppas att de förslag vi beskrivit i denna artikel ska bli verklighet. Ingen ska dö av rattfylleri är vårt motto.

Göran Sydhage

Vd, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)

Alkohol- och drogpåverkade förare är en av de vanligaste anledningarna till allvarliga trafikolyckor. Höga hastigheter och körning utan bilbälte är andra orsaker.

Varje timme beräknas 500 personer köra rattfulla i Sverige – dygnet runt. Det motsvarar cirka 0,2 procent av den totala trafiken i Sverige. 0,2 procent låter kanske inte så mycket, men denna lilla andel svarar för minst 20 procent av olyckorna med dödlig utgång i vårt land.

Rattfylleriproblemet speglar alkoholvanorna i samhället. Forskare på Karolinska institutet rapporterar att försäljningen av lådvin är stor under sommarmånaderna medan flaskförsäljning av vin är större i december. De som köper lådvin inhandlar nästan dubbelt så mycket vin som de som köper flaskor. Lådvinsköparen har också en påtagligt högre alkoholkonsumtion totalt. Sommaren är en riskperiod för rattfylleri och andelen rattfyllerister är ofta högre under semesterperioderna. Det går inte att utesluta att detta konsumtionsmönster är orsaken till ökade olyckor på grund av rattfylleri under juli och augusti.

Polisens nykterhetskontroller går till så att förare ombeds göra utandningsprov. Blåser man positivt gör Polisen ett nytt prov. Ett så kallat bevisprov. Enligt tillgänglig statistik har det inte gjorts så få bevisprov i Sverige sedan 1963. Observera då att under den tiden har antalet bilar ökat från cirka 1,5 miljoner bilar till 5 miljoner bilar.

Vi i Sverige kan tycka att vi kommit långt i kampen mot rattfylleriet, vilket är sant. Men fortfarande skadas och dödas alldeles för många på grund av alkoholen. Under en tioårsperiod skadas cirka 10 000 människor på grund av rattfylla i Sverige. Det är lika många som alla invånare i Filipstads kommun. Vi måste få ett stopp på detta.

För att minska rattfylleri och drograttfylleri krävs insatser på både kort och lång sikt. Vi i MHF ser några konkreta förslag för mindre rattfylla på svenska vägar:

• Alla bilar ska på sikt ha ett nykterhetsstödjande system (alkolås eller motsvarande).

• Polisen måste öka antalet nykterhetskontroller. År 2009 gjorde polisen nästan 2,8 miljoner utandningsprov. Förra året hade antalet rasat till 1,9 miljoner och vi befarar att 2015 kommer göras ännu färre.

• Polisen ska genomföra fler nykterhetskontroller på kvällar och nätter, alltså den tid på dygnet då risken för olyckor på grund av rattfylla är som störst.

• Polisen ska genomföra fler nykterhetskontroller under sommarmånaderna, alltså den årstid då risken för olyckor i trafiken på grund av rattfylla är som störst.

• Inför lag mot eftersupning. Fortfarande är det möjligt att undgå rapportering och straffpåföljd genom att hävda så kallad eftersupning, till exempel när en förare påträffas berusad efter en trafikolycka. Du och jag vet att man inte får supa hur som helst utomhus i kommunen men efter motorvägen och gatan där trafiken rusar fram är det tydligen möjligt. I Norge har en sådan lag funnits i mer än 60 år utan att ifrågasättas. I Sverige finns ett färdigt lagförslag, men politikerna ger ett fegt intryck som inte fattar beslut om en eftersupningslag.

Kampen mot rattfylleriet måste intensifieras i hela landet. Vi i MHF vill uppmuntra myndigheter och politiker med konkreta förslag. Vi hoppas att de förslag vi beskrivit i denna artikel ska bli verklighet. Ingen ska dö av rattfylleri är vårt motto.

Göran Sydhage

Vd, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.